Det brukar vara någon form av tradition att mot slutet av säsongen utse ett årets lag. Det är definitivt något som har efterfrågats i Englandsbloggens kommentarsfält. Och sämre skall väl inte jag vara än att jag försöker uppfylla dessa önskemål.
Dylika laguttagningar brukar ju sällan vara någon större succé, alltid är det någon som hittar något att vara upprörd över, om inte annat så för att någon annan vågar ha en uppfattning som skiljer sig från dennes egen. Någon större hänsyn till motiveringar, och de olika sätt att tänka kring dylika listor eller lag, brukar sällan tas.
Vad det här först och främst inte är, är en ren sammanslagning av de olika veckans lag jag har publicerat under säsongen. Dels är det så, vilket vissa aldrig verkar få nog av att påpeka, att det inte är alla matcher som faktiskt ingår i dessa veckans lag. Dels så blir veckans lag med nödvändighet rätt isolerade företeelser som inte på något särskilt bra sätt ser till en säsongs helhet.
Valet av spelare blir så klart lite beroende av vilken taktisk uppställning man faktiskt väljer. Jag följer 4-2-3-1 som har varit modellen för veckans lag under säsongen, vilket så klart betyder att det får plats fler mittfältare men bara en enda anfallare. Men val är nödvändiga och göra, och med alla val följer någon form av kostnad.
Mitt årets lag i Premier League för säsongen 2013-14 ser ut så här:
:::
(GK). David Marshall, Cardiff. Har svarat för mängder av enastående insatser under säsongen, och antingen räddat poäng åt Cardiff eller hållt kvar dem i matchen väldigt länge om än förgäves. Cardiff åker ur Premier League efter den här säsongen men Marshall bör ha gjort sig ett namn stort nog att kunna få möjligheten att stanna kvar. Bänken: Julian Speroni, Crystal Palace.
:::
(RB). Pablo Zabaleta, Man City. Otroligt stabil högerback, säker i det defensiva positionsspelet samtidigt som han är ett viktigt vapen för bredd i Man Citys offensiva spel. Är en väldigt viktig spelare för Man City, och står för mycket av lagets själ och hjärta. Ovanligt i en högerback. Bänken: Seamus Coleman, Everton.
(CB). Gary Cahill, Chelsea. Många hyllar förmodligen Cahills lagkamrat John Terry på den här positionen, men det är Cahill som jag tycker har imponerat mest den här säsongen. En vital del i vad som sedan Mourinhos återkomst har varit Premier Leagues och kanske Europas bäst organiserade defensiv. Given i landslaget. Bänken: Steven Caulker, Cardiff.
(CB). Curtis Davies, Hull. Hull är ett av den här säsongens stora överraskningar som jag ser det. Steve Bruce har gjort ett mäktigt bra jobb med begränsade förutsättningar och byggt upp det hela kring en stabil defensiv. Davies är en mittback i Bruces egen avbild och har varit den genomgående bäste enskilde spelare i Hull den här säsongen. Bänken: Jan Vertonghen, Tottenham.
(LB). Luke Shaw, Southampton. Shaw är naturligtvis lite särskilt hypad just för att han är så ung, men för att vara ung så har han ett väldigt moget spel som vänsterback. Spås en lysande framtid inom engelsk fotboll och kopplas konsekvent samman med betydligt större klubbar än Southampton. Inte utan anledning. Bänken: Ben Davies, Swansea.
:::
(CM). Yaya Touré, Man City. En fantastisk spelare. Fullständigt dominant mellan båda boxarna på Man Citys mittfält och som den typen av spelare helt dominant i Premier League. En spelare av högsta världsklass. Bryter av så mycket spel samtidigt som han skapar väldigt mycket i Man Citys uppbyggnadsspel. Bänken: Morgan Schneiderlin, Southampton.
(CM). Steven Gerrard, Liverpool. Har haft ett par tunga säsonger men har växt ut till den storspelare han i själva verket är den här säsongen. Är mer värdefull som spelare när han ges frihet att delta i det offensiva spelet, framför allt med de långa bollarna som ett verktyg som ger Liverpool ett alternativ till deras spel i övrigt. Visar upp ett stort ledarskap på planen. Bänken: Tom Huddlestone, Hull.
:::
(AM/R). Aaron Ramsey, Arsenal. Lite ur sin position i den här uppställningen men Ramsey har varit så bra den här säsongen att han måste få plats ändå. Det är ingen tillfällighet att Arsenals bästa period under säsongen skedde med Ramsey på planen och att deras sammanbrott följde med Ramseys frånvaro. En enorm skillnad jämfört med bara förra säsongen. Bänken: Robert Snodgrass, Norwich.
(AM/C). Adam Lallana, Southampton. Mycket av Southamptons framskjutna placering i ligan den här säsongen bygger på Lallanas kreativa förmåga på det centrala mittfältet. Bra i bollmottagningen, ett snabbt och konstruktivt passningsspel och snabb i tempoväxlingarna gör honom till en farlig motståndare att möta. Bör få chansen i VM. Bänken: Samir Nasri, Man City.
(AM/L). Eden Hazard, Chelsea. Har varit den spelaren som stått för det främsta offensiva hotet i Chelsea under säsongen. Behovet av honom har varit rätt stort givet att Chelsea har haft svårt att hitta rätt med sina anfallare. Hittar ofta nya och kreativa offensiva lösningar också i låsta situationer, och skapar många öppna lägen för sina medspelare. Bänken: David Silva, Man City.
:::
(ST). Luis Suarez, Liverpool. Ingen direkt konkurrens om den här positionen, där är Suarez given. Har producerat vansinniga mängder mål utöver att han är en otroligt viktig kugge i Liverpools uppbyggnadsspel. Har fått utstå den trötta kritiken att han inte gör lika många mål mot ligans bästa lag, men det säger sig självt att det också är svårare, av flera olika skäl, att göra mål mot den typen av lag. Bänken: Wayne Rooney, Man Utd.
:::
Be Champions!!