Röken hann knappt lägga sig från den nyss avslutade Premier League-säsongen innan West Brom meddelade att de och klubbens manager Pepe Mel gick skilda vägar.
Mel tillsattes i januari då West Broms styrelse ansåg att klubben inte längre gick framåt med Steve Clarke som manager. En uppfattning som går att ha viss förståelse för även om valet av Pepe Mel är något mer svårbegripligt.
Dels kan man så klart undra hur några års erfarenhet i först Rayo Vallecano och därefter Betis förbereder för Premier League. Managers med mer erfarenhet än så, men mer hemvävda nationaliteter, anses ofta inte redo för uppgiften.
Dels verkar inte anställningen särskilt väl researchad. Pepe Mel kunde inte prata engelska över huvud taget, tvingades kommunicera genom tolk och hade allmänt svårt att kommunicera sina tankar och idéer till spelarna.
Det borde inte rimligtvis ha varit en svår sak att upptäcka på en gammal hederlig anställningsintervju. Inte heller borde problemet ha varit särskilt svårt att förutse.
Mer troligt är att anställningen av Pepe Mel är en del i ett mönster där klubbar i Premier League ambitiöst men ibland något okritiskt försöker importera en färdig lösning från La Liga och spansk fotboll.
Det är inte någon vansinnig utgångspunkt så klart.
Den tekniska och taktiska utvecklingen inom fotbollen har förmodligen kommit längst inom just spansk fotboll som helhet, så att försöka importera detta kunnande är en klok och framåtriktad idé.
Därtill är spanska klubbar ofta organiserade på ett för engelska klubbar intressant sätt, med tekniska direktörer snarare än enväldiga managers. Vilket ger en större institutionell kontinuitet.
Men det gäller också att vara noggrann i ett sådant arbete, och verkligen göra sin hemläxa.
:::
Det har för övrigt slagit mig vilka likheter vi har kunnat se mellan Premier League och La Liga den här säsongen.
En titelstrid innefattandes tre klubbar, där det löpande under säsongen alltmer framstår som om ingen av klubbarna egentligen vill vinna ligan. Läge efter läge missas.
Två av dessa tre klubbar är de väntade och mest resursstarka klubbarna, våldsamma favoriter. Den tredje klubben är en oväntad outsider, med rejält mindre resurser men med ett dynamiskt och sammansvetsat lagbygge.
Titelstriden löper ända in på säsongens sista omgång, även om det i La Liga nu blir en ren final mellan Barcelona och Atlético emedan det i Premier League ändå får anses ha varit i praktiken avgjort.
I Premier League faller outsidern, alltså Liverpool, på målsnöret. Mycket tyder på att La Ligas outsider, det vill säga Atlético Madrid, gör detsamma. De får inte förlora borta mot Barcelona.
Om så blir fallet så vinner Barcelona La Liga. Och i Premier League vann Man City ligatiteln till sist. En klubb som för övrigt baserat mycket av den här säsongens framgångar på just idéer och personer från spansk fotboll.
:::
Resurslägena i Premier League och i La Liga är helt väsensskilda.
Där klubbar i Premier League tack vare nya TV-avtal redovisar allt högre intäkter och blir alltmer resursstarka så kämpar klubbarna i La Liga vid sidan av Real Madrid och Barcelona i ekonomisk motvind.
Talang följer kapital är en gammal ekonomisk klyscha.
Denna ekonomiska truism har återspeglats i ett flöde av spansk talang bort från La Liga och in i Premier League. Något som uppenbarligen avser både spelare och managers.
Det är en utveckling vi kan förvänta oss att se en fortsättning på under den här sommaren som kommer. Real Madrid och Barcelona kommer fortsatt att kunna plocka de frukter de vill ha.
Men det finns mycket talang, kompetens och många goda idéer därunder, som i Premier Leagues genomgående högre konkurrens kan ges ännu större möjlighet att blomma ut, samtidigt som det berikar den brittiska fotbollen.
Franska och italienska influenser har gjort sitt genom åren för att utveckla den engelska fotbollen. För tillfället är det spanska influenser som berikar densamma. Under kommande år kommer idéerna kanske någon annanstans ifrån.
Många betraktar den här globala fotbollen som något som katten har släpat in. Själv ser jag det som ett av Premier Leagues stora värden.
:::
Under gårdagen meddelade även Aston Villas ägare, Randy Lerner, att han sätter upp klubben för försäljning. Detta efter att under mer än ett halvt decennium ha satsat cirka £300m av egna pengar i klubben.
Beroende på om någon ny ägare nappar, och vem som i så fall nappar, så kan det alltså bli en rätt spännande sommar och kommande säsong för Aston Villa, vars läge åtminstone till viss del påminner lite om Leeds för cirka tio år sedan.
Det betyder inte att det måste gå lika illa, bara att de nu befinner sig vid ett liknande vägskäl, där vägarna går åt helt motsatt håll.
:::
Igår blev det också klart att playoff-finalen i The Championship spelas mellan Derby County och QPR.
Steve McClaren är manager för Derby och Harry Redknapp håller i spakarna i QPR.
Mannen som aldrig borde ha blivit Englands förbundskapten mot Mannen som aldrig fick lov att bli Englands förbundskapten.
McClaren visade ändå prov på god självdistans när han sa att han den här gången minsann inte skulle ha med sig något paraply till Wembley.
:::
Be Champions!!