Om vi förväntade oss bomber och granater på deadlinedagen så har förmiddagen definitivt inte gjort oss besvikna. Beskedet att Man Utd är på väg att låna Radamel Falcao, med tillhörande köpoption, detonerade som en kärnvapenladdning på både sociala och osociala medier för några timmar sedan.
Det var en minst sagt oväntad utveckling sett till att Radamel Falcao förvisso ryktades vara på väg till England, men där huvudsakligen Arsenal och Man City påstods slåss om hans namnteckning. I Man Citys fall var väl behovet kanske något tveksamt vid sidan av klubbens problem med financial fair play.
Att Arsenal skulle kunna tappa spelaren till Man City är förståeligt och i det närmaste oundvikligt. Att tappa honom till Man Utd är mindre lätt att få grepp om. Den enklaste förklaringen är förmodligen att Arsenal och Arsene Wenger helt enkelt inte är beredda att matcha Falcaos lönekrav. Att Arsenal behöver en anfallare får dock ses som oomtvistligt.
Det cirkulerar lite olika uppgifter om köpevillkoren. Den offentliga versionen är att Man Utd lånat spelaren med en köpoption efter år, till en lånekostnad om cirka £6m. Falcaos agenter menar emellertid att Man Utd värvat spelaren för strax över £50m på ett fyraårskontrakt. Sanningen är förmodligen att Man Utd lånat spelaren men har för avsikt att köpa honom, givet att inga våldsamma skadeproblem uppdagas.
Med både Danny Welbeck och Javier Hernandez på väg bort från Man Utd så finns det förvisso goda skäl för Man Utd att investera i anfallet. Särskilt som Robin van Persie verkar ha problem med skador för tillfället. Så det finns en logik i värvningen, även om den här värvningen precis som en del tidigare värvningar framstår som rena brandkårsutryckningar.
Nu är Radamel Falcao ett väldigt stort namn och naturligtvis en spelare som, tillsammans med övriga offensiva spelare i Man Utd, bildar ett åtminstone på pappret fruktansvärt anfall. Men även om man nu skulle hävda att anfall är bästa försvar, så kvarstår Man Utds uppenbara problem och behov av förstärkning i backlinje och på centralt mittfält.
Och det är kanske framför allt dessa två observationer som tillsammans förklarar varför man upplever Man Utds transferfönster som misslyckat, trots spektakulära värvningar av spelare som Radamel Falcao, Angel Di Maria, Luke Shaw och Ander Herrera. Det är svårt att urskilja någon som helst form av plan och kalkyl bakom klubbens agerande.
Om inte planen är att värva stjärnor snarare än att bekymra sig med att bygga ett riktigt bra fotbollslag. Vi har ju sett sådana filosofier tidigare, inte minst då i Real Madrid med sina olika galactico-projekt. Nu är Ed Woodward, Man Utds VD, förvisso marknadsförare i grunden, men i så fall har onekligen gränsen passerats där marknad och varumärke har blivit viktigare än fotbollen.
Så uppenbara är dessa förhållanden att värvningen av Radamel Falcao inte ens lyckas med att vara vad den allra minst skulle kunna vara, opium åt folket, en distraktion för folkmassorna som med glitter och glamour frestas att blunda för de faktiska problemen i spelartruppen.
Pengar är inte direkt någon bristvara, så på vis existerar inte någon riktig alternativkostnad för Man Utd, men man frågar sig om tid och arbetsinsats som investerats i att värva Falcao och Di Maria istället hade kunnat läggas på försvarsspelare.
Radamel Falcaos ankomst till Man Utd skulle kunna betyda att Wayne Rooney dras ned till en lägre position i anfallet, bakom de två spjutspetsarna Falcao och Robin van Persie, möjligen i en form av 4-3-3-uppställning.
Av de tre är det Rooney som är den spelmässigt mest mångsidige, och de andra två som är mer renodlade snipers. Det är också en uppställning där både Angel Di Maria och Juan Mata vid behov kan komplettera både centralt och på något av de yttre positionerna i anfallet.
Effekten är hur som helst att Man Utd har Premier Leagues både bredaste och spetsigaste anfall, även om de också har anfallet med flest olösta frågetecken och möjliga variationer. Samtidigt så ser det, trots värvningarna av Falcao och Di Maria, oroväckande tunt ut bakåt.
Radamel Falcao gör den starkaste länken i Man Utds kedja ännu starkare, men inget lag är starkare än sin svagaste länk.
:::
Be Champions!!