Den moderna engelska fotbollshistorien är strösslad av spelare som aldrig riktigt levde upp till sin potential eller omvärldens förväntningar på dem, i alla fall inte med avseende på det engelska landslaget, där tvärtom mängder av spelare har kommit och snabbt passerat revy.
Under hela Premier League-eran, men inte minst under 2000-talet i takt med att den engelska fotbollen blev alltmer medialiserad, så har nya spelare mött mycket höga förväntningar som kanske inte alla gånger var helt och hållet realistiska, och till stor del har de vägts ned och blivit till intet av just dessa förväntningar.
Den filosofiska frågan man kan ställa sig är om detta fortfarande är fallet, eller om Englands upprepade misslyckanden på den internationella scenen, möjligen i kombination med Roy Hodgsons lugnare och mer långsiktiga ledarskap, har lett till att förväntningarna på Englands nya och unga spelare har blivit mer realistiska.
Fast att döma av mediareaktionen som nu pågår vad avser Raheem Sterlings ”trötthet” så är det lätt att misstänka motsatsen. I ett England som för tillfället består av flera unga spelare så är Sterling den som för tillfället ingjuter störst förhoppningar hos omgivningen, den kreativa fixstjärna runt vilken det nya England ska byggas.
Raheem Sterling, Alex Oxlade-Chamberlain, Daniel Sturridge, Danny Welbeck, Jack Wilshere, Luke Shaw, John Stones med flera. Listan är lång på unga spelare i England som ska bli lagets bärande spelare. Farhågan är så klart att de på sikt går samma öde till mötes som några av deras föregångare, som en gång i tiden också beskrevs som framtida stjärnor i England.
(5) Phil Neville
Neville kan absolut inte sägas ha misslyckats i den engelska landslagströjan, även om han blev något av en syndabock under EM 2000. Men han var heller aldrig riktigt nära att motsvara de högt ställda förväntningar som fanns på honom i samband med hans debut i landslaget.
19 år gammal debuterade Neville mot Kina, tillsammans med sin bror, och de flesta ville mena att Phil Neville var spelaren med den största framtiden av de två. Men trots 59 landskamper över det kommande årtiondet, så blev Neville aldrig mer än en nyttig lagspelare snarare än den oundgängliga nyckelspelare som många trodde eller i alla fall hoppades.
(4) Aaron Lennon
En gång i tiden var Lennon den yngsta spelaren någonsin i Premier League när han 16 och ett halvt år gammal debuterade för Leeds. Förväntningarna var naturligtvis stora på det nya stjärnskottet från Leeds, men det var först tre år senare som han fick chansen i landslaget.
21 landskamper senare så har det inte blivit särskilt många höjdpunkter alls under Lennons landslagskarriär, och mycket talar väl för att Lennon inte kommer göra några fler landskamper. Ett tråkigt utfall för en så pass lovande spelare.
(3) Gareth Barry
Precis som med Phil Neville så är det möjligen något orättvist att placera Barry på en lista över borttappad engelsk talang. Han är en stabil och pålitlig spelare, och var länge en ordinarie spelare i det engelska landslagsbygget, men tanken var att han skulle bli betydligt viktigare än så.
17 år gammal etablerade sig Barry i Aston Villa som en central mittfältare och imponerande på alla som såg honom. Han var fortfarande bara tonåring när han debuterade i det engelska landslaget och det var heller ingen tillfällighet vare sig att Liverpool försökte köpa honom eller att Man City därefter faktiskt köpte honom.
I ett på alla sätt och vis misslyckat VM 2010 blev dock Barry rejält avklädd i förlustmatchen mot Tyskland, och frågan är väl om Barry egentligen har repat sig i landslagssammanhang från den matchen.
(2) Glen Johnson
För att vara en spelare som framträtt så ofta i det engelska landslaget så kan det kanske kännas lite påklistrat att kalla Johnson för borttappad, men känslan är ändå att Johnson hade potentialen att bli betydligt bättre än vad han faktiskt har blivit.
Givet att han har spelat på en viktig position för flera stora klubbar så är det märkligt att Johnson inte har lyckats bidra med mer till Englands sak. Rafa Benitez försökte framställa köpet av Johnson som ”den sista pusselbiten” för Liverpool att vinna ligan, i en av Premier League-erans mest spektakulära överdrifter.
Johnson hade kunnat vara en dominant spelare för England på högerbacken, allra helst sedan Gary Neville avslutat sin landslagskarriär. Men det är en roll han aldrig har lyckats fylla.
(1) Micah Richards
Richards var en av de unga, engelska spelare som var tänkt att förankra Man City i sin tidigare stolta tradition som en framstående plantskola för talangfulla egna produkter. 18 år gammal debuterade Richards i landslaget, och han sågs allmänt som en av Englands allra mest begåvade och lovande försvarsspelare, kanske den mest lovande av dem alla.
När Richards i somras överraskande flyttade till Serie A och Fiorentina så var det som en i stora drag bortglömd spelare, både i Man City och i det engelska landslaget. Richards har haft otur med skadeproblem under åren, men har också misslyckats kapitalt med att leva upp till de förväntningar som fanns på honom.
:::
Be Champions!!