Premier League-fotbollen är tillbaka igen efter landslagsuppehållet och den är tillbaka på allvar. Mot sena kvällen får vi ett klassiskt Premier League-möte på Emirates mellan Arsenal och Man Utd, de två klubbar som dominerat Premier League under stora delar av dess drygt 20-åriga historia, och mellan vilka det finns både historia och ont blod.
För att vara ett möte mellan två topplag i Premier League så har det emellertid på senare år varit en något ensidig affär. Inledningsvis gick resultaten mellan de båda lagen åt båda håll, möjligen med ett något övertag i interna möten för Arsenal även om Man Utd dominerade i antal vunna titlar. Men under den andra halvan av rivaliteten har Man Utd tagit över taktpinnen totalt.
Det finns lite olika sätt att kvantifiera det där. Å ena sidan kan man konstatera att det är tre och ett halvt år sedan Arsenal vann en match mot Man Utd, även då på hemmaplan och då med uddamålet. Å andra sidan kan man också ställa samman att på de senaste 20 mötena lagen emellan så har Arsenal bara mäktat med att vinna fyra matcher. Motsvarande siffra för de tio senaste matcherna är en Arsenalseger samtidigt som Man Utd vunnit sju av dessa matcher.
Utan att ha gjort någon som helst form av systematisk undersökning så känns det som rätt ojämn matchstatistik mellan två topplag. Detta under en tidsperiod när även Man Utd har ansetts vara på väg nedåt. Man kan så klart då fråga sig på vad detta skulle kunna bero, och i det avseendet har jag tre teorier som är värda att fundera på:
(1) Ekonomisk politik. Arsenal har varit hårt drabbade av en onödigt restriktiv transferstrategi som först på senare år har börjat omvärderas. Men där Arsenal i huvudsak har valt att prioritera lönsamhet genom kontroll på kostnader så har Man Utd genomgående valt att prioritera tillväxt genom högre intäkter. Det har gjort Man Utd bättre rustade både att behålla sina nyckelspelare men också konkurrera om spelare på marknaden, detta trots i grund och botten likartade ekonomiska förutsättningar
(2) Pragmatisk manager. Ändamålet helgar medlen eller när medlen blir till ett självändamål. Ungefär så kan nog den ideologiska skillnaden mellan Arsenal och Man Utd, och mellan Arsene Wenger och i första hand Alex Ferguson, beskrivas. Wenger har haft sina idéer, både om taktik och om spelarköp, som han har haft vansinnigt svårt att göra avkall på även när resultaten skriker det motsatta. Ferguson hade förvisso också sina idéer men har genomgående varit betydligt mer anpasslig och pragmatisk utifrån situation och motstånd.
(3) Vanans makt. Det är svårt att bryta mönster, det gäller inom såväl fotboll som livet i allmänhet. Om något har varit på ett visst sätt så är det lätt hänt att det blir så även fortsättningsvis bara för att så har det alltid varit. Så att Arsenal har haft svårt för Man Utd har förmodligen gjort att de fortsätter ha svårt för Man Utd. Man Utd å sin sida känner troligtvis ett visst mått av trygghet i att möta Arsenal som skillnaden i kvalitet mellan de båda lagen knappast kan anses motivera. Arsenals svårigheter för Man Utd blir på så vis till en självuppfyllande profetia.
Men om Arsenal någon gång ska bryta sin negativa trend mot just Man Utd så är det väl rimligtvis ikväll. Arsenal kan för första gången på mycket länge nog beskriva och betrakta sig själva som ett bättre fotbollslag än Man Utd, som fortfarande har något eller några år av omställning kvar innan de kan förväntas vara tillbaka på allvar. Man Utd lider dessutom svårt av skador på viktiga spelare, samtidigt som Arsenal har fördelen av att spela på hemmaplan.
Det är nog också viktigt för Arsenal att de lyckas. De behöver visa, inte minst på hemmaplan, att de kan dominera mot tabellens toppmotstånd, då detta är grunden för att kunna konkurrera på allvar. Man Utd och Arsenal är dessutom båda två allvarliga rivaler om en av de återstående Champions League-platserna, samtidigt som både Arsenal och Man Utd har haft en minst sagt haltande säsongsinledning.
De båda lagen befinner sig inte i toppen av tabellen men ändå jobbigt nära varandra sett till just Champions League-striden. Arsenal har 17 poäng samtidigt som Man Utd har 16 poäng. Arsenals möjlighet ikväll är alltså att öppna upp ett fyrapoängsförsprång till Man Utd, vilket kan vara till deras stora fördel i ett senare skede på säsongen.
Kanske är det rentav läge för Arsenal att försöka hämnas den där 2-8-förnedringen för tre år sedan?
:::
Be Champions!!