:::
Bubblare:
Ben Foster, West Brom
Jason Shackell, Burnley
Cesc Fabregas, Chelsea
Yaya Touré, Man City
Moussa Sissoko, Newcastle
Wayne Rooney, Man Utd
Diego Costa, Chelsea
:::
Tankar och slutsatser:
Det har utvecklat sig till en besvärlig säsong för både Arsenal och Liverpool på många sätt och vis. Liverpool har tre raka förluster i ligan och parkerar på en minst sagt uppseendeväckande tolfte plats i tabellen. Arsenal har två förluster i ligan i rad och innehar en något mer upplyftande åttonde plats.
Så värst upplyftande är det emellertid inte om man ser till de förväntningar som fanns på de båda lagen inför säsongen. Liverpool hade ju en fantastisk säsong förra säsongen, slutade tvåa med hugg på ligatiteln och fick återigen spela Champions League. Arsenal gjorde slut på sin titeltorka och såg ånyo ut som ett lag för den absoluta tabelltoppen.
But what goes up must come down. Det enda som är förvånande med det var att det den här gången gick så snabbt.
I såväl Arsenal som Liverpool ställs nu avgörande frågetecken mot klubbarnas respektive managers. Arsenalfansen verkar ha nått en smärtpunkt efter förlusten mot Man Utd och vissa av dem markerade till och med tydligt att de ansåg att Arsene Wenger gjort sitt i Arsenal. ”Wenger Out” har blivit vanligare än ”In Arsene We Trust”.
Brendan Rodgers å sin sida har på senare tid fått hantera jobbiga spekulationer om sitt eget jobb, och tvingats vara särskilt tydlig med hur besviken han själv är och att det är han som bär ansvaret. Sådan akrobatik brukar en manager bara behöva ägna sig åt när hans jobb verkligen hänger på en skör tråd. Enligt utsago lever Rodgers redan på lånad tid.
Båda de hypotetiska sparkningarna känns på sätt och vis fel i magen. Att sparka Arsene Wenger, eller personalpolitiskt omdisponera honom för att uttrycka det som det snarare skulle beskrivas, med all dennes historik? Att sparka Brendan Rodgers som förra säsongen presterade Liverpools bästa ligasäsong på ett kvarts sekel?
Själv landar jag trots allt i två olika resonemang och slutsatser gällande Arsenal och Liverpool i det här avseendet.
Arsene Wenger. Ikonisk manager med en strålande historia i klubben. Men han har kört fast. Lagets fel och brister är inte tillfälliga utan systematiska och till stor del en produkt av dess manager. Är det sannolikt att Wenger kommer att förändra och anpassa sig när han inte gjort det på snart tio år? Nej. Min slutsats är att vad Arsenal framför allt behöver är ett nytt och fräscht tänkesätt på managerbänken. Det skulle göra ont så klart men det bör gå att hitta en annan roll för Wenger i klubben.
Brendan Rodgers. Ung manager med en lysande inledning bakom sig. Farhågan att Liverpools förra säsong berodde mer på Luis Suarez briljans är förvisso hög men Rodgers problem handlar mycket om att tvingas ersätta sin bäste spelare samt hantera övriga skador. Liverpools problem behöver inte vara systematiska utan kan vara tillfälliga. Kanske var snarare Liverpools fjolårssäsong osannolikt bra än den här säsongen osannolikt dålig och Rodgers bedöms utifrån helt orimliga förväntningar som han själv varit med om att bygga?! Min slutsats är att det inte är rätt tillfälle för Liverpool att byta manager.
Att sedan det är betydligt mer sannolikt att Rodgers faktiskt får sparken än att Wenger faktiskt får det är en helt annan sak. Vad som är och vad som bör vara är ofta två helt olika saker. Sedan återstår ju som vanligt frågan vem som i så fall ska ta över efter Wenger och Rodgers.
:::
Be Champions!!