Champions League är så klart numret större. Men jag har ändå börjat få en viss uppskattning för Europa League som fotbollsunderhållning om än ej som någon särskilt prestigefull turnering. Skälet till det har kanske inte så mycket med själva turneringen att göra som formen i vilken den förmedlas mig.
Jag kan naturligtvis anklagas för att på sätt och vis vara part i målet, men jag tycker Fotbollskanalens initiativ med Superlive har höjt Europa League från ett sömnigt ”jaså?!” till en regelbunden höjdarupplevelse. Så långt skulle jag vilja sträcka mig att kalla det för svensk sportsändnings främsta innovation under i alla fall det senaste årtiondet.
Så mycket kan åstadkommas med trots allt rätt enkla och, skulle jag tro, rätt billiga grepp. Kreativt tänkande när det är som bäst, och ett bevis på att fotbollen för betraktaren kan vara lika mycket en funktion av form och paketering som av innehåll.
Det har gått åt häcklefjäll för de engelska lagen i Champions League, om detta har redan orerats i oändlighet. I Europa League har det åtminstone gått något bättre. Everton får anses vara redan klara för åttondelsfinal, och Liverpool har halva benet där efter att ha vunnit med 1-0 på Anfield. Rutinen av europeiskt cupspel borde ta dem över mållinjen.
Och om inte rutinen hjälper Liverpool så borde ett kärt återseende av Atatürk kunna vara dem till hjälp. Det var ju på denna arena i Istanbul som Liverpools kanske mest enastående bedrift gick från dröm till verklighet. Å andra sidan tror jag att kärvänligheten från läktarna möjligen är något mer begränsad den här gången.
Tuffare ser det ut för Tottenham, som bara lyckades få med sig 1-1 mot Fiorentina på hemmaplan. Det väntar med andra ord en riktigt snårig uppgift för dem borta på Stadio Artemio Franchi. Florens är en otroligt vacker stad, men det betyder inte att Tottenham kommer finna någon större skönhet i kvällens resultat.
Den stora frågan är självklart hur intresserade Tottenham egentligen är av att gå vidare i Europa League. Det syntes redan under förra veckans match att Tottenham inte tillmätte cupmötet lika stor vikt som en vanlig ligamatch, vilket inte minst syntes på laguppställningen. Visst, vinnaren av Europa League går nu till Champions League, men det är ändå en väldigt lång väg dit och en betydligt tydligare chans att ta sig dit via ligaspelet.
Tottenham har definitivt spelarmaterialet för att kunna bemästra Fiorentina, men frågan är om laget har det taktiska kunnandet och den europeiska kompetensen att lyckas. Nyckeln för att lyckas i allt europeiskt cupspel är förmågan att hålla tätt bakåt, men Tottenham måste nu lyckas med det samtidigt som man är tvingade att producera mål framåt.
Fiorentina å sin sida vet att 0-0 räcker alldeles utmärkt för dem och att de inte behöver stressa framåt. Det lär stänga ytorna för eventuella kontringsattacker från Tottenhams sida. Tottenhams uppgift blir alltså att bryta ned ett motstånd som är till stor del försvarsinriktat, något de har haft varierad framgång med i ligaspelet.
Å andra sidan har Tottenham haft en märklig förmåga att krångla med sig resultaten den här säsongen. Det återstår att se om det är en förmåga som är begränsad till ligaspelet, eller om Tottenham kan exportera denna förmåga också till Europa League.
En bra match hoppas jag i alla fall på. Men det bästa med Europa League på torsdagar är självklart att man kan följa alla matcher samtidigt. På så vis blir man ju rimligtvis aldrig helt besviken. Och med den traditionella kebaben i näven så ser jag fram emot en trevlig torsdagskväll.
:::
Be Champions!!