Det är lite speciellt att genomleva sin egen likvaka. Ungefär så säger Jed Bartlett mot slutet av den sjunde och sista säsongen av West Wing, när han som sittande och avgående president sitter sent på valdagsnatten och följer rapporteringen av resultaten. Att få se sig själv bli avsatt och ersatt i direktsänd television.
Man kan tänka sig att det är något liknande som Steven Gerrard måste känna för närvarande. Ända sedan han för några månader sedan meddelade att detta skulle bli hans sista säsong som Liverpoolspelare så har det varit en ständigt pågående diskussion i press och media hur Liverpool kommer att se ut och fungera utan Gerrard.
Det är samtidigt en diskussion som på ganska kort tid har ändrat karaktär. Från att ha börjat i änden hur ska Liverpool klara sig utan Steven Gerrard? så har tonläget i och med Liverpools allt bättre spel och resultat alltmer landat i den andra änden – det vill säga hur Steven Gerrard egentligen ska kunna passa in i Liverpool?
Steven Gerrard blev ju skadad för någon månad sedan och det var i samband med det som läget började ändras. Utan Gerrard som den dominerande kraften på planen så fick andra spelare börja ta ledaransvar. Jordan Henderson har visat sig mogen uppgiften. Andra spelare började också växa i sina roller, bland dem Philippe Coutinho och Mario Balotelli.
Med Steven Gerrard på väg tillbaka från skada så uppstår naturliga frågetecken hur Brendan Rodgers ska passa in honom i ett redan fungerande system. Det hela blev knappast lättare av att Liverpool fick respass i Europa League, vilket leder till färre antal matcher och färre möjligheter till rotation. Rodgers själv menar att Liverpool blir starkare med Gerrard tillgänglig, men vad annat ska han säga?!
Samtidigt har Liverpool och Rodgers knappast råd att ta några chanser i ligaspelet. Formen är god och spelet stämmer och poängmässigt ligger man hack i häl på Arsenal och Man Utd ovanför dem. Men ska man gå förbi dessa lag i tabellen så behöver spelet hålla i sig och poängen fortsätta levereras. I det läget håller man lämpligast fast vid det som fungerar.
Det ligger helt säkert inte i Steven Gerrards natur att acceptera något annat än att vara bäst. Om han hade det så hade en flytt till USA knappast blivit aktuell. Det är heller inte en helt ovanlig inställning hos elitidrottare. Mellan raderna har man också kunnat utläsa hur Rodgers har vandrat på en hårfin lina mellan att göra vad som är bäst för laget och på samma gång inte stöta sig med Gerrard.
I slutänden visar det sig att det enda sättet att få det att fungera är att gå skilda vägar, åtminstone tillfälligtvis.
Problemet är också att Steven Gerrard heller inte har anpassat sitt spel och sin roll på planen utifrån sin ålder och sina fysiska förutsättningar i tillräcklig utsträckning, något som ofta lett till att han hamnat på mellanhand eller i positioner där han inte är dålig men stundtals osäker. Varför har inte Gerrard likt Ryan Giggs och Paul Scholes förmått att omdefiniera sin roll? – på grund av bristande förändringsvilja eller på grund av bristande stöd i tränarstaben?
En aspekt är så klart att det kan vara svårt att mentalt acceptera vad åldern gör med kroppen. Det gäller även de största spelarna. Alex Ferguson skriver i sin biografi om hur Man Utds tränarstab försökte förmå Roy Keane att ändra sitt spel på planen, men utan någon framgång. Keane visste om ett sätt att spela fotboll och förmådde inte ändra sig.
Ett sätt för Brendan Rodgers att hantera dilemmat med Steven Gerrard och en fungerande Liverpooluppställning är att särkoppla ligan och FA-cupen. Det vore vanskligt att chansa i ligaspelet men det går utforma taktik och startelva i FA-cupen utifrån Gerrard och samtidigt köra vidare som vanligt i ligaspelet. Det rätar ut frågetecknen i ligaspelet samtidigt som det fokuserar Gerrard på cupspelet, och möjligheten att lyfta en titel på Wembley i sin sista match för klubben han tillhört i hela sitt liv.
En helt dum idé är helt säkert inte det, särskilt inte som just FA-cupmatcherna mot Wimbledon och Bolton förmodligen är bland Gerrards bästa matcher den här säsongen. Det är ju också den där typen av do or die-matcher som Gerrard bevisligen älskar.
Om allt går som det ska för Liverpool så återstår tre matcher i FA-cupen den här säsongen. Liverpool kan få ut mesta och bästa möjliga av Steven Gerrard om han ges möjligheten att fokusera helt och hållet på dessa tre matcher. Det ger Liverpool handlingsfrihet i ligaspelet samtidigt som det ger dem en extra kraft i cupspelet.
:::
Be Champions!!