Journalister, inte minst inom skråjournalistiken, har länge haft en roll som uttolkare och normsättare för så kallad ”god smak”. Det har varit inte minst tydligt inom kulturjournalistiken där vi länge har fått veta vad som är ”fin kultur” respektive populär (det vill säga folklig) kultur.
Fotbollsjournalistiken är ett annat sådant journalistiskt skrå som i många avseenden fyller en liknande funktion. När nu Jürgen Klopp meddelar att han avslutar sitt uppdrag i Dortmund efter denna säsong innebär det att vi bland annat får höra överdrifter som hur detta är ett baneslag för fotbollens idealism, romantism och innersta själ.
Själv kan jag tycka att det är en förvisso väldigt aktningsvärd manager som efter sju huvudsakligen goda år beslutar sig för att byta jobb. Vare sig mer eller mindre och knappast något som var svårt att förutse om man inte för egen del satt och tillskrev Jürgen Klopp romantiska värderingar som mer motsvarar våra egna förhoppningar än någon sorts brysk verklighet.
Det finns många skäl att beundra Jürgen Klopp. Samtidigt var Dortmunds utveckling de senaste två åren lätt förutsedd och något som Klopp visade sig oförmögen att bromsa upp. Den senaste säsongens katastrofala resultat för Dortmund borde utlösa någon form av alarmklocka att Klopp kanske inte är en frälsare kommen.
Men var sak har sin tid, vart projekt har sin livstid, och varhelst än Jürgen härnäst styr kosan så kommer han med rätta vara en av de hetaste och mest eftertraktade managernamnen på marknaden. Och den klubb han tar över går onekligen en spännande framtid till mötes.
Det är emellertid inte helt lätt att komma fram till vilken klubb detta faktiskt skulle kunna bli. Jürgen Klopp själv säger att något sabbatsår är inte aktuellt. I en snabbt skriven blogg verkar Fotbollskanalens bloggare Adam Nilsson landa i den högst förståeliga logiska återvändsgränden att det mest sannolika är att Klopp hamnar ingenstans.
Det menar självklart inte Nilsson men det blir en effekt av att det för de allra flesta sannolika klubbar går det att hitta starka skäl mot att Klopp skulle ta över just där.
England är naturligtvis ett hett spår. Flera stora klubbar är emellertid låsta med sina managers. José Mourinho finns i Chelsea, Brendan Rodgers finns i Liverpool och Louis van Gaal finns i Man Utd. Arsene Wenger borde förvisso närma sig någon slutpunkt i sin Arsenalkarriär men det är svårt att föreställa sig att han lämnar så pass abrupt som redan efter denna säsong.
Man City är så klart ett namn som självklart bör nämnas. Det är en klubb som närmast självklart kommer söka en ersättare till Manuel Pellegrini och därtill bör leta efter ett stort namn såsom Jürgen Klopp. Men det finns också sådant som talar mot detta.
Dels Man Citys egna intressen där inte minst Ferran Soriano och Txiki Begiristain inte har gjort någon hemlighet av att de väldigt gärna vill ha Pep Guardiola till klubben. Ett inte helt osannolikt scenario skulle kunna vara att Man City lockar Guardiola till Manchester, vilket Bayern München kan vara villiga att låta ske när nu Klopp finns tillgänglig.
Dels Jürgen Klopps egna påstådda tycke och smak, om man nu ska förlita sig till vad skråjournalistiken skriver. Klopps förkärlek för långsiktig utveckling kan rimma illa med Man Citys väl dokumenterade men mer snäva tidsperspektiv. Här kan jag dock se det som lika troligt att Klopp snarare lockas av att ta över en klubb som inte är dömd att likt Dortmund förbli tvåa i sin egen liga.
Man City är hur som helst inte någon omöjlighet, om än heller ingen självklarhet. Tre andra klubbar i England förtjänar emellertid också att nämnas i sammanhanget.
Tottenham befinner sig redan bland de sex stora engelska topplagen och kan sägas i alla fall knacka på dörren till Champions League, även om dörren så här långt har förblivit oöppnad. Inte mycket talar dock för att Tottenham skulle vara intresserade av att gå igenom ännu ett managerbyte när de dessutom verkar nöjda med Mauricio Pochettino.
Newcastle är ett förvisso osannolikt alternativ som ändå borde få skråets romantikers ögon att fuktas. En klubb med tradition och kultur och likt Dortmund med starka industriella rötter. En stor arena, en stark supporterbas och ett väl utvecklat scoutingnätverk ger också klubben en hög men orealiserad potential. Engelsk fotboll saknar en konkurrenskraftig engelsk storklubb uppe i nordöst.
West Ham ska inte heller förglömmas. Det är en klubb som satsar stort och som från och med nästkommande säsong flyttar in i en ny och för dem betydligt större arena. Rafa Benitez har nämnts som en möjlig efterträdare till Sam Allardyce men Jürgen Klopp vore onekligen en betydligt större och mer kraftfull avsiktsförklaring.
Nu är det sannolika så klart att Jürgen Klopp först och främst söker sig till en etablerad storklubb snarare än något utvecklingsprojekt likt Newcastle eller West Ham. Det rimmar möjligen illa med skråromantiken men desto bättre med den bryska verkligheten. De två mest sannolika alternativen framstår som i tur och ordning Bayern München och Man City.
För övriga engelska klubbar är det helt enkelt fel tajming med Jürgen Klopps avgång efter den här säsongen. De sitter redan på stabila och uppskattade managers. Man City emellertid kan med all sannolikhet se fram mot att importera i alla fall någon av de två mest lysande managerprofilerna från Bundesliga.
Återstår att se om det sker omedelbart eller med Carlo Ancelotti som ett förmodligen framgångsrikt mellanspel i något eller några år däremellan.