Likt Lazarus återuppstånden från de döda så lyckades Leicester till sist rädda sin säsong från dödsdalens skuggor. Leicesters sju vinster på säsongens sista nio matcher är en av Premier Leagues främsta great escapes. Bland det mest anmärkningsvärda med säsongen var att Leicester valde att hålla fast vid Nigel Pearson som manager, ett beslut som till synes gav resultat.
Leicester förberedde sig inför sin första säsong tillbaka i Premier League på tio år som mästare i The Championship. Det var en imponerande säsong av Leicester som på pappret såg ut som den nykomling med störst chanser att klara sig kvar i en högsta division som såg tuffare ut än på länge. Det skulle dock visa sig svårare än förväntat.
Leicester sparade inte på krutet under sommarens transferfönster utan plockade in ett stort antal nya spelare. Intressanta värvningar var Marc Albrighton från Aston Villa och Matthew Upson från Brighton, men de två klokaste värvningarna visade sig vara Esteban Cambiasso på fri transfer och Leonardo Ulloa, även han från Brighton.
Leicester inledde säsongen hyfsat starkt med endast en förlust på de fem första ligamatcherna, mot Chelsea. Men sedan rämnade korthuset sönder och samman för Leicester som förlorade 17 och vann endast två av sina kommande 24 ligamatcher. I mer än fyra månader, från mitten av november till början av april, befann sig Leicester dödssist i tabellen och såg ut att vara givna för omedelbar nedflyttning.
Sedan hände vad som rimligtvis måste betraktas som en av Premier League-historiens främsta, kanske den främsta, så kallade great escapes. Sju vinster på lagets nio sista matcher säkrade Leicester nytt kontrakt med en omgång kvar av säsongen. Återigen förlorade man endast mot Chelsea i säsongens slutspurt, och Leicester lyckades som väntat, fast på ett helt annat sätt än väntat, som enda nykomling hålla sig kvar i Premier League.
Leicesters deltagande i cupspel var inte något att direkt hetsa upp sig över. I Ligacupen föll man omedelbart i den andra omgången mot Shrewsbury på hemmaplan, en stor missräkning, samtidigt som man i FA-cupen i den femte omgången förlorade mot blivande finalisterna Aston Villa, den här gången på bortaplan.
ÄGARE OCH LEDNING (++++)
Leicesters thailändska ägare, familjen bakom den framgångsrika affärskedjan King Power, som köpte klubben 2010 har lärt sig med åren. De första åren präglades av kortsiktighet och försök till snabba lösningar, men till sist verkar de ha dragit lärdomen att ibland är det bättre att inte göra någonting. Få klubbar i Leicesters tabellsituation under säsongen hade inte sparkat sin manager, allra helst en med så låg profil som Nigel Pearson, men Leicester höll fast vid Pearson trots olika kontroverser. Leicesters ägare har heller inte tvekat att investera i spelartruppen.
MANAGER (+++)
Nigel Pearson har haft en minst sagt händelsefylld säsong. Den ena konflikten har följt på den andra. Ena dagen tar han strypgrepp på motståndarspelare och andra dagen kallar han journalister för strutsar i olika rants. Samtidigt står han upp för sig och håller på sitt, vilket är en viktig egenskap. Man kan fråga sig om Leicester borde ha kunnat tagit en tryggare väg till förnyat kontrakt, men att klara nytt kontrakt givet utgångsläget långt in på säsongen är i det närmaste bragdbetonat. Pearsons stora styrka under säsongen var att han aldrig vid något tillfälle tappade förtroendet hos spelarna.
FÖRSVAR (+++)
Inte på något sätt någon enastående styrka hos Leicester men tillräckligt bra för att hålla dem flytande. Leicester är ett lag som släpper till många målchanser mot sig, och Leicesters försvar är rätt precis så bra som ligans genomsnitt på att försvara sig mot dessa målchanser. Wes Morgan har varit den givne centralpunkten i Leicesters mittförsvar och har flankerats av bland andra Paul Konchesky, Ritchie De Laet, Marcin Wasilewski, talangfulle Jeffrey Schlupp, samt mot slutet av säsongen även Roberth Huth. Knappast högsta kvalitet, men fungerande.
MITTFÄLT (+)
Leicesters klart svagaste lagdel. Esteban Cambiasso har varit lagets räddande ängel på defensivt mittfält, vilket trots allt säger något med tanke på att Cambiasso förvisso är väldigt rutinerad men också till åren kommen. Offensivt sett har Riyad Mahrez varit den stora positiva överraskningen, men vid sidan av dessa båda spelare har det varit för tunt och för blekt. Danny Drinkwater, Matty James, Andy King med flera är kompetenta spelare men det är tveksamt om de håller tillräckligt hög kvalitet för Premier League. Offensivt producerar Leicesters mittfält alldeles för få chanser.
ANFALL (+++)
Den lagdel i vilken Leicester är mest välbesatt. Säsongens stora utropstecken är Jamie Vardy som var en av de viktigaste spelarna i Leicesters magiska avslutning på säsongen. Någon tillfällighet är det heller inte att han sedan dess har blivit uttagen i Englands landslag. Leonardo Ulloa och David Nugent har varit två andra produktiva anfallare och i Andrej Kramaric, som värvades i januari, har man ett mycket intressant tillskott. Leicester hör också till ligans mer effektiva lag när det kommer till att utnyttja sina målchanser.
HÖJDPUNKT: Man Utd (h) 5-3
Som total upplevelse betraktat borde det vara svårt att slå den känslomässiga karusell som säsongens sista nio matcher medförde. Men som enskild höjdpunkt skulle nog de flesta Leicesterfans lyfta fram den vansinniga segern i början på säsongen mot Man Utd, där man framför extatiska hemmafans vände ett 1-3-underläge till vinst med 5-3.
ÅRETS SPELARE: Esteban Cambiasso
Det kan ofta löna sig att vara smart på fotbollsplanen och få spelare är lika smarta som den argentinske gamle mästarspelaren Cambiasso. Utan Cambiasso på planen hade Leicester med all sannolikhet förblivit ett yrvaket lapptäcke till fotbollslag och utan hans lojala lagarbete i skymundan hade det aldrig funnits någon grund att hämta tillbaka säsongen från de döda.
HÅLL ÖGONEN PÅ: Liam Moore
Yngre mittback också kapabel att spela som vänsterback som gjorde sina första matcher under säsongen och gjorde det bra. I en i övrigt hyfsat ålderstigen backlinje i Leicester så är det Moore som huvudsakligen utgör dess framtid och det ska bli intressant att se om Moore under nästa säsong kan ta ytterligare ett kliv framåt i utvecklingen.
ATT GÖRA
(1) Förläng med Cambiasso. Cambiasso var så viktig under förra säsongen att det är av absolut vikt att de lyckas förlänga med honom under ytterligare en säsong. Något som borde vara första och högsta prioritet för Nigel Pearson och Leicesters klubbledning.
(2) Förstärk mittfältet. Leicester kan inte förvänta sig att klara sig kvar i Premier League en säsong till med ett så tunt mittfält. Leicesters mittfält skriker efter mer bollsäkerhet, kreativitet och auktoritet och det är helt nödvändigt att klubben förstärker denna lagdel.
(3) Utveckla ytterbackspositionen. Några större synpunkter går inte att ha på Leicesters mittförsvar men det går att jobba konstruktivt med lagets båda ytterbackar. På vänsterbackspositionen finns en mycket spännande spelare i Jeffrey Schlupp men på högerbacken saknas motsvarande alternativ. Framför allt bör ytterbackarna kunna användas bättre i det offensiva spelet och hjälpa mittfältet.
NIVÅ: 75%
Den långa och djupa svacka som Leicester befann sig i under stora delar av säsongen var lika kostsam som den egentligen var onödig. Leicester kunde betydligt bättre än så, vilket de också visade både i början av säsongen men framför allt i slutet av säsongen. Nu är det i och för sig inte rimligt att anta att Leicester ska kunna hålla en sådan nivå under en hel säsong, men där finns kapacitet att höja sin lägstanivå.
MÅLSÄTTNINGAR 2015-16
Nytt kontrrakt. Nästa säsong kommer egentligen inte att vara särskilt mycket annorlunda jämfört med den här säsongen, det handlar i huvudsak om att lyckas hålla sig kvar i Premier League. Givet hur jämnt det är i botten blir det svårt att helt undvika en nedflyttningsstrid men Leicester bör kunna se till att i huvudsak hålla till i toppen av den striden.
Kvartsfinal. Cupspelet blir lurigt för en klubb som Leicester som saknar den riktiga kvaliteten för att gå hela vägen. Men en godkänd cup run borde i alla fall kunna leda till att Leicester tar sig till kvartsfinalen antingen i Ligacupen eller i FA-cupen. Väl där kan alltid mer och bättre saker inträffa, men kvartsfinal borde i alla fall vara målsättningen.
GAME OF THRONES: House Mormont
Ett hus och en klubb med stolta traditioner men alltjämt i skuggan av rivaler med betydligt större ambitioner. Har kvar mycket av sin hemvist och identitet i norr men sedan man blivit förvisade från de sju kungarikena så har man sökt och funnit sin lycka på en annan kontinent, likt Leicester som efter att man förvisats från Premier League vandrat runt i flera år innan klubben köptes upp av thailändska ägare.
BETYG: Väl godkänd (+++)