Aston Villa är inte den enda klubben i Midlands som är på väg att få nya ägare under sommaren. Igår meddelades det att West Brom genom dess nuvarande ordförande Jeremy Peace nu har inlett exklusiva förhandlingar med ett kinesiskt ägarkonsortium i syfte att sälja klubben för en summa som ryktas ligga runt £150m.
Beskedet kommer bara några dagar efter att West Brom annonserat en ny stor sponsordeal med det kinesiska bettingbolaget TLCBet.
Det känns naturligtvis inte som någon tillfällighet att flera sådana här affärer har annonserats efter det att UEFA meddelat att man lättar på sina financial fair play-restriktioner. Med sina höga intäkter är engelska klubbar intressanta köp för utländska ägare som tidigare varit tveksamma på grund av att de i praktiken varit förbjudna att investera i klubben.
Om West Brom får kinesiska ägare så blir det den första engelska klubben med kinesiskt ägande. Vid sidan av amerikaner, ryssar och araber, samt en och annan sydostasiat, så ger sig alltså en ny kapitalstark marknad in i Premier League. Det är en på samma gång spännande som bisarr utveckling, att en klubb som West Brom ska attrahera sådant intresse.
Kina har tagit flera steg in i den europeiska toppfotbollen, inte minst i Italien och Serie A. Det är också de italienska storklubbarna som huvudsakligen, av just den anledningen, har lobbat hårt på UEFA att avreglera financial fair play, vilket möjliggjort nytt ägande.
Man kan tycka att det är listigt agerat av de italienska klubbarna som uppnår en dubbel effekt. Dels öppnar de upp för nya ägare och nytt kapital till dem själva. Dels öppnar de upp för uppköp av engelska klubbar som West Brom. Det rör så klart inte dem i ryggen, men kan på sikt göra livet surare och jobbigare för de engelska toppklubbarna, deras europeiska konkurrenter.
Jeremy Peace har varit en skicklig och framgångsrik ägare och ordförande för West Brom sedan han tog över som ordförande 2003. Under dessa tolv år har han tagit West Brom från The Championship till en etablerad klubb i Premier League, utan att klubben samlat på sig någon skuld alls. Tvärtom är West Brom en närmast oförskämt ekonomiskt välmående klubb med sina mått mätt.
Fotbollsmässigt har resultaten varit blandade. Jeremy Peace och West Brom har haft blandad framgång med sina val av managers. Tony Mowbray, Roberto Di Matteo och Roy Hodgson får ses som lyckade. Steve Clarke och Pepe Mel bör betraktas som mindre lyckade. Att inleda den här säsongen med Alan Irvine var inte särskilt lyckat, att ersätta honom med Tony Pulis desto mer lyckat.
Intrycket är dock att West Brom inte lär komma särskilt mycket längre än vad de nu har gjort med Jeremy Peace som ägare och ordförande. Det är alltså rätt tillfälle att sälja klubben och låta nya ägare ta klubben framåt med nya visioner och ambitioner.
Beskedet från West Brom är att allt ska vara klart till slutet av månaden, det vill säga lagom i tid till säsongsinledningen. Även om det sägs att det är en process som inte ska ha någon betydelse för Tony Pulis och klubbens förberedelser under sommaren så finns självklart ändå en risk att allt inte flyter så smidigt under sommaren och saker drar ut på tiden.
West Broms fördel under sommaren är emellertid att de faktiskt inte har något stort och omedelbart behov av rejäla investeringar i spelartruppen. De skulle vinna på att förstärka sitt offensiva mittfält. Men på det stora hela så är deras största jobb den här sommaren snarare att rensa spelartruppen på överflödiga spelare.
Sedan är det som vanligt med uppköp av klubbar. Nya ägare vill gärna ha med sin egen besättning på skeppet. Tony Pulis är en erkänt skicklig manager och sitter nog säkert inledningsvis, men beroende på vad de nya ägarna vill och hur resultaten går för West Brom, så kan det börja gunga under säsongen börja gunga under Pulis fötter.
Den uppskattade köpesumman är alltså £150m. Händelsevis samma summa som nämns för Aston Villa. Köpesumman ska självklart reflektera vad klubben anses vara värd i finansiella termer. Tom Markham på Henley Business School skriver intressant om värdering av fotbollsklubbar, och levererar följande ekvation som tydligen träffar mitt i prick på flertalet klubbars köpesumma: