TV-pengar och financial fair play har varit ett vanligt förekommande ämne i de senaste veckornas diskussioner, rimligtvis som en följd av beslut att reformera UEFA:s regler och att lyfta på de restriktioner som bland andra Man City och PSG varit belastade med.
Ett besläktat samtalsämne är hur mycket pengar egentligen betyder inom fotbollen. Inte minst TV-pengarna har här betydelse då det för många klubbar utgör den enskilt största intäktsposten, och då fördelningen av dessa pengar mellan klubbarna ses som ett viktigt instrument att styra ligans jämnhet och konkurrenskraft.
Den här bloggen tänkte jag ägna åt att se om det finns något samband mellan pengar och poäng i termer av de stora ligornas jämnhet. Med andra ord, resulterar en viss fördelning av pengar mellan klubbarna i en motsvarande fördelning av poäng? Jag kollar på den nyss avslutade säsongen.
Hur gör jag? Jag utgår från de senast aktuella siffrorna för TV-intäkter i de stora ligorna, se fredagens blogg. Samt från aktuell poängställning i förra säsongens ligatabeller. Jag jämför för respektive liga lag ett med lag fem, lag tio och lag tjugo (18 i Bundesliga) genom att räkna ut intäktskvoter samt poängkvoter.
I Premier League delar jag alltså Chelseas TV-intäkter med Liverpools på plats fem, Newcastle på plats tio, samt QPR på sista plats. Och gör därefter samma sak med poängen för platserna ett, fem, tio och tjugo. Tanken med att jämföra dessa fyra tabellpositioner är att försöka få en bild över ligans totala jämnhet.
PREMIER LEAGUE:
LAG 1-5: Intäktskvot – 1,07; Poängkvot – 1,36
LAG 1-10: Intäktskvot – 1,27; Poängkvot – 1,81
LAG 1-20: Intäktskvot – 1,53; Poängkvot – 2,90
Uttryckt i ord. Chelsea drar alltså in 1,07 gånger så mycket TV-intäkter som Liverpool som slutade femma i det avseendet, men 1,36 gånger så många poäng som Tottenham som slutade femma i ligatabellen. 1,27 gånger så mycket TV-intäkter och 1,81 gånger så mycket poäng som det tionde placerade laget, samt alltså 1,53 gånger intäkter och 2,9 gånger poängen som QPR på sista plats.
LA LIGA:
LAG 1-5: Intäktskvot – 4,71; Poängkvot – 1,24
LAG 1-10: Intäktskvot – 7,14; Poängkvot – 1,92
LAG 1-20: Intäktskvot – 11,59; Poängkvot – 4,70
SERIE A:
LAG 1-5: Intäktskvot – 1,57; Poängkvot – 1,38
LAG 1-10: Intäktskvot – 2,79; Poängkvot – 1,67
LAG 1-20: Intäktskvot – 4,88; Poängkvot – 4,58
BUNDESLIGA:
LAG 1-5: Intäktskvot – 1,40; Poängkvot – 1,61
LAG 1-9: Intäktskvot – 1,62; Poängkvot – 1,84
LAG 1-18: Intäktskvot – 2,54; Poängkvot – 2,55
LIGUE 1:
LAG 1-5: Intäktskvot – 1,50; Poängkvot – 1,20
LAG 1-10: Intäktskvot – 2,50; Poängkvot – 1,69
LAG 1-20: Intäktskvot – 3,82; Poängkvot – 2,86
OBSERVATIONER:
TV-pengarna fördelas mycket jämnt i Premier League. Ligaettan får bara 1,53 gånger så mycket pengar som tabelljumbon, vilket är en mindre skillnad än mellan lag ett och lag fem i såväl La Liga som Serie A. Lag ett i La Liga får tre gånger så mycket mer än lag fem i La Liga jämfört med hur mycket mer Chelsea fick än QPR den här säsongen. De höga intäktsnivåerna i Premier League påverkar dock siffrorna.
Den extremt ojämna intäktsfördelningen leder dock inte omedelbart till en motsvarande ojämn poängfördelning mellan lagen i toppen av tabellen i La Liga. Dels beror det säkert på skicklighet hos klubbar som Sevilla, Atlético och Valencia. Dels beror det emellertid också på den stora ojämnheten med tabellens nedre halva där poängskillnaderna helt plötsligt blir väldigt höga. Ett sätt att beskriva det är att det finns fler enkla poäng att hämta hem.
Även Serie A visar på mönstret att förhållandevis stora skillnader i intäkter mellan toppen och botten av tabellen också leder till förhållandevis stora skillnader i poäng, även om kontrasten inte är lika tydlig som i La Liga. Men om man jämför tabellens topp med dess undre halva så är det huvudsakligen här som en ojämn intäktsfördelning får effekt. En teori är alltså att ju jämnare intäktsfördelning, desto jämnare mellan tabellens topp och botten.
Bundesliga har en förhållandevis jämn intäktsfördelning. Det är samtidigt den liga där ligavinnaren är i särklass mest överlägsen med 1,61 poäng mer än laget på femte plats. Samtidigt är skillnaden lägst i alla ligor mellan ligaettan och tabelljumbon. Bayerns stora övriga intäkter påverkar säkert detta också, men det är ännu en indikation på hur Bayern spelar i ensamt majestät i Bundesliga och lagen därunder kämpar relativt sett mer på samma nivå.
För att en liga ska kunna betraktas som jämlik eller kanske till och med rättvis med avseende på intäktsfördelningen så borde ett kriterium kunna vara att skillnaden i intäkter absolut inte får vara större än skillnaden i poäng. Är skillnaden större sker inte fördelningen på meritokratisk grund. Med den definitionen är det bara Premier League och Bundesliga som kan beskrivas som jämlika och rättvisa.