Det var sommarens absolut längsta och tradigaste transfersaga som till sist fick sitt slut igår när det blev officiellt klart att Raheem Sterling skriver på för Man City för en hygglig summa om £44m som har goda chanser att öka med ytterligare £5m. Därmed börjar det så klart bli fullt möjligt att lägga den till handlingarna.
För att vara en spelarövergång som grävt upp så mycket ilska och ont blod så är det ändå en transfer i vilken det i själva verket bara finns vinnare, åtminstone är det väldigt svårt att hitta några direkta förlorare.
Man City får en ung och väldigt lovande engelsk spelare. De betalar förvisso dyrt för honom men det är inte en klubb som lider någon brist på pengar, samtidigt som det är en spelare som kan vara en viktig del i deras lag i minst tio år framåt, vilket sätter transfersumman i sitt rätta sammanhang. Värvningen av Sterling är självklart också en styrkedemonstration av Man City.
Liverpool är även de vinnare i meningen att de får en hiskeligt stor påse pengar för en spelare de trots allt investerat förhållandevis lite i. Med dessa pengar ges de självklart möjlighet att investera vidare i sin spelartrupp. Liverpool är särskilt vinnare eftersom transfersumman, mycket tack vare Fabian Delph, blev säkert £10m högre än vad de rimligtvis hade kunnat räkna med annars.
QPR är självklart vinnare som drar hem 20% av transfersumman i enlighet med det avtal de ingick med Liverpool när de sålde Raheem Sterling till dem. Det är närmare £10m som ramlar in i deras kassakista, vilket de definitivt inte tackar nej till i deras situation.
Raheem Sterling är självklart även han en vinnare i den här affären, och inte bara ekonomiskt. Man får fråga sig varför han ville flytta till Man City och man blir inte svaret skyldig. Han kommer till en klubb där chansen är större att han får spela om titlar, han kommer att få spela i Champions League, och han kommer spela tillsammans med spelare som David Silva, Sergio Agüero och Yaya Touré.
Det är inte svårt att se hur det kan vara bra för hans egen utveckling som fotbollsspelare. Likaväl som man hade kunnat hävda att ett par år till som en ledande spelare i Liverpool hade kunnat vara bra för hans utveckling. Det är två olika vägar som är möjliga att vandra, och det är svårt för att inte säga omöjligt att på förhand säga vilken väg som är bäst.
Utmaningen är så klart att det likaväl kan gå åt andra hållet. Räcker han inte till i en omgivning med bevisligen bättre spelare så kommer han att få en betydligt mer begränsad roll i Man City än vad han hade haft i Liverpool, tillbringa en hel del tid på bänken, och allt detta med en transfersumma om £44+5m hängande om halsen.
Man City och Manuel Pellegrini vill så klart inte beakta det alternativet utan har ju sina skäl att lyfta fram Sterling som ”en av världsfotbollens främsta offensiva spelare”, vilket ju är en rätt rejäl överdrift. Men det är naturligtvis överdrifter man tvingas ta till efter att ha betalat £49m för en förvisso väldigt lovande spelare.
Enligt en nyss genomförd undersökning så ansågs Raheem Sterling vara den mest värdefulle U21-spelaren i Europa. Det går så klart att diskutera vad som bakas in i en sådan värdering, men det vore förhastat att förväxla det med att Sterling skulle vara den bäste U21-spelaren i Europa. Hans prestationer har varit sporadiska och det är knappast någon ung Leo Messi eller Cristiano Ronaldo vi har sett på planen.
Allt det där hör dock framtiden till. I nuläget så är Raheem Sterlings flytt från Liverpool till Man City en transfer med idel vinnare. Ändå har övergången orsakat all denna ilska. Vilket naturligtvis beror helt och hållet på att Sterling med sina krav på en övergång, på grund av pengar eller ambition, behagade såra Liverpools stolthet och känslor.
Det gör självklart ont för en klubb som Liverpool, dess fans och dess gamla spelare, att höra att en av deras spelare vill byta till en annan engelsk klubb för att bättre kunna förverkliga sina ambitioner. Även Liverpool har dock en verklighet som de måste förhålla sig till, och vill de behålla spelare som Sterling så måste de vissa genuin ambition, och denna ambition måste också visa sig i lönekuverten.
Ingen spelare stannar i Liverpool för att de var världens förmodligen bästa lag på 1980-talet.
:::
TRANSFERKOLLEN:
Allan Nyom (RB), 27 år till Watford. Någon transfersumma har tydligen inte diskuterats mellan Watford och Udinese, och det är så klart praktiskt när olika klubbar har en och samma ägare. Nyom har spelat i Granada i Spanien, och varit genomgående bra där. Väl godkänd (+++)
Carl Jenkinson (RB), 23 år till West Ham på lån. Beprövad lånvärvning av West Ham som gjorde exakt samma rockad från Arsenal förra säsongen. Jenkinson gjorde bra ifrån sig i West Ham, som förmodligen på sikt hoppas göra övergången permanent. Väl godkänd (+++)