Vissa saker vill man att de ska vara som de alltid har varit. Julafton och midsommarafton, just den rätta färgtonen och skumlagret på en helt nyss upphälld pint, snoozefunktionen ska förbanne mig vara inställd på nio minuter, och Stoke ska vara ett brittiskt benknäckargäng som för tankarna tillbaka till de gamla leråkrarnas Tipsextra.
Om någon för några år sedan hade målat upp ett framtida offensivt mittfält i Stoke bestående av Xherdan Shaqiri, Bojan Krkic och Ibrahim Afellay med Mame Biram Diouf som anfallare framför dem, och med Joselu som ytterligare alternativ, så hade vederbörande förmodligen blivit rekommenderat att uppsöka rikshospitalet.
Igår blev det officiellt klart att Stoke värvar Shaqiri från Inter för £12m, vilket måste betraktas som en på förhand väldigt intressant värvning. Det fanns intresse från Schalke, och det fanns intresse från ett par andra klubbar i Premier League, men till sist blev det alltså ändå Stoke. Och ännu en tung pjäs i Mark Hughes kulturrevolution i Stoke.
Helt plötsligt har klubbens ambitioner skruvats upp. Med Tony Pulis var känslan alltid att det var stort nog för Stoke att hålla sig kvar i Premier League. Nu pratar helt plötsligt Charlie Adam på fullt allvar om Europa League som en realistisk målsättning för Stoke den här säsongen. Vad det nu är värt att kvalificera sig för en turnering som man sedan gör sitt allra bästa att ge blanka fan i.
Onödig cynism…
Det är svårt att veta vad man egentligen ska tycka om utvecklingen. Å ena sidan är det så klart bra att Stoke satsar framåt. Å andra sidan var det gamla Stoke ett lag som i all sin fysiska funktionalism och med sin tjongalångbollidé ändå tillförde något unikt och annorlunda till Premier League. Stoke bidrog med något annat än alla andra.
Stoke var inte mainstream, Stoke var istället den radikala och alternativa kulturen – ironiskt nog just genom att vara stereotypt brittiska i den engelska högstaligan.
Synen på Premier League som en global liga diskuterades under bloggen igår i ett helt annat sammanhang. Nackdelen med globaliseringen är att tätt i dess spår följer konformismen, bortslipningen av olikheter och nationella särdrag, alltings standardisering. Ibland i den utsträckningen att inte minst engelska klubbar glömmer bort att i dessa olikheter ligger ett värde och en unik typ av kompetens.
Det är självklart inte Stokes och Mark Hughes uppgift att fylla vår kvot av leråkersromantik. Ändå är det ett övervägande värt att göra för dem, hur de i sin strävan framåt och uppåt fortfarande kan hålla fast vid det som var bra och effektivt i det som en gång etablerade dem i Premier League. Så att ett nytt Stoke inte helt överger allt som faktiskt var bra med gamla Stoke.
Samtidigt som det nya Stoke är ett väldigt intressant projekt.
:::
Förlust i Community Shield och sedan bara oavgjort i hemmapremiären mot Swansea – då kan man lugnt säga att José Mourinho inte längre kan beskrivas som The Happy One.
Efter ett apoplektiskt utbrott vid sidlinjen när lagdoktorn Eva Carneiro springer in för att ta hand om Eden Hazard i slutskedet av matchen, så kritiserade Mourinho henne och läkarteamet för att inte ”förstå fotboll”.
En kritik som jag undrar om den inte hade formulerats helt annorlunda om det inte hade råkat vara en kvinnlig lagdoktor, då den ligger farligt nära sexism i stil med att kvinnor kan inte förstå offside.
Flera av varandra oberoende mediakällor rapporterar att Carneiros roll i samband med match och träning reduceras kraftigt, och att hon inte längre kommer vara lagdoktor i samband med match.
Det får vi väl i så fall se på söndag. Om Carneiro inte sitter med på bänken då så kan man så klart fundera på om det är något annat som också ligger till grund för Mourinhos vrede.
Om Carneiro trots allt sitter med på bänken på söndag så kan det så klart vara så att Mourinho insett PR-problematiken och medvetet valt att backtracka sitt eget beslut.
Oavsett så känns det något pressat i Chelsea. Förlusten i Community Shield och poängtappet mot Swansea, och nu inför helgens match borta mot Man City. En förlust i den matchen och man ligger fem poäng efter omedelbart.
José Mourinho arbetar bäst i överläge.
:::
I eftermiddag kör vi igång med team-by-team previews.
:::
TRANSFERKOLLEN:
Xherdan Shaqiri (AM), 23 år till Stoke. Återigen så älskar jag att mitten- och bottenklubbar i England numer kan göra sådana här värvningar. Inte för att det är en värvning som inte kan misslyckas, Shaqiri har inte riktigt lyckats i vare sig Bayern eller Inter, men potentialen är enorm. Med beröm godkänd (++++)