Den senaste säsongen som Sunderland avslutade säsongen med samma manager som de inledde säsongen var 2010-11, med andra ord fem säsonger sedan. Det säger något om hälsotillståndet i en klubb som har präglats av allt annat än stabilitet såväl på managerposten som i spelartruppen. Sunderland har märkligt svårt att finna sig till rätta.
Tre säsonger i rad har Sunderland befunnit sig obehagligt nära nedflyttning till The Championship och ett inte ringa mått av tur är vad som i grund och botten har hållit dem kvar i Premier League. Men precis som vi har sett med andra klubbar som säsong efter säsong befinner sig indragna i nedflyttningsstriden, till slut tar turen slut.
Turen hade tagit slut förra säsongen om det inte varit för Dick Advocaat som kom in mot slutet av säsongen och räddade upp det kaos som Gustavo Poyet såväl förvärvat som fördärvat. Advocaat är till sin karaktär en helt annan manager än sina två företrädare, Gustavo Poyet och Paolo Di Canio. Men han är också gammal nog att inte bara fundera på sin pensionering utan till och med ha inlett den.
Men en institutionaliserad trötthet verkar vara något som präglat Sunderland på senare år. Vi har sett det förut på managerposten, när Martin O’Neill hade hand om laget. Det märks också i en spelartrupp som har så förtvivlat svårt att nå upp till sin kapacitet att den enda gång de faktiskt verkar lyckas tända till är när Newcastle står för motståndet.
En stor del av supportrarnas frustration beror också på vad de upplever som en likgiltig och oprofessionell kultur i spelartruppen. Spelarna anses inte alltid göra sitt bästa på planen och utanför planen lämnar spelarnas beteenden delvis övrigt att önska. Irritationen blev därför stor bland supportrarna under sommaren när semesterbilder på Steven Fletcher läckte ut i media.
Backlinjen består till stor del av åldrande spelare som inte i huvudsak är förknippade med Sunderland utan med andra klubbar i England. Avsaknaden av klubbidentitet i spelartruppen, en produkt av år efter år av kvantitativt värvande utan strategi eller sammanhang, är ett grundläggande kulturellt problem. Lovande spelare lämnar klubben sökandes nya utmaningar, som exempelvis Connor Wickham den här sommaren.
Att Wickham lämnar Sunderland illustrerar bara ännu tydligare att det framför allt är offensiven som är Sunderlands dilemma. Laget saknar kreativitet, fart och överlag en offensiv spelidé. Jeremain Lens är en värvning som är tänkt att åtgärda det problemet men i anfallet ser det tunt ut sedan Wickham lämnat klubben, med Jermain Defoe som främsta anfallsalternativ.
Inte minst av det skälet är det många som den här säsongen hoppas på unge Duncan Watmore, den 20-årige anfallaren som för några år sedan värvades till klubbens Academy of Light, fotbollshistoriens kanske mest pretentiösa namn på en akademi. Sunderlands och Dick Advocaats långsiktiga arbetsuppgift är att återupprätta länken mellan akademi och a-lag.
LINEUP (4-1-4-1)
GK – Pantilimon, Costel
RB – Matthews, Adam
CB – Coates, Sebastian
CB – Kaboul, Younes
LB – van Aanholt, Patrick
DM – M’Vila, Yann
RW – Johnson, Adam
CM – Larsson, Sebastian
CM – Cattermole, Lee
LW – Lens, Jeremain
ST – Defoe, Jermain
TRANSFERS
In: Sebastian Coates (Liverpool), Younes Kaboul (Tottenham), Jeremain Lens (Dynamo Kiev), Adam Matthews (Celtic), Yann M’Vila (Rubin Kazan, lån). Ut: El-Hadji Ba (Charlton), Santiago Vergini (Getafe, lån), Connor Wickham (Crystal Palace), Jordan Pickford (Preston, lån).
NYCKELSPELARE: Yann M’Vila
Väldigt viktig värvning för Sunderland som tillför kraft och tyngd på centralt mittfält. Är defensivt sett en skickligare mittfältare än Lee Cattermole samtidigt som hans närvaro kan frigöra Cattermole och även Jack Rodwell till mer offensiva uppgifter på mittfältet. Bidrar också med värdefullt skydd till en inte helt stabil backlinje. Ingen bra början på karriären i Sunderland för M’Vila dock, som lär bli avstängd viss tid för att ha skallat en motståndare i samband med en U21-match.
VAD TALAR FÖR SUNDERLAND?
Inte särskilt mycket alls egentligen. En positiv sak för Sunderland som kan bidra med en del poäng under säsongen är att de nu har god offensiv kvalitet från båda kanterna, med Adam Johnson på högerkanten och Jeremain Lens på vänsterkanten. Med dessa offensiva vapen kan det löna sig för Sunderland att spela med lågt försvarsspel och utnyttja snabba omställningar för att såra motståndet.
VAD TALAR MOT SUNDERLAND?
Den stora bristen i Sunderland är i huvudsak strukturell, det känns som om laget saknar hungriga och motiverade spelare. Delvis är detta självklart en funktion av klubbens egna ambitioner. Men svårigheten för Dick Advocaat, allra helst som han inte heller förväntas bli direkt långvarig i klubben, att få sina spelare att tända på alla cylindrar kommer leva kvar under säsongen.
Kvaliteten i spelartruppen är också ett stort orosmoment. Backlinjen består av äldre och stundtals ojämna spelare och samarbetet inom backlinjen och med övriga lagdelar lämnar mycket övrigt att önska. Men inte minst anfallet och det centrala offensiva mittfältet är Sunderlands stora akilleshäl, som Advocaat måste hitta en lösning på.
TRE NYCKELFRÅGOR
Kan Dick Advocaat göra sina spelare bättre? Kännetecknet för en bra manager är att han lyckas få ut det mesta och det bästa av sina spelare och i någon mening också göra dem bättre än vad de är, genom individuell utveckling och kollektiv organisation. Sunderland känns snarare som en klubb som gör sina spelare sämre.
Vem gör målen? Det säger något om ett lags anfallsproblem när en 32-årig Jermain Defoe värvas och omedelbart blir lagets främsta målhot. Jeremain Lens har gjort många mål för Dynamo Kiev men att spotta in mål från en ytterposition i Premier League är något helt annat.
Lyckas man organisera försvaret? Billy Jones, Adam Matthews, Wes Brown, Sebastian Coates, John O’Shea, Younes Kaboul, Patrick van Aanholt, Valentin Roberge – inte precis the stuff that dreams are made of. Bristfällig organisation och koncentration har kostat Sunderland mängder av poäng tidigare säsonger, hur blir det den här säsongen?
SÅ GÅR DET!
Hyllman. (#18) Sunderland har länge varit en klubb som snubblat framåt utan någon tydlig mål eller mening. Dick Advocaat skulle kunna innebära en ändring på detta men hans velande skepsis att fortsätta i Sunderland har fått mig att tvivla på detta. Attityd, defensiva brister och en alldeles för svag offensiv gör att Sunderland hör till mina huvudkandidater för nedflyttning. (17-20)
Linhem. (#20) Sunderland har systematiskt värvat sina spelare från de större klubbarnas soprum (“Den här O’Shea saknar ett öga och hostar cigarettfimpar, men visst spelade han för Man Utd?”) men sällan träffat rätt och förlitat sig på kortsiktigt managerjunk för att hålla sig igång. Att man optimistiskt pratar om att ge Lee Cattermole en mer offensiv roll säger en del om hur mycket de saknar offensiv kreativitet. Dick Advocaat verkar lika oengagerad som klubbens ägare. Kan Duncan Watmore, värvad från Altrincham och U-21 ligans bäste spelare ifjol, vara en potentiell frälsare? (18-20)