Man ska aldrig ropa hej innan man är över bäcken brukar det heta. Det var möjligen därför jag väntade med att utropa Man Utd till blivande ligamästare sedan de lyckats med för dem bedriften att besegra Sunderland på hemmaplan och klättra upp på toppen av tabellen.
Man skulle så klart kunna resonera likadant med Jürgen Klopp som ny manager i Liverpool. Han är ju definitivt inte presenterad ännu, Liverpool har inte gjort några utfästelser att det faktiskt är Klopp som är deras main squeeze, och Klopp själv har väl sällan varit så tyst som dessa dagar.
Ändå finns det en punkt där allt prat och alla spekulationer blir så uppenbart enstämmiga från så många olika håll att det inte längre är rimligt att utgå från något annat än att det ligger till på just detta sätt. Vad avser Jürgen Klopp till Liverpool så är denna punkt sedan länge passerad.
Det har redan skrivits spaltmeter om vilka utmaningar Jürgen Klopp står inför med Liverpool och vad Klopp å sin sida kan tillföra Liverpool, och det kommer helt säkert skrivas långt mycket mer. Men det kan också vara värt att fundera över vad det betyder för övriga engelska klubbar.
Det övre segmentet på managermarknaden består inte av överdrivet många namn, så när ett namn från detta segment plitar på för en klubb så får det oundvikligen vissa kedjeeffekter som drabbar andra klubbar. Några sådana kan vara värda att hålla koll på.
Ett första rimligt antagande är att Jürgen Klopp nu blev tillgänglig för Liverpool då Bayern München signalerat att deras managerjobb inte kommer bli ledigt till nästa säsong. Det måste i sin tur betyda att de har nått en överenskommelse med Pep Guardiola om en fortsättning.
Sådan kan alltså vara effekten av en lysande säsongsinledning som Bayern München trots allt har haft. Tongångarna får man förmoda är betydligt mer positiva nu än vad de var mot slutet av förra säsongen. Alla är kompisar i medgång.
Därmed rubbas framför allt Man Citys planer. Det har varit en minst sagt illa dold hemlighet att Txiki Begiristains och Ferran Sorianos ambition har varit att plocka Guardiola, deras vapendragare från Barcelona, till Man City. Rimligtvis betyder det att Man City blir kvar med Manuel Pellegrini.
Det vore kanske inte en lika häftig utveckling, men det är inte nödvändigtvis något negativt för Man City.
Att Pep Guardiola inte går till Man City inför nästa säsong utesluter så klart inte att han anländer vid ett senare tillfälle. Men låser han inte upp sig till Man City så blir han å andra sidan också ett intressant alternativ för en trio andra engelska klubbar.
Chelsea och José Mourinho har ett inte helt problemfritt förhållande. It’s complicated som det heter på nätspråk. Nu kanske inte Mourinho får sparken just under säsongen men att hans tid i klubben börjar närma sig någon form av slutpunkt känns mer och mer givet.
Att Roman Abramovich har försökt få Pep Guardiola till Chelsea har varit känt under en längre tid. De flesta rapporter tyder på att han sonderade terrängen med Guardiola innan han återvände till José Mourinho. Dyker chansen upp igen så lär han inte sitta passiv.
Den som har läst Alex Fergusons senaste bok vet att Pep Guardiola också var en av de främsta kandidaterna att ersätta honom. Så blev det inte, men hans namn är helt säkert fortfarande intressant inom Old Traffords hierarki. När tid kommer att ersätta Louis van Gaal så lär det dyka upp igen.
Även Arsenal borde framstå som ett seriöst alternativ. Rent fotbollsfilosofiskt vore det kanske den mest intressanta och anpassade engelska klubben för Guardiola. Arsene Wenger blir naturligtvis inte yngre och tidpunkten börjar närma sig när han väljer att kliva tillbaka.
En tillgänglig och intresserad Pep Guardiola skulle kunna vara en god anledning för Wenger att bestämma sig för att tidpunkten är inne. Huruvida Wenger vill ersättas av ett kanske ännu större namn är inte helt säkert. Huruvida Guardiola är sugen på risken med Arsenal och Premier League är också det oklart.
På kortare sikt, det vill säga den här säsongen, är dock den omedelbara konsekvensen för övriga engelska klubbar att de får att brottas med om inte ett pånyttfött Liverpool så åtminstone ett Liverpool som istället för att uppträda resignerat kommer drivas av nyfunnen optimism.
Kan det bära dem till Champions League? Och i så fall på vems bekostnad?
:::
Om någon är skrivsugen och sitter på ett roligt eller intressant ämne så är jag öppen för gästspel under landslagsuppehållet. Skicka i så fall ett mail så kommer vi överens om något. Finns intresse och förmåga kan det utvecklas till något månadsvis återkommande – min fundering är att ha återkommande gästbloggar under måndagar, så då finns plats för tre-fyra aspiranter. För den som är intresserad av att skriva om engelsk fotboll kan det vara en ganska bra plattform.