Givet att den första omgången gick som den gick för de båda Manchesterlagen så känns det lite märkligt att båda lagen efter fyra omgångar har spelat sig riktigt nära slutspel. Man City säkrade definitivt slutspel med sin vinst borta mot Sevilla igår kväll, samtidigt som Man Utds vinst tillsammans med övriga resultat innebär att de har minst ena benet i slutspel.
Det var inte minst en imponerande uppvisning av Man City som gjorde vad som förmodligen måste betraktas som deras bästa match i europeiskt cupspel i modern tid. Sevilla är tufft motstånd men visade sig också vara öppna för Man Citys offensiv på ett sätt som man hade skäl att misstänka. Man Citys öppning av matchen, och hur man därefter stängde matchen i andra halvlek, visar på att laget nu har börjat hitta rätt i Europa.
Därmed har man slagläge på gruppsegern. Oavgjort borta mot Juventus räcker i nuläget om man samtidigt vinner på hemmaplan mot Mönchengladbach i sista omgången. Sevilla ser dock ut att än en gång få erfara att det är en väldigt stor skillnad mellan Champions League och Europa League.
Chelsea tar sig ikväll an en uppgift som på sätt och vis speglar Man Utds från igår. Efter att ha spelat oavgjort i första mötet på bortaplan mot gammalt sovjetiskt motstånd så har man lagt upp för att en vinst på hemmaplan ska bana vägen för avancemang i gruppspelet. Precis som det emellertid var med mycket möda och stort besvär för Man Utd mot CSKA Moskva så lär det kunna bli detsamma för Chelsea mot Dynamo Kiev.
Ändå så var det en match Man Utd bara skulle vinna, och på samma sätt är det självklart också en match som Chelsea bara ska vinna. Allt annat är att betrakta som ett hejdundrande fiasko. Och ett sådant fiasko undrar jag om José Mourinho faktiskt överlever.
Att det är spänt i Chelsealägret inför matchen syntes inte minst på John Terry under tisdagens presskonferens. Där skickade han bland annat iväg en rejäl bredsida mot Robbie Savage, vars kritik han sade sig strunta i då Savage bara spelat på låg nivå. Inte så värst låg i och för sig, och att reagera på det viset är ju ett märkligt sätt att visa att man struntar i något.
Däremot kommenterade Terry klokt det här ryktet om en Chelseaspelare som ska ha sagt att han hellre förlorar än vinner under José Mourinho. Det är knappast en inställning som hade accepterats i ett omklädningsrum där spelare vill vinna fotbollsmatcher. Det är en orimlig attityd i ett fotbollslag som för att vara det minsta realistisk skulle förutsätta att hela laget var av samma inställning, och då är det inte längre fråga om någon enskild spelare.
Svettigt värre lär det bli för Arsenal ikväll. Bayern München på bortaplan kan mycket väl vara fotbollens svåraste uppgift just den här hösten, och de lär möta ett revanschsuget motstånd. Arsenal måste samtidigt göra det med ett besvärligt skadeläge där inte minst Hector Bellerins frånvaro riskerar bli ordentligt märkbar.
Arsenal har dock hjälpt sig själva med vinsten mot Bayern på hemmaplan i förra omgången. De kan nämligen förlora kvällens match utan att utgångsläget vad gäller slutspel egentligen förändras så mycket. Att Arsenal vinner och Olympiakos förlorar i den femte omgången känns tämligen självklart, och i så fall handlar det fortfarande om en avgörande måstematch i sista omgången borta mot Olympiakos.
Skillnaden i det läget är att Arsenal måste vinna matchen med två mål, vilket självklart är ett tuffare utgångsläge och ett resultat som Olympiakos naturligtvis kan spela på. En poäng mot Bayern ikväll eller att Olympiakos mot förmodan tappar poäng mot Dinamo Zagreb på hemmaplan skulle alltså kunna visa sig guld värd.
På ett lite märkligt sätt är den här Champions League-kvällen alltså ganska befriad från press för Arsenal. De har i själva verket ingenting att förlora, men de har desto mer att vinna.
Motiverade borde de åtminstone vara. Inte minst efter att ha lyssnat på Pep Guardiolas försnack där han beskrev Arsenal som ett långbollande fotbollslag som parkerade bussen och skickade upp långbollar på Olivier Giroud. Det visar kanske mest på hur förlusten sved för Guardiola. Arsenal långbollade knappast mot Bayern men ställde däremot om med snabba kontringar, och Giroud var inte ens på planen innan den 74:e minuten.
Guardiola borde rimligtvis vara lite orolig över att den taktik som fungerade så väl för Arsenal på Emirates, de skapade betydligt fler riktigt farliga målchanser än Bayern utöver målen, mycket väl lämpar sig för att vinna även på Allianz Arena. Således försöker han spela på Arsene Wengers och Arsenalspelarnas stolthet för att mer eller mindre medvetet öppna sig mer ikväll.
Arsene Wenger har väl å andra sidan fällt tillräckligt många kommentarer själv om motståndares antifotboll för att gå på den enkla.