I denna serie av gästbloggar om årgångslagen i Premier League har vi nått fram till år 1984. Tidigare årgångar har utbudet av spelare varit skralt och det har inte funnits så mycket att diskutera om laguttagningen. Från och med denna vecka är det dock annorlunda. I årgångslaget från 1984 finns en hel del duktiga spelare, men framför finns här fler spelare att välja på.
Kikar vi på elvan lagdel för lagdel så har jag valt Brad Guzan i mål före Anders Lindegaard. Detta med den enkla motiveringen att jag tycker att Guzan helt enkelt är bättre. Backlinjen känns ruskigt stark och ett tydligt bevis på det är att en sån som Ashley Williams hamnar utanför laget. Han hade troligtvis tagit en startplats i många av de andra årgångslagen.
Ivanovic må ha tappat mycket till denna säsong men är fortfarande en duktig ytterback, trots sin usla form håller han en högre klass än Glen Johnson, som även han är på väg utför i karriären. Baines har dragits med skadebekymmer, men någon argumentation för hans plats i laget lär knappast behövas. Mittbacksparet känns ruskigt starkt. Skrtel och Mertesacker är två av ligans bästa mittbackar, mer behöver knappast sägas.
Mittfältet och anfallet är klurigare. Av alla spelare födda detta år finns egentligen bara en renodlad striker och det är Bosse Peterssons favorit “Chamakken”. Marockanen är väl knappast nån stjärnstriker direkt men känns ändå given i elvan på grund av brist på anfallsalternativ. Ytteranfallarna, om man kan kalla dem för det, i denna 4-3-3-uppställning är mycket diskutabla av olika orsaker.
Santi Cazorla är en av ligans bästa spelare när han är på humör men jag vet lika väl som ni att hans bästa position snarare är längre ner i plan och centralt. I denna elva får han dock vika sig för lagets bästa och jag är helt övertygad om att han inte skulle göra bort sig i den position jag har satt honom i. På andra kanten har jag tinat upp en gammal bekant ur frysboxen i form av Sessegnon. Beniniern för en numera ganska anonym tillvaro i WBA men besitter i grunden fina fotbollsegenskaper. Om sen Tony Pulis är rätt manager för att få en kreativ spelare som Sessegnon att blomstra på nytt, är en annan diskussion.
Tremannamittfältet i 1984-elvan osar rutin i form av Whelan, Fletcher och Schweinsteiger. Kanske inte de snabbaste spelarna i mannaminne, men speluppfattningen är det inget fel på.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att detta är första veckan som det går att laborera rejält med startelvan. Det går att tycka att målvaktsvalet, mittbacksvalet och i princip alla andra val är fel. Men det är också det roliga.
Hur ser din drömelva i PL från 1984 ut?
![IMG_0312]()
Bubblare:
Målvakter: Anders Lindegaard WBA, Mark Bunn, Aston Villa.
Backar: Ryan Taylor Newcastle, Ashley Williams Swansea, Glen Johnson Stoke, Kieran Richardson Aston Villa, Alan Hutton Aston Villa, Steven Whittaker Norwich, Wes Morgan Leicester, Robert Huth Leicester, José Holebas Watford.
Mittfältare: Mathieu Flamini Arsenal, Chris Brunt WBA, Mile Jedinak Crystal Palace, Gokhan Inler Leicester
Anfallare: –
Av: Fredrik Norrström