Midnatt råder. Tyst det är i husen. Det är den stilla stunden före stormen, det djupa andetaget innan språnget, det korta uppehållet innan julfotbollen brakar loss om några dagar i England. Andra ligor må mesa på med vinteruppehåll och andra bloggar på samma vis, men den engelska fotbollen rullar oförtrutet vidare och så gör också Englandsbloggen.
Lagom till den klassiska annandagsfotbollen är alltså bloggen tillbaka, efter ett litet break över juldagarna. Det finns mycket att se fram emot under den hektiska vinterfotbollen som nu tar sin början. Ska Leicester kunna hänga kvar i toppen av tabellen? Vad händer på managerposten i Man Utd, kommer José Mourinho få jobbet han alltid velat ha?
Det brukar förvisso alltid vara fullt av tomtar och troll på fotbollens forum och kommentarsfält på internet. Så här dagen före julafton får de dock sällskap av den riktiga tomten. Det hör ju årstiden till att önska sig saker, så jag tänkte inte vara sämre utan skicka tomten min alldeles egna lista över önskade julklappar från den engelska fotbollen.
Ligasilver till Leicester. Oförhindrad av personliga sympatier som jag trots allt är, eftersom Man Utd inte kan vinna Premier League med Louis van Gaal som manager, så har jag inga problem att säga att det inte bara vore romantiskt om Leicester faktiskt gick och vann ligan till sist, det vore bokstavligt talat det bästa som hänt Premier League någonsin.
Van Gaal får säcken. Jag kör inga stora förhävelser under julhelgerna. Ett klassiskt julbord på julafton. Ingen jävla lutfisk på juldagen. Julklappar är framför allt något för barnen. Men om det innan Kalle på julafton hinner kablas ut att Louis van Gaal avgått eller fått sparken så är det den bästa julklapp jag fått sedan den gamla C64-maskinen när jag var runt tio år.
Pep till Man City. Det ryser i hela kroppen vid tanken på att genomlida ett helt halvår med rena spekulationer om Guardiola kommer gå till Man City och, eftersom man inte vet med säkerhet, vad som händer om han istället anställs av till exempel Chelsea. Fältet vore fritt för alltmer meningslöst och repetitivt spekulerande. Bättre om det bestäms tidigt.
All-in i Europa League. Normalfallet för engelska lag i Europa League har varit all-out så tidigt som bara möjligt. Egentligen har väl den här säsongen inte varit något undantag så här långt, vare sig West Ham eller Southampton verkade göra några allvarligt menade försök i sina kvalspel. Men oj vad bra för engelsk fotboll det vore om Tottenham, Liverpool och Man Utd gick all-in i vår.
Leeds till Premier League. Inte för att jag på något sätt gillar Leeds, än mindre dess galna ägare, tvärtom är det en klubb jag ogillar på samma nivå som Man City och Liverpool, på det sätt man ska ogilla rivalklubbar. Men jisses vad jag saknar ligabataljerna med Leeds, och nog tusan behöver Yorkshire ett Premier League-lag.
Säker ståplats. Klubbarna och fotbollen i Premier League har fått och kommer fortsätta få en rejäl injektion med det nya kapital som flödar in i det engelska ligasystemet. Läktarkulturen är dock ett problem, kanske kan man till sist kasta av sig bagaget efter Hillsborough, ta sina förnuft till fånga och börja arbeta med att införa safe standing på engelska arenor.
Nya ägare i Everton. Crystal Palace meddelade nyligen att två amerikanska ägare gått in för en tredjedel i klubben. Nu ryktas det att Everton är på väg att köpas upp för £200m av andra amerikanska ägare. Ingen annan klubb i Premier League kombinerar en så hög inneboende potential med en så låg utvecklad klubb- och ledningsstruktur. Guldläge för Everton.
Manager till Swansea. Det var några år sedan som Wolves beslutade sig för att mitt under säsongen sparka Mick McCarthy utan att ha någon tanke om vem som skulle ersätta honom. Det tog dem raka vägen ned i The Championship, varifrån de aldrig hittat tillbaka utan tvärtom tagit en vända i League One. Det vore olyckligt om Swansea höll på att upprepa bedriften.
Ett försvar till Man City. Försvaret i Man City har stundtals sett rejält skakigt ut tidigare under säsongen, men uppgraderades till obefintligt mot Arsenal, där backlinjen saknade all form av koordination. De båda mittbackarna faller för djupt samtidigt som mittfältsduon i Fernandinho och Yaya Touré inte tar täckning. Oroväckande för Man City, inte bara i ligan utan även i Europa.
Champions League till Tottenham. Det hör till den allmänna mytbildningen att vissa klubbar är synnerligen otursdrabbade. Få klubbar har dock varit så otursförföljda på riktigt som Tottenham under senare år. I vilken annan liga som helst hade de regelbundet spelat Champions League. I Premier League har de kommit fyra två gånger men ändå bara fått spela Champions League en gång. Deras lag behöver framgången.
Så där. Då är det bara att invänta julen. Själv måste jag bara ge mig ut på ett kortare ärende och köpa tidningen, och så får vi väl hoppas att tomten inte råkar komma just precis när jag råkar vara borta. Helt otroligt, men det händer liksom varje år.
God jul!