Det enda som är värre än landskamper är meningslösa landskamper. Nåja, nu är det väl ändå ett mästerskap till sommaren så då fyller väl dessa synnerligen träningsbetonade landskamper någon form av förberedande funktion i alla fall, även om det sannerligen inte alltid är lätt att se det på trupputtagningar, spel och liknande.
Alla är naturligtvis huvudsakligen fokuserade på vad som återstår av klubbsäsongen och just den här landslagsuppehållet i mars känns alltid som det dyker upp ungefär lika välkommet som den sura granntanten på din inflyttningsfest.
England ska träningsspela mot först Tyskland ikväll och därefter Holland på tisdag kväll. Roy Hodgson har medvetet valt tuffast möjliga motstånd i träningsmatcherna innan EM för att på så vis förbereda sitt landslag för nivån i kommande EM, och kanske överbrygga den klassiska benägenhet engelska landslag har haft att kryssa igenom kvalspelet för att sedan omedelbart kapsejsa i själva mästerskapet.
Med undantag för skador så är det en tämligen ordinarie landslagstrupp som Roy Hodgson har att tillgå. Vi ser inte riktigt längre på samma sätt som för fem-tio år sedan dessa mer eller mindre uppenbara ”landslagsskador” på de större klubbarnas spelare. Det tyder som jag ser det på att Hodgson har lyckats bygga en bra relation både med sina spelare och deras klubbar.
Hur kommer då Englands EM-trupp att formera sig? Om detta finns det många normativa föreställningar, men min syn på vilken som bör vara Englands genomgående startelva i EM är följande:
GK: Joe Hart. Framför allt Jack Butland pockar på en plats i det här laget men I det här läget borde ingen kunna konkurrera med Harts rutin både från landslag och mästerskap. Hart är Englands bästa målvakt och England behöver verkligen en bra målvakt i det här mästerskapet.
DL: Daniel Rose. Vänsterbacken är något av en problemposition. I en annan och kanske bättre värld hade Luke Shaw varit given på den här platsen men nu blev det inte så. Rose har imponerat med Tottenham under säsongen och kan få chansen att göra samma jobb i England.
DC: Gary Cahill. Har haft en något ojämn säsong men det speglar naturligtvis situationen i klubblaget. Med både John Terry och Kurt Zouma skadade har Cahill dock rejält med speltid i resväskan och bör vara ett av Englands mest stabila alternativ i ett tämligen svagt mittförsvar.
DC: Chris Smalling. Började säsongen lysande för att sedan i takt med det egna lagets tilltagande air av uppgivenhet falla tillbaka. Är dock Englands förmodligen bästa, starkaste och mest spelskickliga mittbackar, vilket borde väga tungt i uttagningen.
DR: Kyle Walker. Hårdare konkurrens på högerbacken än på vänsterbacken där Nathaniel Clyne och Kieran Trippier vid sidan av Walker samtliga skulle kunna göra anspråk på en plats. Walker har dock mycket rutin från Tottenham och har ett fungerande samspel med Harry Kane.
DM: Eric Dier. Har gjort den defensiva mittfältspositionen till sin egen i Tottenham under säsongen och måste få motsvarande uppgift i England. Är det något Englands backlinje kommer behöva så är det skydd framför sig och Dier känns bäst lämpad att fylla den uppgiften.
CM: Mark Noble. Mycket underskattad spelare naturligtvis till stor del på grund av vilket lag han spelar för. Men West Hams framgångar den här säsongen bär till stor del Nobles signum, och Noble kombinerar defensiv disciplin också med goda offensiva förtecken som kan visa sig väl så viktiga i ett mästerskap.
LFW: Raheem Sterling. Har haft en sisådär säsong i Man City men är ändå Englands mest naturliga offensiva spelare på vänsterkanten. Har gott om speltid i ryggen och kan göra ett bra jobb med att skära in i planen från sin vänsterkant och utmana motståndarförsvaret med fart.
AM: Wayne Rooney. Det finns många uppfattningar om Rooney men är han hel och frisk så inte bara kommer han att spela, utan bör han också spela. Och spelar han så är det på den här positionen han förmodligen har mest att tillföra laget.
RFW: Adam Lallana. Utgår ofta från en offensiv högerposition i Liverpool och är den som känns mest naturlig på den positionen också i landslaget. Lallana har haft det kämpigt i Liverpool sedan han kom till klubben men har sedan Jürgen Klopp kom till klubben visat riktigt goda tendenser.
ST: Harry Kane. Måste rimligtvis betraktas som självskriven anfallare i England och det enda som skulle kunna ändra på det, utöver skada, är någon slags truppolitik gällande Wayne Rooney. Bäst vore dock att ha båda dessa på planen och med Kane har England en farlig och framför allt renodlad anfallare.
Min grundläggande tankegång är att Tottenham är det lag som just nu är mest framgångsrikt baserat runt en engelsk stomme av spelare. Nu har inte England riktigt samma lyx som Spanien och Tyskland i att ha sina absolut bästa spelare koncentrerade i en eller som mest två klubbar, men varför inte tillämpa samma typ av framgångsprincip att England försöker vara så mycket Tottenham som möjligt?!
Mittfältet är starkt och anfallet är starkt i England. Den absolut svagaste och mest utsatta lagdelen är backlinjen. Det kan i viss utsträckning kompenseras med en stark defensiv organisation, och det är väl det som får bli Roy Hodgsons stora utmaning fram till och med sommarens EM-slutspel.
Utöver de elva startspelarna skulle jag plocka med följande spelare i Englands EM-trupp: Jack Butland, Fraser Forster, Phil Jagielka, John Stones, Nathaniel Clyne, Ryan Bertrand, Michael Carrick, James Milner, Ross Barkley, Dele Alli, Jamie Vardy och Danny Welbeck.
Där finns en del tveksamheter så klart. Jag kan tycka att Ryan Shawcross borde vara given i truppen, men det kommer inte hända. Aaron Cresswell skulle kunna ta vänsterbacksplatsen från Ryan Bertrand. Jag har beslutsångest mellan Michael Carrick och Danny Drinkwater men fastnar för Carricks positionssäkerhet, passningsfot och rutin från bänken.
Hur långt skulle detta England kunna ta sig i EM? Ja, till slutspel i alla fall om allt går som det ska. Väl där borde man kunna sikta in sig på en kvartsfinal och lyckas man uppnå det så är väl det anledning att vara nöjda med livet. För den här gången i alla fall.