Jaha. Vad passar väl bättre kan tyckas, efter en så fullständigt floppartad och fiaskobetonad andra halvlek av Liverpool i Europa League-finalen mot ett under samma halvlek briljant spelande Sevilla, att rikta in sig lite på just temat floppar, och då närmare bestämt vilka som råkar vara de tio värsta flopparna i Premier League under säsongen.
Det finns ju lite att välja på i Premier League från den gångna säsongen om man säger så. Flera lag har gjort för dem svaga säsonger vilket naturligtvis hänger ihop med spelare som har gjort svaga säsonger. Att i det avseendet försöka separera hönan från ägget får sägas vara en av utmaningarna i att göra en sådan här lista.
En annan utmaning är att försöka navigera förväntningarna på varje enskild spelare. Det är så klart fullt möjligt för vilken som helst spelare att inleda säsongen med väldigt högt ställda, kanske till och med orimligt högt ställda, förväntningar. Att inte motsvara dessa förväntningar helt och hållet betyder inte nödvändigtvis att man därmed har varit en flopp.
Sedan finns så klart sådana här spelare som tar hela diskussionen om floppar till en helt ny nivå. Kanske skulle man här kunna tala om metafloppar. Med andra ord skulle man kunna prata om spelare som är så dåliga att de till och med petas från den här listan, eftersom det inte är meningsfullt att ha med dem i diskussionen. Radamel Falcao och Alexandre Pato till exempel.
Min personliga, och naturligtvis högst subjektiva, topp tio-lista över Premier Leagues tio värsta floppar under den gångna säsongen är följande:
(10) Matteo Darmian, Man Utd
Tung debutsäsong för den italienske landslagsytterbacken. Till synes ständigt halvskadad alternativt halvpetad, ibland för spelare som i grund och botten inte ens är ytterbackar. Det är tveksamt om det finns någon svårare position att göra sin debutsäsong i England på än ytterbacken i och för sig, så det vore dumt att avskriva honom redan nu.
(9) Gabriel Paulista, Arsenal
Det här med mittbackar är sannerligen inte Arsene Wengers stora styrka som manager. Det pratades mycket om språkproblem när Gabriel först kom till Arsenal men mycket av hans försvarsspel under säsongen har mest påmint om god dag yxskaft. Har vid sidan av svagt positions- och markeringsspel också visat upp dåligt omdöme på planen i rent disciplinära avseenden.
(8) Joleon Lescott, Aston Villa
Aston Villa satsade på en tydlig Man City-baserad strategi för att ordna upp sitt mittförsvar. Någon glömde att informera dem om att det förmodligen fanns en anledning till att dess beståndsdelar inte längre var önskade i Man City. Aston Villas försvar har under säsongen knappt hållt Football League-klass, men droppen var kanske Lescotts tweetande efter ännu en ödesdiger förlust.
(7) Cesc Fabregas, Chelsea
En viktig och grundläggande komponent i det mästarlag under José Mourinho förra säsongen, det nav från vilket spelare som Eden Hazard och Diego Costa hela tiden fick ytor och passningar. Mycket av Chelseas sammanbrott, framför allt under säsongens första halva, hänger ihop med att Fabregas, som han själv uttryckte det, verkade ha glömt bort hur man spelade fotboll.
(6) Alexis Sanchez, Arsenal
Så väldigt höga förhoppningar på Arsenal inför den här säsongen. Och en av de spelare som skulle vara absolut mest tongivande för att infria dessa var just Sanchez. Men av olika skäl, skador eller trötthet, så har Sanchez inte riktigt lyckats få någon energi i sitt spel under säsongen. Nu ska han inte kritiseras för hårt, han har ändå svarat för ett antal avgörande insatser under säsongen.
(5) Christian Benteke, Liverpool
Köptes för stora pengar från Aston Villa i sommar. Inför och under säsongen har det funnits ett antal spelare i Liverpool som betraktats som något av floppar eller möjliga floppar. Benteke blev snabbt en av dem och verkar speciell i den meningen att han samtidigt är den ende av dem som inte verkar ha fått ny fart och energi under Jürgen Klopp.
(4) Gabriel Agonblahor, Aston Villa
Vissa spelare förväntar man sig helt enkelt mer av, och en rutinerad spelare med långt personligt förflutet i klubben är en sådan spelare när laget i övrigt består av många unga och nya spelare. Allt verkar dock inte stå rätt till med Agbonlahor, känner sig möjligen övergiven och bortglömd sedan så många lämnade klubben i somras. Till synes överviktig och festandes vid helt fel tillfällen under säsongen.
(3) Jonjo Shelvey, Swansea/Newcastle
Vid flertalet tillfällen åthutad i Swansea att han måste börja skärpa till sig och ta sin arbetsinsats på större allvar. Den läxan såg inte ut att ha tagits emot särskilt bra sedan Shelvey i flera matcher visat upp ett totalt ointresse av att ens försöka hindra motståndarna. Såldes prompt till Newcastle där McClaren gav honom kaptensbindeln innan Benitez lika kvickt bänkade honom.
(2) Eden Hazard, Chelsea
Om någon spelare den här säsongen kan sägas representera sin egen klubbs totala sammanbrott så måste det vara Hazard. Förra säsongens klart bäste spelare i Premier League var närmast oigenkännlig den här säsongen. Först mot slutet av säsongen verkade han vakna till, antingen för att transferfönstret är på väg att öppna eller för att det vankas ett EM runt hörnet.
(1) Memphis Depay, Man Utd
Värvades med stora förhoppningar men har under sin första säsong mest gett intryck av en Memphis The Pie. Förutsägbar, svagt beslutsfattande, förmodligen ett självförtroende längs med fotknölarna. Pajkastningen blir inte bättre av kritik från äldre spelare och ledare att fokus kanske har varit lite för mycket på kläder och festande snarare än fotboll. Karaktärsproblem?