Barnsley har spenderat fler säsonger i engelska andradivisionen än någon annan klubb, till stor del tack vare att att de bara spelat en säsong i högsta divisionen. Säsongen 1996-97 då Barnsley tog sig till Championship är känd som ”It’s just like watching Brazil”-säsongen efter Barnsleyfansens läktarramsa. Om ni ser highlights från den Barnsleysäsongen så är Clint Marcelle han med tröja nummer 10.
Millwall har nu med två säsongers marginal spenderat fler säsonger i tredjedivisionen än den andra, och i stil med Barnsley har de bara två säsonger i högsta divisionen. De slutade faktiskt på tiondeplats under sin nykomlingssäsong i högsta divisionen efter 15 mål vardera av Teddy Sheringham och Tony Cascarino. De hade också Keith ”Rhino” Stevens i försvaret och det krullhåriga monstret Terry Hurlock på mittfältet.
Det är också två lag med managers tätt förknippade med klubben. Neil Harris gjorde över tio säsonger i Millwall som spelare och Barnsleys manager Paul Heckingbottom hade säsongskort till Barnsley som liten grabb.
LAGENS PLAYOFF-HISTORIA
Barnsleys paradgren är att hålla sig kvar i The Championship genom att sparka sin manager på våren och rida på vågen av en ny manager till nytt kontrakt. De har bara spelat i två playoff: De förlorade playoff-finalen till Premier League säsongen 1999-00 men tog sig tillbaka till The Championship via playoff säsongen 2005-06.
Förståeligt nog har Millwall medverkat i många playoffs genom åren. Kval till förstadivisionen säsongen 1990-91, kval till Premier League säsongen 1993-94, kval till The Championship säsongen 1999-00, kval till Premier League säsongen 2001-02, och kval till The Championship säsongen 2008-09. Dessvärre har de förlorat alla fem och finalen mot Scunthorpe säsongen 2008-09 var deras hittills enda final innan denna. Millwall är dock fortfarande en bit ifrån Prestons nio playoff-förluster.
KANTSPELET KAN BLI AVGÖRANDE
Barnsley har ett förödande kantspel vilket Walsall fick känna på. Adam Hammill och Lloyd Isgrove har båda den offensiva och individuella kvaliteten för att spela åtminstone i The Championship. Det är dessvärre inte de mest produktiva av offensiva spelare och Isgrove visade med sitt beslutsfattande varför han fortfarande som 23-åring blir utlånad från Southampton. Han är bra nog för att Southampton ska vilja behålla honom men polletten sitter fast tillsammans med flera passningsalternativ i öppningen och Isgrove går på eget avslut ur dålig vinkel istället.
Hammill och Isgrove är dessvärre inga lysande defensiva spelare och i backlinjen spelar två ytterbackar på ovana positioner. Till höger finns Josh Scowen som är central mittfältare i grunden och till vänster spelar nu unge George Williams som helst är högerback.
Millwall har sina bästa spelare centralt men de har också just tunga centrala spelare som älskar inlägg. Och på kanterna har de Shane Ferguson med sin fina vänsterfot som stått för åtta assists. På högerkanten finns Chris Taylor som återvänt till Millwall på lån. Han är segare nu men på bara tolv starter har han gjort tre mål och tre assists, uppbackad av Mahlon Romeo som förväntas vara tillbaka från avstängning. Det finns en god chans att Millwall kommer runt på många inlägg och då kommer Steve Morison vara svår att stoppa inne i straffområdet.
LATE BLOOMING GOALSCORERS
Det känns som att anfallare oftare är så kallade “late bloomers”. Gissningsvis beror det på att du måste göra mål om du ska kunna gå från amatörspelare till Premier League på några säsonger. Det kan finnas en målvakts-Jamie Vardy spelandes på ett fält i Devon som inte fått sitt raketgenombrott för att det är svårare att mäta hur bra en målvakt är.
Millwalls anfallspar har något gemensamt förutom att de båda har efternamn som kan användas som förnamn. De har nämligen spelat amatörfotboll och efter många mål och slit kämpat sig upp igenom divisionerna.
Steve Morison är 32 år nu men för drygt tolv år sedan släpptes han av Northampton till förmån för Bishop Stortford i sjätte divisionen (södra). Där gjorde han nästan 50 mål på två säsonger innan han värvades av Stevenage i femte divisionen. Där gjorde han 20+ mål i tre raka säsonger utan att de lyckades bli uppflyttade. Han värvades till Millwall som då låg i League One och hjälpte dem upp till The Championship med ännu en säsong av 20+ mål. Efter att han lämnade Millwall hann han spela för Norwich i Premier League och inte göra mål i Leeds innan han återvände till Millwall den här säsongen. Han har dock bara gjort 19 mål hittills den här säsongen.
Lee Gregory å andra sidan är tidigare i sin cykel. Han tillhörde Sheffield United som yngling men började sin seniorkarriär i Staveley Miners Welfare i tionde divisionen (nordöstra). Där gjorde han 37 mål på en säsong innan Mansfield värvade honom. Han fick dock aldrig chansen i Mansfield utan blev utlånad till flera amatörklubbar innan han lånades ut till Halifax. Där spelade han en säsong tillsammans med Jamie Vardy. Efter att Vardy lämnade tog Gregory över och gjorde i följd 20, 22, och 30 mål i sjätte divisionen (norra). Förra säsongen var hans första i Millwall och den spenderade han mestadels som avbytare. Den här säsongen har han överglänst de flesta i Millwall och League One med 18 mål i ligaspelet och ett mål i vardera playoff-semi mot Bradford.
Kan Lee Gregory också nå Premier League likt sin gamla lagkamrat Vardy eller som sin nuvarande anfallspartner Morison?
BARNSLEY SÄLJER SINA TALANGER TILL EVERTON OCH VÄRVAR ANDRAS TALANGER?
Det är kanske starkt att kalla Barnsley för ”talangfabrik” men om någon värvar John Stones för beryktade £40m kommer Barnsley rimligtvis få £4-8m av dem efter ha fostrat unge Johnny Cojones. Sålde dessutom Mason Holgate till Everton och de verkar alltid ha någon ny Reuben Noble-Lazarus som väntar i barnomsorgen.
Barnsley har dock passande nog fortsatt satsa på unga spelare, även om de inte är Barnsleybarn. De har till exempel Adam Davies, som sägs vara född i Tyskland men efter hans flickvän gillade en av mina tweets om ämnet tror jag det är en PR-bluff för att lura klubbar. Davies kom från Everton som motvikt för Stones. De har min favorit Conor Hourihane som bara är 25 men värvades från Plymouth. I mittförsvaret är Alfie Mawson, 22 år, en gigant men han började i Brentford och hade en succésäsong i Wycombe ifjol vilket lockade Barnsley. Som det målgörande körsbäret på topp har de Sam Winnall som började i Wolverhampton men började göra mål i Scunthorpe.
De är Barnsleys unga fantastiska ryggrad. Den borde rimligen inte tillåtit Barnsley spela så svagt under hösten men den hämtade sig under våren. Davies är en av divisionens bästa målvakter vilket han bland annat visade med en fantastisk frisparksräddning mot Walsall i första semifinalen. Mawson tog klivet till League One utan problem och gjorde till och med sex mål som mittback. Hourihane är en lysande playmaker på mittfältet som är en automatisk tio mål och tio assists-spelare (”double-double machine” på NBA-språk). Winnall längst fram gjorde 21 ligamål, och följde upp det med två mål i första playoff-semin mot Walsall. Det var inte bara enkla petningar heller utan han har skapat mycket på egen hand och det andra målet var rätt snyggt.
KAN NEIL HARRIS BLI LEGEND I MILLWALL ÄVEN SOM MANAGER?
Han är redan Millwalls bäste målskytt genom tiderna och det är bara tre gamla spelare som spelat fler Millwall-matcher än Harris. Men vad behöver han göra som manager?
Han började mindre bra med att misslyckas hålla kvar Millwall i The Championship, men efter hur Ian Holloway lämnade laget hade det varit imponerande att hålla dem kvar. Harris har dock den här säsongen fått visa upp sina manager-credentials på riktigt. Flera av hans värvningar har varit lysande. Unga målvakten Jordan Archer petade irländska landslagsmålvakten David Forde redan i höstas; Hemvändaren Steve Morison har gjort 19 mål och armbågat lika många mittbackar; Joe Martin är en stabil vänsterback som ni förstår på namnet; och han värvade tillbaka Carlos Edwards efter knäskadan som förstörde hans förra säsong. Man ska heller inte underskatta lånförvärvet av Shane Ferguson som glänst på sin vänsterkant.
Framför allt har Neil Harris varit en anfalls-viskare och Millwall har förutom tidigare nämnda Morison och Gregory även Aiden O’Brien från akademin fått sitt genombrott med tio ligamål.
Han är inte den enda egna produkten i laget då Ben Thompson tagit en ordinarie plats på mittfältet sedan i vintras. Något besviken är jag dock att de andra två Millwall-talangerna Fred Onyedinma och Sid Nelson inte levt upp till förväntningarna. Unga mittbacken Sid Nelson var en av få ljuspunkter förra säsongen och Fred Onyedinma hade en rolig säsong ute på lån i Wycombe ifjol. Onyedinma har dock fått många inhopp och gjort fyra mål, det är lätt att glömma att han fortfarande är tonåring.
Det krävs en del om Neil Harris ska bli mer ihågkommen som manager än som spelare men en playoff-vinst är åtminstone en god bit på vägen mot en managerkarriär att minnas.
Andra funderingar:
Det lär bli målrikt, åtta mål (4-4, 1998) är rekordet på antal mål i en playoff-final.
Ashley Fletcher såg väldigt bra ut i returmatchen mot Walsall, hoppas Mourinho lånar ut honom någonstans där han får speltid nästa säsong.
När Morison och Mawson möts i en höjdduell bör du hålla för ögonen på alla barn under 25 år.
Barnsley slog Walsall med Anthony Forde i laget; kan de slå Millwall med David Forde på bänken?
Hur surt är det för Paul Heckingbottom om Barnsley inte ger honom jobbet som Barnsleymanager efter de vinner på Wembley? Det heter caretaker, de behöver ta hand om honom.
Millwall är en av få klubbar i England med överflödet av målskyttar nog att behålla Aiden O’Brien på bänken efter hans tio ligamål denna säsongen.
Barnsley har ingen spelare äldre än 30 år; Millwall har Carlos Edwards, 45 år.
Byron Webster spelade ett par säsonger i tjeckiska ligan och han både spelar och ser ut som att han är kvar i östeuropa.
Barnsley har roliga spelare att slänga in: Paddy “Messi with a beard” McCourt, Ivan Toney som kan få chansen i Newcastle nästa säsong, och 18-åriga Harrison Chapman som gjorde flest assists (åtta st) av alla i denna säsongens UEFA Youth League, spelandes för Middlesbrough.
Hur dålig måste Hourihane vara för att inte komma med i mitt säsongens lag?
Free Onyedinma!
Läs mer:
https://www.theguardian.com/football/2016/may/28/conor-hourihane-barnsley-millwall-league-one-play-off-final