Det har så klart varit ett vanligt förekommande samtalsämne under hela den här sommaren. Självklart med transfersummor som närmar sig £100,000,000 så väcker det någon slags anstöt. Allt från det specifika till att just den spelaren inte är värd si mycket till det mer generella att ingen spelare över huvud taget är värd så mycket pengar.
Grejen är emellertid att det här är inget nytt. Året var exempelvis 1928 när Herbert Chapman, Arsenals legendariske manager, beslutade att betala £10,800 för Boltons David Jack. Det tidigare högsta belopp som någonsin betalats för en spelare var £6,500 och uppfattningen som FA:s ordförande Sir Charles Clegg framförde delades av i stort sett alla, att ingen spelare i världen var värd £10,000.
Och så där har det naturligtvis fortsatt. Exemplen är många. Varje ny mental gräns som har passerats har väckt liknande reaktioner. Den engelska opinionen förfärades när Nottingham Forest blev den första engelska klubben att betala mer än £1m för en spelare, Trevor Francis. När Inter 1999 köpte Christian Vieri för £32m väckte summan upprörda känslor till och med det i det italienska parlamentet.
Då ansågs det oanständigt att betala över £30m för en fotbollsspelare. Endast 17 år senare är £30m snarast att betrakta som ett helt normalt belopp att betala även för spelare nedanför den absoluta världstoppen. Ingen skulle egentligen komma på tanken att ha några uppfattningar om saken. Våra referensramar har obönhörligen välts över ända.
Hela världen förfärades när Real Madrid 2009 betalade för den tiden hiskeliga £80m för Cristiano Ronaldo. Idag, endast sju år senare, betraktas det istället som självskrivet att det är vad man får betala för en spelare av allra högsta världsklass. Bara fyra år efter Ronaldos flytt till Real Madrid lyfte ingen knappt ett ögonbryn när Real Madrid betalade £85m för Gareth Bale.
I dagens penningvärde vore dessutom dessa summor desto högre. Rensat bara för allmän inflationstakt är Cristiano Ronaldo i själva verket fortfarande innehavare av värlsrekordet i transfersumma. Hans £80m 2009 är i själva verket mer än de £89m som Man Utd betalar för Paul Pogba 2016. Inflationen inom fotbollen är dessutom betydligt högre än den allmänna inflationstakten.
![WTR]()
Priserna har stegrats i rasande takt inom den globala fotbollen. Detta beror i huvudsak på två faktorer. Dels att pengarna inom fotbollen har ökat generellt och då i synnerhet klubbarnas intäkter, vilket driver upp priserna. Dels att det råder betydligt färre marknadsimperfektioner då klubbarna är betydligt bättre informerade än förut om spelares kvalitet och värde.
Det senare betyder att det finns färre hemligheter på transfermarknaden och att det med andra ord blir betydligt svårare att hitta fynd till och med på mer lokala marknader. Även unga spelare är scoutade och studerade av mängder av klubbar. Priset också på dessa spelare drivs upp av den ökade efterfrågan när ingen klubb längre är ensam i butiken.
Varje klubb har att anpassa sig efter marknadens förändring. Särskilt om man är en klubb med ambition att vara en europeisk toppklubb. Framför allt gäller det att utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Inte gömma sig bakom en idé om “sustainability” som vare sig empiriskt eller teoretiskt håller vatten. Där finns ingen bubbla som håller på att spricka, som vi nu hört i årtionden.
1995 köpte Arsenal Dennis Bergkamp från Inter för £7,5m. Det motsvarade vid den tiden 31,4% av Arsenals årliga omsättning. Motsvarande belopp för Dennis Bergkamp idag skulle vara över £100m. 1999 köpte Arsenal Thierry Henry från Juventus för £11m, eller 21% av Arsenals omsättning. Motsvarande belopp idag vore drygt £65m. Henry var heller ingen världsspelare när han köptes.
Bergkamp och Henry var två absoluta nyckelspelare under Arsenals kanske allra främsta storhetstid, en tid när Arsenal var en av dominanterna inom både engelsk och europeisk fotboll. Arsenal utnyttjade effektivt sina resurser för att uppnå detta. Hade Arsenal agerat lika ekonomiskt konservativt då som man gör idag hade Arsenals storhetstid kanske aldrig inträffat.
Tiderna förändras. Våra uppfattningar och våra värderingar måste i någon mening förändras med dem.
Men om tio år är vi säkert där igen, förfasandes över någon ny transfersumma som ingen spelare kan vara värd, samtidigt som vi inte ens blinkar över summor som vi idag betraktar som bisarra, oanständiga, löjeväckande, farliga eller vilket som helst annat överdrivet adjektiv som surrat runt i luften under de senaste veckorna.
:::
TRANSFERKOLLEN
Ashley Williams, Everton (+++). En ganska märklig värvning. Kostar tämligen mycket samtidigt som det i mina ögon handlar om en tämligen begränsad mittback av typiskt brittiskt snitt. En spelartyp som därtill redan finns i Everton. Men som ledargestalt i en sedan tidigare skakig backlinje, och med rutin från Premier League, kommer Williams självklart inte göra bort sig.