Det var ännu en sådan där match. Tottenham dominerade matchbilden mot ett envist försvarande Crystal Palace hemma på White Hart Lane men med tio minuter kvar av matchen hade de ännu inte lyckats bryta ned dem. Men när Victor Wanyama några minuter senare nickade in 1-0-målet var det en häftig scen som utspelades på White Hart Lane.
Den onödiga kapitulationen i ligaspelet förra säsongen sedan det stod klart att titelstriden var avgjord, och som slutade med att Tottenham i slutänden tappade andraplatsen till Arsenal, hade kunnat haft en demoraliserande effekt på fansen. Likaså att man var så nära ligatiteln utan att nå ända fram, och den fullt realistiska farhågan att samma chans kanske aldrig skulle komma igen.
Men stämningen var elektrisk på White Hart Lane. Och när Wanyama till sist fick hål på Crystal Palace så var det en närmast euforisk stämning på de gamla, klassiska läktarna. Förra säsongens optimism lever kvar och vidare in i den här säsongen. Det var den typ av febriga stämning som bland andra Alex Ferguson har beskrivit som att den suger in bollen i målet.
Det är en värdefull egenskap att ha på hemmaplan. När läktarna och publiken faktiskt arbetar tillsammans med laget, snarare än mot laget och de egna spelarna. Den kan visa sig vara värd många poäng under säsongen. Kanske är den redan värd två poäng mot Crystal Palace. Sena vinstmål är också något som skapar en positiv energi i och runt laget och på läktarna.
Sedan finns där så klart det symboliska. Det är sista säsongen som Tottenham tillbringar på klassiska White Hart Lane, en arena de flyttade in på så tidigt som 1899. Nästa säsong tillbringar Tottenham på hittills okänd plats inför den nya arenans invigning till 2018-19. Vilken avskedspresent vore det inte till White Hart Lane med Tottenhams första ligatitel på 56 år?!
Vägen dit är lång. Och den kommer vara kantad av matcher såsom den senast mot Crystal Palace. Den kommer också vara kantad av matcher såsom den vi har att se fram emot idag. Ett episkt tungviktsmöte mot en av Premier Leagues storklubbar, Liverpool. En helt annan typ av match – både för spelarna och för publiken. Men även det en typ av match som behöver vinnas.
Liverpool kommer helt säkert ha ett och annat att säga om den saken. De har fått parera kritik under mest hela veckan för att upprepa ett mönster som går tillbaka årtionden i Liverpool, det vill säga förmågan att vinna mot topplagen men förlora mot bottenlagen. En trend Jürgen Klopp måste bryta, men just här och idag så hoppas nog alla i och runt Liverpool att trenden håller i sig en dag till.
Liverpool kan behöva vinsten. Två förluster i rad i ligaspelet efter den meriterande men ändå något svajiga 4-3-segern mot Arsenal och Liverpool har fått en riktigt dålig start på säsongen. Att förväntningarna bland fansen har varit väldigt höga är tydligt, efter förlusten mot Burnley började de första avgångskraven ringas in och #KloppOut är tydligen på allvar.
Nu är det kanske inte alltid de mest stabila personligheterna som håller på med sådant där, så man ska inte ta det på större allvar än det förtjänar. Det går att vara kritisk med vissa aspekter i Jürgen Klopps lagbygge, men inte mer än så utan att passera gränsen för strålkärring. Framför allt måste naturligtvis Klopp få ordning på lagets försvarsspel.
Det borde inte vara omöjligt. Låt gå för att Burton Albion inte var det tuffaste testet precis, men Joel Matip gjorde ett riktigt starkt debutframträdande. Han tillsammans med Dejan Lovren har goda förutsättningar att bilda ett stabilt mittbackspar. Mot Tottenham får vi nu också ett intressant litmustest på hur Jürgen Klopp faktiskt tänker med vänsterbackspositionen.
Ändå känns det ganska uppenbart att Jürgen Klopps huvudsakliga fokus är på anfallsspelet. Det har synts i hans laguttagningar. Det har också synts i hans transferpolitik. Liverpool har spenderat närmare £70m på nya spelare den här sommaren. Knappt £10m av dessa pengar har spenderats på defensiva spelare, och mindre än £5m på backar.
Tottenham å sin sida har inte spenderat ens hälften vad Liverpool har köpt för den här sommaren. Två nyttiga tillskott har dock gjorts i form av Victor Wanyama och Vincent Janssen, båda två kan vi räkna med spelar idag mot Liverpool. Men Tottenham har heller inte haft något större behov av mer, som lag betraktat var de redan mycket starka.
Om Jürgen Klopp måste bryta trenden att vinna mot topplagen och tappa poäng mot bottenlagen så måste Mauricio Pochettino å sin sida bryta sin trend att inleda säsongen trögt och avsluta den svagt. Förra säsongens tröga start kostade Tottenham förmodligen ligatiteln. Det finns helt enkelt inte utrymme för sådana institutionaliserade svagheter i dagens Premier League.
Tottenham sätts nu också på sitt hittills största prov. Liverpools anfall är sina bästa stunder formidabelt, och Sadio Mané blir en viktig spelare att försöka sätta stopp för. Samtidigt har inget engelskt lag visat upp ett starkare försvarsspel än Tottenham under det senaste året. Får de samtidigt ordning på sitt anfallsspel är det få lag som kan stoppa dem.
Sju poäng av nio möjliga efter tre omgångar – det vore onekligen en allt annat än trög säsongsinledning av Tottenham och Mauricio Pochettino. Kan White Hart Lane bära fram dem till segern idag?
:::
Tidigt toppmöte mellan två fullpoängare på KC Stadium – Hull City mot Man Utd. Inte precis något man hade förväntat sig att kunna skriva efter två omgångar av Premier League.