Tony Pulis hyllades välförtjänt för att ha etablerat Stoke i Premier League och hålla dem kvar under flera år. Mark Hughes förtjänar å sin sida att hyllas för att först ha vänt en negativ trend i lagets prestationer, och därefter ha etablerat Stoke på tabellens övre halva. Tre raka niondeplatser tyder på ett Stoke vars prestationer inte är någon tillfälligheternas nyck.
Det kan å andra sidan också tyda på ett Stoke som i någon mening har stagnerat. För frågan man ställer sig är om det är stopp för Stoke runt plats nio i tabellen eller om det finns ytterligare chanser för dem att avancera vidare uppåt i tabellen. Och därefter om Mark Hughes är rätt person att ta dem nästa steg eller om det behövs ny energi och nya idéer.
Hughes förtjänar dock chansen att leverera ett mer entydigt svar än vad som nu finns tillgängligt. Han har fått mycket beröm för Stokes mer kreativa och offensiva fotboll men samtidigt råkat på en hel del kritik för Stokes allt mer bristfälliga defensiv. Det är inte en nödvändig motsättning, och hans taktiska skicklighet i defensiva termer har därför börjat ifrågasättas.
Det är inte konstigt att förväntningarna och ambitionerna runt Stoke förändras och höjs. Det är rimligt för Stoke att se de europeiska cupplatserna framför sig och hoppas kunna konkurrera om åtminstone spel i Europa League. Men i den utsträckning ligaspelet inte riktigt blir vad man hoppas på så är det viktigt för Stoke att kompensera detta med framgångar i cupspelet. Supportrarna är förståeligt nog trötta på att enbart låta sig nöja. De vill också drömma.
Där finns också definitionen av en lyckad säsong för Stoke. Att den ger supportrarna en chans att drömma. Något måste alltså Stoke och Mark Hughes åstadkomma den här säsongen. Antingen en rejäl kamp uppe runt de europeiska cupplatserna. Eller en rejäl jakt på silver i någon av de engelska cuperna. Något behöver Mark Hughes kunna visa upp i slutet av säsongen som visar prov på framsteg snarare än stagnation.
LINEUP (4-2-3-1):
GK – Jack Butland
DR – Glen Johnson
DC – Ryan Shawcross
DC – Philipp Wollscheid
DL – Eric Pieters
DM – Gianelli Imbula
CM – Joe Allen
RW – Xherdan Shaqiri
AM – Bojan Krkic
LW – Marko Arnautovic
ST – Jon Walters
Försvar – (+++)
Inget dåligt försvar men heller inte ett försvar som längre ser lika stabilt och välorganiserat ut som tidigare. Kanske är det inte någon tillfällighet att flera av Stokes gamla spelare har kritiserat lagets bristande träning på försvarsspel. I Shawcross och Wollscheid finns dock ett stabilt mittbackspar, och det är inget problem på bredden i försvaret.
Mittfält – (++++)
Den lagdel som genomgått överlägset störst förändring under Stokes så kallade reformationsprojekt. Shaqiri och Arnautovic tillsammans med Krkic och Afellay ger ett mångsidigt och kreativt mittfält. Allen är en utmärkt spelfördelare. Dock har Imbula inte alls imponerat under sitt första år i Premier League, och därmed får backlinjen ett sämre skydd än tidigare.
Anfall – (+)
En påtagligt svag lagdel i Stoke. Där finns flera anfallare att tillgå men ingen som faktiskt lyfter laget. Walters har sina bra stunder men saknar förmågan att verkligen sätta motståndarförsvaren på prov. En riktig anfallare är vad som först och främst skulle höja Stoke en nivå.
TRANSFERFÖNSTRET – (+++)
Ett okej transferfönster för Stoke. Joe Allen är en bra värvning till det centrala mittfältet och Ramadan Sobhi är en spännande värvning för framtiden. Under tiden har ett flertal överflödiga spelare lämnat klubben. Synpunkten på Stokes transferfönster gäller i första hand inte vad Stoke har gjort, utan då istället vad man inte har gjort. Framför allt har Stoke ännu inte förvandlat pratet om en anfallarvärvning till konkret verklighet.
NYCKELFAKTORER
Nyckelspelare: Ryan Shawcross
När Shawcross skadade sig allvarligt i januari hade han spelat 14 matcher för Stoke, på vilka laget släppt in elva mål. På övriga sex matcher hade Stoke släppt in tio. På återstående 18 matcher släppte Stoke in 20 mål samtidigt som resultaten sviktade. En spelare som kan ge licens till Stoke att satsa mer framåt.
Frågetecken: Gianelli Imbula
Värvades dyrt till Stoke i januari och har sedan dess bara lyckats övertyga stundtals. Har hamnat i ett besvärligt mellanläge där han vare sig ger ett bra nog skydd åt den egna backlinjen eller är tillräckligt säker i spelet framåt. Måste höja sig.
Utropstecken: Ibrahim Afellay
Hade några riktigt bra insatser förra säsongen och de sammanföll ofta med när Stokes offensiva spel såg som allra bäst ut. Afellays insatser på mittfältet tillät Bojan Krkic att flytta framåt i planen likt en falsk nia. Kan bli väldigt viktig den här säsongen.
Kritisk framgångsfaktor: Hemmaplan
En av Stokes stora styrkor har varit att alla motståndare, till och med allra bästa, fruktade om inte för sina liv så näst intill att behöva åka till Britannia. Det var inte helt och hållet skämt detta med en kall, blöt tisdag i Stoke. Men med sju hemmaförluster förra säsongen har något av skrämselfaktorn i Britannia avtagit. Den behöver återställas.
VAD TALAR FÖR STOKE?
Ett stabilt lag som har förstärkts stegvis. Ett bra försvar kombinerat med ett riktigt starkt mittfält. Till skillnad från flera konkurrenter i tabellen slipper Stoke balansera europeiskt cupspel.
VAD TALAR MOT STOKE?
Ett bristande anfall och en återkommande besvärlig skadesituation. Bristande defensiva rutiner och internt käbbel kring detta.
SÅ GÅR DET!
Hyllman (#8). Mark Hughes ihärdar med sitt reformationsprojekt i Stoke. Det är ett projekt som har haft framgång och som jag tror kan fortsätta att ha framgång. Men där finns två stora frågetecken. Dels hur Stoke lyckas hålla ihop sitt försvarsspel. Dels behöver Stoke förbättra en alldeles för svag besättning i anfallet. Adresseras dessa båda frågor kan Stoke mycket väl klättra uppåt i tabellen igen efter tre raka niondeplatser. (6-9)
Linhem (#11). Stoke har hyllats som ett nytt och roligare lag än det gamla Stoke. Men är sex poäng (i snitt) bättre per säsong nämnvärt bättre? Vad jag ser är ett lag som tappat mycket av sin fina defensiva organisation och som inte är tillräckligt bra framåt för att konkurrera om Europa League-platser. De förlitar sig fortfarande på mediokra spelare som Bardsley och Whelan. Saknar en pålitlig målskytt längst fram. En hel säsong av Imbula gör dem gott och Jebediah Allen är en fin förstärkning. Arnautovic behöver vara lika lysande denna säsongen medan Shaqiri och Bojan behöver vara bättre och friskare. (9-11)
STOKE SOM TV-SERIE: The Sopranos
Att bryta sig loss från något gammalt och försöka uppnå något större med nya idéer och metoder är ett välbekant tema. Utmaningen består i att de gamla idéerna lever kvar och det pågår en ständig dragkamp mellan det gamla och det nya. Mitt i den dragkampen befinner sig Tony Soprano. Dragen i ena armen av gamla maffiatraditioner samtidigt som hans helt normala familj sliter honom i andra armen. Sådant kan så klart ge vilken maffiaboss som helst agitas och ångestattacker, även Mark Hughes.