Telegraph verkar ha gjort en rejäl satsning på grävande journalistik i frågan om pengars inflytande över engelsk fotboll. Igår kväll briserade den första bomben när det avslöjades hur reportrar under cover med mikrofon och dold kamera fått Sam Allardyce, Englands förbundskapten, att säga graverande saker för honom själv.
Ett enkelt konstaterande är att olika personer drog helt olika slutsatser av det inträffade. Vissa menar att Sam Allardyce måste avgå. Andra menar att det inträffade möjligen kan betraktas som olämpligt och pinsamt för Allardyce, men att det i själva verket inte är grund för avskedande. Det fanns helt enkelt inte mycket kött på Telegraphs ben.
Den knepiga delen i samtalet för Sam Allardyce gäller frågan om så kallat tredjepartsägande, i vilket FA har haft ett förbud i kraft sedan 2008. Det för Sam Allardyce graverande är att han erbjuder sig att mot ersättning agera rådgivare för olika investerare för hur man kringgår dessa regler. Vilket sätter honom som hög representant för FA i en minst sagt märklig sits.
Vad som talar till Sam Allardyces fördel är förvisso att han samtidigt är mycket noga med att FA först måste godkänna varje sådant uppdrag. Det är alltså inte fråga om att agera i det fördolda. När reportrarna dessutom försöker få smaskiga uttalanden om mutor och otillåtna betalningar så fördömer han det i mycket tydliga ordalag.
Det går alltså inte att hävda att Sam Allardyce har brutit mot några regler eller mot något förtroende. Så av det skälet har han inte gjort något som motiverar att han ska få sparken. Att han uttalar sig oförsiktigt, odiskret och olämpligt är däremot ställt bortom allt tvivel. Å andra sidan är det ett informellt samtal i ett icke-offentligt sammanhang, då uttrycker de flesta sig mindre försiktigt.
Ändå verkar det som om Sam Allardyces framtid som Englands förbundskapten hänger i en mycket skör tråd. Utfallet beror på om FA anser att Allardyce har förbrukat förtroendet mellan honom själv och FA:s styrelse, vilket vore en möjlig tolkning om FA drar slutsatsen att Allardyce har bistått med råd om hur man ska kringgå FA:s regler.
FA kan också anse att Sam Allardyce har brutit mot deras värdegrund. Där finns framför allt två punkter om integritet (”We strive for the highest standards on and off the field. Nothing less is acceptable.”) och excellens (“We aim to be the best that we can be… Excellence is the minimum requirement.”) som Allardyce knappast har motsvarat.
Enbart att inte befinna sig utanför befintliga lagar och regler är alltså inte tillräckligt. Trovärdighet är viktigt för FA, allra helst som en av deras viktigaste uppgifter är att se till att klubbar och spelare håller sig till gällande regler och bestraffa de som inte gör det. Som vi har sett i många exempel bara under senare år – bland andra Luis Suarez, John Terry och Andre Gray.
Det är politiskt känsliga situationer som redan i nuläget brukar få inblandade parter att anklaga FA för att vara antingen biased eller hycklande. En redan svår uppgift blir knappast mindre svår om FA då själva ger kritiker ammunition i form av att de visar sig flexibla när det kommer till att själva upprätthålla sina egna regler.
Den fråga FA alltså har att ställa sig själva i nuläget är om det är förenligt med deras egen roll och funktion som fortsatt trovärdig regelinstans inom den engelska fotbollen att Sam Allardyce fortsätter förbundskapten, eller om Allardyce kan anses ha orsakat oreparerbar skada på denna roll, funktion och trovärdighet.
FA har så klart viss historisk erfarenhet. Roy Hodgson, Fabio Capello och Sven-Göran Eriksson klarade sig undan jämförbara händelser. Glenn Hoddle fick dock sparken sedan han uttalat att handikappade människor var bestraffade för synder i tidigare liv. Vad man än anser om Sam Allardyces snedsteg, så inte befinner de sig på den nivån.
Vissa har svårt att hålla isär sin uppfattning i den här konkreta frågan med vad de anser om Sam Allardyce som förbundskapten. Många av dem tar så klart tillfället i akt att påtala hur detta bara ytterligare illustrerar hur Allardyce representerar vad som är omodernt och förlegat inom engelsk fotboll, ett uttryck för Old England.
För frågan om Sam Allardyce borde få eller inte få sparken så borde detta vara en helt och hållet ovidkommande aspekt, men så är det naturligtvis inte. Det finns inget mer politiserat uppdrag inom engelsk fotboll än att vara Englands förbundskapten. Och inom all form av politisk verksamhet är perception viktigare än verklighet.
Blir Sam Allardyce sparkad som Englands förbundskapten så beror det på att han inte förstod den grundregeln.