Det har pratats mängder om den gamla rivaliteten mellan Pep Guardiola och José Mourinho från La Liga. Naturligtvis. Men vad som har passerat mer eller mindre obemärkt under radarn är att Mourinho inte är Guardiolas ende gamle fiende han stöter på den här säsongen. Även Mauricio Pochettino hör till den glada skaran.
Pochettino och Guardiola började i själva verket mer eller mindre samtidigt sina respektive seniorkarriärer som tränare i La Liga. Och de gjorde det dessutom i samma stad. Pep Guardiola tog som bekant över Barcelona sommaren 2008 och ungefär ett halvår senare tog Pochettino över rodret för Espanyol, stadens andra lag.
Från mer eller mindre samma startpunkt befinner de båda sig nu på mer eller mindre samma plats och position. Men de har tagit fundamentalt olika vägar dit. Guardiola ärvde kungariket och har gjort det bästa av det. Pochettino å sin sida har jobbat sig fram den långa vägen. Tre säsonger i Espanyol, en och en halv i Southampton, hittills två säsonger i Tottenham.
Mauricio Pochettino har höjt alla klubbar han arbetat med. Nicola Corteses beslut strax efter nyår 2013 att ge Nigel Adkins sparken och ersätta honom med Pochettino var möjligen ett av de mer visionära besluten inom engelsk fotboll på senare tid. Det har etablerat Southampton inte bara i Premier League utan som en konsekvent utmanare på dess övre halva.
Tottenham har på sina två år med Pochettino gått från en outsider till Champions League-platserna till att spela i Champions League, och till en genuin titelutmanare. Det har åstadkommits med förhållandevis små resurser, med en medveten satsning på hemmalagade spelare, och med ett taktiskt tänk lika konsekvent och tydligt som Pep Guardiolas.
Det var i själva verket mot Pep Guardiola och Barcelonas blivande dominanter inom den globala fotbollen som Mauricio Pochettino bevisade sig. Han ställdes mot dem redan i sin första match som manager, en match som mot alla odds slutade 0-0. Några månader senare begav sig Espanyol till Camp Nou och vann med 2-1. Sju år senare är det fortfarande Espanyols senaste vinst.
Idag måste Mauricio Pochettino återigen bevisa sig mot Pep Guardiola och dennes nya lagbygge med Man City. Ett Man City som så här långt har gått rent i ligaspelet och som baserat på säsongsinledningen redan betraktas som ganska tydliga favoriter till ligatiteln. Få av Man Citys motståndare så här långt har sett ut att ha en tydlig idé om hur de ska bemöta Pep Guardiolas Man City.
Vi kan dock räkna med att Mauricio Pochettino har en tydlig idé hur han vill att Tottenham ska bemöta Man City. Ett offensivt spel understött av ett organiserat försvarsspel och framför allt baserat runt ett aktivt presspel högt upp i planen. Precis den typ av aktiv fotboll som det fanns skäl att misstänka att Pep Guardiola skulle kunna få problem med i Premier League.
Lustigt nog var det dock Celtic som först knackade på den dörren under veckan när de synnerligen imponerande spelade 3-3 med Man City. I Celtics spel fanns många av de ingredienser som Tottenham kommer försöka applicera och det borde rimligtvis vara så att de allra flesta managers i Premier League slänger mer än ett öga på hur Celtic genomförde den matchen.
Celtics höga press fick omedelbart Man Citys backlinje och centrala mittfältare att se betydligt mer nervösa ut. Passningsstatistiken i Man Citys backlinje sjönk från sitt tidigare genomsnitt om 87% till 80% vilket är en påtaglig försämring för Man City. Celtic lyckades också stressa Fernandinho till betydligt fler misstag och Claudio Bravo i högre utsträckning till att sparka långt.
Celtic är självklart ett betydligt sämre fotbollslag än Man City, med avsevärt mer begränsade spelarresurser. Men när ett så begränsat fotbollslag kan störa Man City i den utsträckningen så borde de flesta Premier League-klubbar ha goda förhoppningar inte bara om att kunna lyckas lika bra som Celtic, utan till och med bättre.
Tottenham borde ha alla förhoppningar i världen. De har flera av sina viktigaste spelare på skadelistan men har ändå en så bra och bred spelartrupp att de kan ställa ut ett riktigt starkt lag. Tottenhams styrka är heller inte i första hand stjärnströsslet utan lagets starka taktiska kollektiv. De ska vara redo att ta kampen med Man City den här säsongen.
Det är ännu ett test för Man City så klart, men också upp till bevis för Tottenhams ambition och kapacitet den här säsongen. De båda lagen möttes i motsvarande match för ganska exakt ett år sedan. Tottenham vann då med 4-1, ett resultat som fick deras säsong att komma igång på allvar. De hoppas självklart uppnå något liknande idag.
Också för Mauricio Pochettino är det lite upp till bevis. Han är en ur samma generation av nya tränare i La Liga som kom fram för cirka åtta år sedan. En generation för vilken Pep Guardiola har varit det främsta ansiktet, till stor del för att han hade det överlägsna spelarmaterialet och de absolut bästa förutsättningarna. Övriga har alltid tvingats slå ur underläge.
Nu behöver inte Tottenham och Mauricio Pochettino slå ur underläge mot Pep Guardiola och Man City, åtminstone inte i samma omfattning. Istället råder i själva verket ett hyfsat jämnt utgångsläge. Pochettino benämndes redan förra säsongen som Premier Leagues bäste manager. Han vill säkert visa att det fortfarande finns goda skäl att kalla honom det.
Liksom Tottenham säkert vill visa både att Man City inte kan räkna med att springa hem ligatiteln utan motstånd, och att de själva hör till klubbarna som faktiskt står för det motståndet. Inte minst visa för sig själva dessutom att förra säsongens titelstrid inte var någon tillfällighet, eller ett olycksfall i arbetet för superklubbarna.
En vinst mot Man City och mot Pep Guardiola skulle skriva detta budskap i stora bokstäver på Premier League-himlen. Ett Premier League vars färgkarta under senare år har förändrats. Det måste vara ett bra tag sedan som den kanske huvudsakliga titelfajten, definitivt på förhand, stod mellan liljevitt och himmelsblått.
Tiderna har förändrats för två av Premier Leagues främsta så kallade bohemklubbar.