Tony Xia har drabbats av ett tidigt bakslag i sina ambitioner att inom fem år göra Aston Villa till en av Europas största och bästa klubbar. Det har hunnit med att spelas elva matcher, en knapp fjärdedel av säsongen, av The Championship och det har alltså redan blivit dags att sparka sin förste manager i form av Roberto Di Matteo.
Det kan så klart tyckas impulsivt. Samtidigt har Tony Xia gett ett intryck av att vara just lite impulsiv, inte minst på sociala media, och det är klart att om man har sagt utåt att Aston Villa ska vara bland de bästa i Europa om fem år så känner man kanske sig själv lite löjlig när laget har vunnit blott en enda av sina första elva matcher i andradivisionen.
Men beslutet har också sina sakliga skäl. Roberto Di Matteo anställdes för att ta Aston Villa tillbaka till Premier League. Till sitt förfogande hade han en av de starkaste spelartrupperna i The Championship samtidigt som klubben spenderade ytterligare £50m i somras på nya spelare. Och efter elva omgångar parkerar Aston Villa två poäng ovanför nedflyttningsstrecket.
Att Aston Villa inte har lyckats vinna fotbollsmatcher är så klart ett fundamentalt problem. Sju matcher har dock slutat oavgjort. Vid flera tillfällen har Aston Villa drabbats av sena mål i baken där tre poäng har förvandlats till en enda. Det går så klart att prata om de små marginalerna, vinst i dessa matcher och allt är lugnt.
Det är samtidigt märkligt hur Aston Villa kan ligga runt nedflyttningsstrecket när de samtidigt är bland de lag i The Championship som under de första elva omgångarna i termer av totalt antal minuter på samma gång har varit i ledningen längre än något annat lag i serien och befunnit sig i underläge kortare än något annat lag.
Det går att se två förklaringar till detta. Eller möjligen tre om man väljer att betrakta gammal vanlig otur som en förklaring. För det första att Aston Villa är ett förlorande lag helt utan självförtroende, en ren fortsättning på förra säsongen som Roberto Di Matteo inte kunnat bryta. För det andra ett många gånger naivt matchcoachande av Di Matteo.
Aston Villa har slarvat bort mängder av överlägen. Mot Huddersfield, mot Luton, och mot Nottingham Forest för att nämna några exempel. Anledningen är en och samma, att Aston Villa har fortsatt pumpa framåt när vad som var nödvändigt var att stänga ned matchen. Roberto Di Matteo har också haft svårt att kompensera för motståndarnas taktiska drag mot slutet av matcherna.
Naivitet var ett av Aston Villas karaktärsdrag redan under sommaren. Den lagdel som framför allt var i behov av förstärkning var mittfältet, samtidigt som Aston Villa ägnade stora pengar åt att köpa anfallare. Lite får man ett intryck av ett Aston Villa som inte riktigt har gjort grundjobbet utan tänkte att de bara skulle kunna anfalla sig tillbaka till Premier League.
En sorts naivitet vars misslyckade bara blir mer flagrant när två så pass profilstarka och kostsamma anfallare som Rudy Gestede och Ross McCormack har tillbringat mer tid på bänken än på planen så här långt.
Tappad ledning efter tappad ledning har lett till att frustrationen ökat i takt med att ett redan sargat självförtroende har dalat. Det går inte heller att bortse från att Aston Villa två somrar i rad har sålt av viktiga nyckelspelare samtidigt som aktiva trubbelmakare såsom Gabriel Agbonlahor och Micah Richards är kvar i klubben.
Det är alltså en tämligen bråd uppgift som Aston Villas näste manager kommer att ha framför sig. Den här säsongen har dock Aston Villa agerat snabbare än förra säsongen. Då väntade man ända till november med att adressera en uppenbart dysfunktionell situation. Alldeles för sent även ej medräknat att lösningen visade sig vara helt felaktig.
Den här gången agerar Aston Villa i tid. Huruvida det är impulsivt kommer alltid att diskuteras när en klubb sparkar en manager tidigt under säsongen, men svaret på den frågan beror också på vem Aston Villa anställer som ersättare till Roberto Di Matteo. Finns där en handlingsplan och ett bra alternativ i kulisserna eller brände man bron innan man själva tagit sig över den?
Rapporterna att Aston Villa jagar Huddersfields David Wagner som ersättare tyder i min mening på att där saknas en plan. Snarare framstår det som om Aston Villa inte har tänkt längre än att bara titta på tabellen, peka på vem som för tillfället råkar leda tabellen, och säga att honom vill vi ha. Likt femåringen som vill ha leksaken med mest bling-bling på.
Det känns dessutom som något av ett dödfött projekt givet att det är svårt att tänka sig att Wagner vill lämna Huddersfield i det här läget. Vilket möjligen bara är en projicering av mig då jag tycker det hade varit minst sagt hycklande av Wagner att överlevnadscampa med laget i Sverige och prata stort om lagsammanhållning – bara för att själv byta klubb några månader senare.
I övrigt är det de självklara namnen som alltid nämns som nämns också den här gången. Steve Bruce naturligtvis, trots dennes bakgrund i värsta lokalrivalen Birmingham. Men Bruces framgångar i The Championship ses om meriterande för honom. Mick McCarthy nämns. Till och med Steve McClarens namn har cirkulerat runt Aston Villa.
Alternativt är det så att Aston Villa och The Championship, världens bästa andraliga, får sällskap av en före detta engelsk förbundskapten. En möjlighet som helt säkert gör Rafa Benitez alldeles rödblommig av upphetsning.