Det var stora ord när Tony Xia köpte Aston Villa i somras. Men det tog sannerligen inte lång tid innan han landade på jorden med ett brak. Steve Bruce är helt säkert ett rationellt och funktionellt val av manager, för en klubb som vill ta sig upp från The Championship, men det är knappast ett val som motsvarar idén att Aston Villa om fem år är en av Europas bästa klubbar.
Nu är det kanske fel att värdera beslutet att anställa Steve Bruce utifrån en sådan ambition när det nog snarare är ambitionen som sådan som är minst sagt galet formulerad, om än galen på ett smått beundransvärt sätt. Men en större ambition uppnås genom att klara av ett antal steg och delmål längs vägen, och Steve Bruce är väl lämpad att ta dessa första steg.
Den svåra frågan för Aston Villa är så klart om de med anställningen av Steve Bruce försätter sig själva i en situation liknande den man skapade när man för fem år sedan anställde Alex McLeish. En anställning som alienerade många Aston Villa-fans samtidigt som den accelererade en nedåtgående spiral som Aston Villa då var i början av men nu förhoppningsvis är mot slutet av.
Men där finns trots allt en hel del viktiga skillnader. Alex McLeish kom till Aston Villa direkt från Birmingham City, och direkt efter att ha blivit nedflyttad med Birmingham. Steve Bruce befann sig förvisso under sex år i Birmingham City, men det var för snart tio år sedan och han har ett betydligt bättre renommé från sin tid därefter i Wigan, Sunderland och Hull än vad McLeish hade.
Naturligtvis spelar det också roll att Aston Villa är en klubb som befinner sig på en annan position nu än vad de gjorde för fem år sedan. Man har inte längre råd att rynka på näsan åt alternativ som man ser sig själva som för stora och för fina för. Det handlar om att dämpa fallet och stoppa blödningen. League One är betydligt mer påtagligt än Champions League.
Det är en insikt som verkar ha fått genomslag. I en enkät av Birmingham Mail så säger sig 85% av de svarande vara nöjda med valet av Steve Bruce som Aston Villas manager. Innan beslutet var klart sade sig i en annan enkät 57% föredra Steve Bruce jämfört med 35% för Sean Dyche och 8% för Steve Clarke. Det kan så klart bero på att de flesta såg Bruce som den mest sannolike kandidaten.
Man kan fråga sig hur det kommer sig. Ett svar är helt säkert Steve Bruces track record av att ta upp klubbar från The Championship till Premier League. En bedrift han har lyckats med vid fyra olika tillfällen, två gånger med Birmingham och två gånger med Hull City. En ovärderlig erfarenhet kan tyckas för en manager för ett lag som aldrig tidigare spelat i The Championship.
Det är en meritlista som till stor del bygger på Steve Bruces förmåga att bygga välorganiserade fotbollslag. Och alla som har sett Aston Villa under den här eller förra säsongen vet att det är ett lag i stort behov av just organisation, såväl taktiskt som rent mentalt. Om en bättre organisation bara hjälpte Aston Villa att inte släppa in sena mål så hade de nu varit nia istället för 19:e i tabellen.
Det är på sitt sätt ett lovande tecken för Aston Villa och Steve Bruce. Laget är inte riktigt så dåligt som tabellen antyder. En expected goals-analys av Aston Villa antyder att laget spelmässigt både borde göra fler mål och släppa in färre mål än vad de faktiskt har gjort. Där finns med andra ord stort utrymme för förbättring just genom en förbättrad taktisk organisation.
Sedan är det så klart kanske inte det sexigaste valet av manager. Men det kanske inte heller var vare sig särskilt önskvärt eller att vänta. Dels bör det trots allt vara rätt svårt att locka de större namnen till en andradivision. Dels kan man tänka sig att det råder en osäkerhet kring att ta sig an just Aston Villa, inte minst sedan Remi Garde i dagarna kallat jobbet för ”en fälla”.
Men om organisationen på planen kan förväntas bli bättre med Steve Bruce så finns det fortfarande skäl att oroa sig över organisationen vid sidan av planen i Aston Villa. Det ger ett impulsivt och ogenomtänkt intryck att först peka på David Wagner, bara för att dennes Huddersfield råkar leda serien efter elva omgångar, för att sedan landa på Steve Bruce.
Det tyder på en ägare och en klubbledning som vill ha framgång här och nu, men inte riktigt verkar ha någon särskild aning om hur de ska uppnå det, och således inte heller någon realistisk uppfattning om vad de ska kräva och förvänta sig av sin manager. Resultat blir därmed den enda måttstocken och tålamod är en bristvara.
Något större institutionellt stöd kan alltså inte Steve Bruce räkna med som Aston Villas nye manager. Vare sig från klubbledningen eller från Aston Villas supportrar. Det är ett stöd han måste skapa själv, genom att vinna matcher och flytta laget uppåt i tabellen. De första 100 dagarna beseglade Remi Gardes öde i Aston Villa. Även Steve Bruces första 100 dagar kommer helt säkert att bli väldigt viktiga.
Men kanhända är Steve Bruce bättre rustad för detta. Remi Garde var den långsiktige brobyggaren med uppdrag att producera kortsiktiga resultat. Bruce är å sin sida anställd just som den mer omedelbare brandsläckaren och resultatentreprenören. Han är inte nödvändigtvis managern som skall ta Aston Villa till Europatoppen inom fem eller ens tio år.
Han ska bara ta dem till Premier League inom ett år.
:::
Om bara män röstade i USA så skulle Donald Trump i nuläget vinna valet i USA med över fem procentenheter. Och så erinrar man sig att det var kvinnlig rösträtt som var kontroversiellt för inte så länge sedan med motiveringen att kvinnor saknar den ”mentala kapaciteten”…
:::
Om nu Ryan Giggs har som ambition att ge sig in i manageryrket så var det kanske en missräkning att Swansea valde att anställa Bob Bradley, men i så fall betydligt värre att hans namn inte ens nämns i samband med Aston Villa och Derby County.
:::
Steve McClaren är tillbaka i Derby County, ett drygt år sedan han fick sparken från Derby County. I en sådan här beslutskarusell som på samma gång lyckas vara både fullständigt förbryllande och inte fullständigt ologiskt.
En bra dag att vara manager och heta Steve hur som helst. Oavsett hur man väljer att uttala det.