Man Utd mot Burnley på hemmaplan i helgen. En möjlighet att följa upp veckans viktiga seger mot Man City med en vinst också i ligaspelet, samtidigt som de flesta av konkurrenterna i toppen av tabellen har mer eller mindre tuffa bortamatcher. Potentiellt är det en helg som skulle kunna bli ganska bra för Man Utd.
Man ska i och för sig inte låta sig luras av vinsten mot Man City. Det finns fortfarande stora frågetecken kring Man Utds spelidé och inte minst hur José Mourinho gör sina laguttagningar. Den främsta invändningen tycks vara att han inte själv riktigt verkar veta hur han vill ha det. Istället pendlar han lite fram och tillbaka vad avser förtroendet för vissa spelare.
Jag tror det är viktigt att Mourinho börjar bestämma sig, därför att ju fortare han gör det desto lättare blir det att faktiskt börja implementera en tydlig spelidé. Alternativt omvänt, formulera en tydlig spelidé och låt valet av spelare följa från den. Men nu varande otydlighet i Mourinhos laguttagningar odlar helt säkert en otydlighet i spelet på planen.
Min uppfattning är ganska given gällande vilka spelare i Man Utds nuvarande spelartrupp som bör vara givna spelare i Man Utds startelva, och som bör spela no matter what. Det utesluter inte att dessa spelare vilas och roteras när behov eller möjlighet finns men utgångspunkten är för mig att varje avsteg från denna uppställning är ett andrahandsalternativ.
David De Gea. Inget som helst snack på den här positionen. En av ligans och världens bästa målvakter. Utgångspunkten borde kanske snarare vara att ge Sergio Romero en specifik turnering att spela i.
Antonio Valencia. Inte en naturlig högerback, men har växt in i rollen. Gör sällan en dålig match från den här positionen. Gör viktiga offensiva bidrag och har skurit ned på de defensiva misstagen.
Eric Bailly. Har imponerat under sin första tid i klubben och framstår redan som Man Utds bästa mittback, vilket på samma gång är en positiv såväl som oroande känsla. Har fortfarande mycket utveckling i sig och bör vara en byggkloss för framtiden.
Luke Shaw. Har sina svaga sidor att jobba med men måste då också få chansen att jobba med dem. Framför allt dock den mest naturliga vänsterbacken Man Utd har. Daley Blind känns tämligen bortkastad på den här positionen.
Michael Carrick. Förvisso 35 år gammal men knappast död. Alltjämt den ende mittfältaren i Man Utd som effektivt kan styra och fördela spelet från mittfältet, och sätta fart på Man Utds anfallsspel.
Ander Herrera. Hårdjobbande energiknippe på Man Utds mittfält. Jag har varit tveksam till den här spelaren men har blivit övertygad både av hans inställning och positiva insatser. Smart spelare.
Paul Pogba. Har knappast övertygat under sin första tid tillbaka i Man Utd men måste få en friare och mer offensiv roll. Inte den defensivt mest disciplinerade spelaren och brottas till sin egen nackdel med en ambition att vilja göra allting på mittfältet. Energin måste riktas framåt.
Juan Mata. En spelare alla tog för givet skulle försvinna från Man Utd så fort bläcket på Mourinhos anställningskontrakt hunnit torka. Så har dock inte blivit fallet. Mata har visat sig väldigt viktig för Man Utd, som vinner betydligt fler matcher med honom än utan honom. Bör vara given.
Zlatan Ibrahimovic. Hyllades i början men har kritiserats alltmer. Båda sidorna känns överdrivna. Besitter obestridlig kvalitet. Bör vara ordinarie i de riktigt viktiga matcherna, men viktigt att Mourinho också tar sig tid att däremellan pröva andra alternativ på positionen – t ex Rooney, Martial, Rashford.
Nio spelare i startelvan känns givna med andra ord.
Det går att dra sina slutsatser om spelartruppens brister av detta så klart. Backlinjen känns som ett mycket tydligt renoveringsobjekt. Det är så klart också oroande Michael Carrick vid 35 års ålder alltjämt är så viktig för Man Utd. Att hitta en långsiktig lösning på den positionen är avgörande för framtiden, om inte lösningen redan finns i Daley Blind.
Att Anthony Martial och Marcus Rashford ska ha sina roller i startelvan känns också det givet, men där är det lite mer öppet. Man får tänka sig att de dels kan turas om på ena ytterpositionen, dels båda två kan alternera tillsammans med Ibrahimovic i anfallet. Rimligtvis borde Henrik Mkhitaryan ha en roll här också men just nu krävs en ny säsong av X-Files för att lösa det mysteriet.
Morgan Schneiderlin är ett annat mysterium i Man Utd för närvarande. För mig är han den mittfältaren som tämligen självklart står först i kön bakom de tre centrala mittfältare jag beskrivit som givna i startelvan. Övriga spelare, som inte har nämnts i den här genomgången, möjligen med undantag för Chris Smalling, väljer jag att betrakta som i första hand backup-spelare.
Det finns naturligtvis många åsikter kring sådana här frågor. Och varje alternativ har sina fördelar och sina nackdelar. Inget beslut kommer någonsin stå fritt från kritik eller frågetecken. Men ett fattat beslut är alltid bättre än ett icke-beslut eller allmänt velande. Sådant leder till otydlighet och vad Man Utd och José Mourinho har varit hittills under den här säsongen är just otydliga.
Vilket har lett till en mycket tydlig tabellsituation.