Det är inte svårt att föreställa sig hur den här säsongen hade kunnat vara så väldigt annorlunda för Newcastle. Borde vara annorlunda till och med. Där borde ha varit stormiga protester om att Mike Ashley borde lämna klubben, staden och helst planeten. Där borde ha varit halvtomma läktare och utbrett missnöje med spelartruppen.
Istället har det blivit raka motsatsen. Där finns helt plötsligt en glädje och en känsla av gemenskap i staden, och mellan klubben och supportrarna, som har varit helt frånvarande under närmare ett årtionde. Där är slutsålt match efter match, Newcastle slår publikrekord av olika slag, och där finns en optimism som motsvaras av lagets prestationer och resultat på planen.
Nedflyttning från Premier League beskrivs ofta som ett öde värre än den tysta döden. För Newcastle har det dock visat sig vara motsatsen. Laget har fått en helt ny energi och klubben har hittat tillbaka till rätt köl. Det vore kanske fel att säga att nedflyttningen var en nödvändighet för att detta skulle ske, men den har definitivt inte varit till skada.
Nödvändig har däremot Rafa Benitez varit. För när han något överraskande skrev på ett nytt avtal med Newcastle och beslöt sig att stanna kvar i klubben sedan nedflyttningen blivit ett faktum så var det många bitar som föll på plats, och grunden lades för framtiden. Allt positivt som nu sker med Newcastle sker som en direkt konsekvens av detta beslut.
Med Rafa Benitez blev det möjligt att förpassa till skräphögen den misslyckade head coach-modellen, åtminstone så som den har tillämpats i Newcastle, och därmed garantera att klubbens fotbollsstrategiska beslut därmed fattades av fotbollskompetent personal. Det koncentrerade fotbollsmakten i klubben hos en person och gjorde slut på åratal av interna konflikter och påvedömen.
Bara en manager med Benitez kompetens och auktoritet hade kunnat ställa ett sådant oförlikligt krav på Newcastle där de befann sig tillbaka i The Championship igen efter sex mer eller mindre misslyckade säsonger sedan återkomsten till Premier League. Det är naturligtvis också en indikation på hur Newcastles klubbledning själva uppfattade allvaret i situationen.
Det har varit viktigt för supportrarna som har kunnat hitta en realistisk kompromiss i sitt missnöje med Mike Ashley och rikta uppmärksamheten mot Rafa Benitez istället. Det har också varit viktigt i hanteringen av spelartruppen där det har varit mycket tydligt vad Benitez förväntar sig av spelarna och en bestämd utrensning av oönskade spelare.
Förnyelsen har behjälpts av att Newcastle spelar i The Championship snarare än Premier League. Det har gett Newcastle och Rafa Benitez en större säkerhetsmarginal både då kvalitetsnivån på motståndet är i genomsnitt lägre och då det större antalet omgångar, det spelas 21% mer fotboll i The Championship per säsong, har gett mer utrymme för utveckling.
Det har både behövts och utnyttjats. Newcastle inledde säsongen i The Championship skakigt med två förluster under sina två första matcher i augusti. Det såg inte ut att bli så lätt för Rafa Benitez. September var därefter en något bättre månad men med några snedsted längs vägen, mot Wolves och Aston Villa. Tabelläget började se bättre ut.
Oktober har däremot varit i det närmaste perfektion för Newcastle. De har spelat sex matcher och vunnit samtliga, fem matcher i ligan och en match i Ligacupen där de nu befinner sig i kvartsfinal. Newcastle har gjort 17 mål på dessa tre matcher och bara släppt in två. De avslutar oktober i ett bekvämt läge i serieledning och stora favoriter till uppflyttning.
Det är svårt att inte se hemmamatchen mot Norwich i slutet av september som startskottet Det är en match där Newcastle ligger i 1-3-underläge halvvägs in i andra halvlek, ligger under med 2-3 när klockan når full tid, men på tilläggstid gör två mål på två minuter och vinner matchen, inför galna scener på St James’ Parks läktare.
Det var en vinst som inte bara kickstartade Newcastles säsong till en perfekt oktobermånad. Den slängde dessutom en rejäl dos grus i maskineriet för Norwich, en av Newcastles främsta konkurrenter i toppen, som under oktober utöver att ha åkt ut ur Ligacupen har tappat poäng mot Fulham, förlorat mot Preston och blivit totalt mosade av Brighton i förra omgången.
Nu tittar Newcastle framåt mot november. På grund av landslagsuppehållet blir det en något upphackad månad med endast fyra matcher på schemat. Men det är en månad med alla möjligheter att bli lika perfekt som oktober. Den inleds i helgen med hemmamatch mot Cardiff, ett av seriens bottenlag men också ett av de mer oberäkneliga.
Efter landslagsuppehållet väntar i tur och ordning Leeds och Blackburn, på Elland Road respektive St James’ Park. Bortamatchen mot Leeds är så klart det på pappret tuffaste motståndet, men inte på något sätt en omöjlig uppgift för Newcastle. November avslutas med kvartsfinalen i Ligacupen mot Hull på bortaplan.
Newcastle tittar naturligtvis framåt i tiden. Många betraktar dem redan som ett Premier League-lag som råkar spela i The Championship, som en spelare valde att uttrycka det. Men Rafa Benitez har naturligtvis helt rätt i att Newcastle ännu inte har uppnått någonting. De har alla förutsättningar på plats för att lyckas, men måste också göra det bästa av dessa förutsättningar.
Prognosen är ändå rätt enkel. Vi kan glädjas åt och fascineras av Premier League den här säsongen med mängder av slagkraftiga klubbar och ett stort antal världsnamn i managermatrikeln. Alla tecken tyder på att vi nästa säsong kommer kunna slänga in Newcastle och Rafa Benitez i den smeten, och det gör knappast saken sämre.
Skillnaden är ändå påtaglig jämfört med de sex senaste säsongerna där Newcastle oftast snarare har framstått som ett The Championship-lag som råkar spela i Premier League, än det Premier League-lag som råkar spela i The Championship som har visat upp sig den här säsongen. Skillnaden utgörs av Rafa Benitez.
Som har blivit i Newcastle vad han aldrig lyckades eller fick chansen att bli i Liverpool.