Där fanns de vanliga frågetecknen runt Arsenal och Arsene Wenger inför säsongen. Missnöjet från slutet av förra säsongen levde kvar in i början av den här säsongen och fick nytt syre med Arsenals svaga ligapremiär. Där fanns de gamla tvivlen huruvida Arsenal skulle kunna ta klivet upp till titelvinnarnivå, eller ännu en gång komma tillkorta.
Därefter har många av tvivlen skingrats eller åtminstone sopats under mattan av en nu 15 matcher lång svit utan förlust. Arsenal har inte förlorat sedan ligarpemiären och ligger i delad ligaledning, har vinstläge i sin Champions League-grupp och har tagit sig till kvartsfinal i Ligacupen. Arsenal och Arsene Wenger fortsätter vara som bäst när de upplevs som uträknade.
Innebär det att frågetecknen har rätats ut? Nej, inte riktigt. Naturligtvis finns det alla skäl i världen att glädjas över inledningen på säsongen för Arsenal men det är samtidigt inget nytt för Arsenal. De har för vana att vara just mycket bra under just september och oktober. Dessutom har Arsenal efter ligapremiären varit behjälpta av ett förhållandevis bekvämt spelschema.
Nu står Arsenal på tröskeln till en betydligt tuffare period. Det är en period under november och december där Arsenal kommer möta Tottenham, Man Utd, PSG, Stoke, Everton, West Ham och Man City med flera. Det är samtidigt en period i vilken Arsenal kommer att konfronteras med en av sina mer ökända irrationaliteter – det så kallade novemberspöket.
Det kan ju låta som rena tillfälligheter men i själva verket har Arsenal under 78 spelade matcher under november månad sedan 1996 bara tagit i snitt 1,59 poäng per match, jämfört med i genomsnitt 2,03 poäng per match över en säsong som helhet. Mest fascinerande är att poängsnittet i november följer på september och oktober med snitt om 2,14 respektive 2,15 poäng.
Arsenal var på god väg att låta sig skrämmas av novemberspöket redan i månadens första match. Ett tvåmålsunderläge efter en kvart mot Ludogorets såg ut att kunna utveckla sig till en riktig spökhistoria. Men Arsenal tog sig ändå samman och lyckades vända och vinna den matchen. Kanske skall det som ett slags omen inför de kommande månaderna.
Det har naturligtvis spekulerats i orsaker kring denna återkommande men svårförklarliga formdopp i november. Att Arsenal vid den här tiden har haft för vana att börja drabbas av mer omfattande skadeproblem är en mycket populär förklaring samtalet som antalet matcher och framför allt antalet svåra och viktiga matcher ökar vilket har accentuerat problemen.
Det kan också spekuleras i vad detta egentligen betyder för Arsenal den här säsongen. Ska vi se det som en varningsflagga för att Arsenals prestationer och resultat återigen kommer dyka, och att det missnöje och det tvivel som Arsenal och Arsene Wenger sopade under mattan under september och oktober återkommer med förnyad kraft?
Ja, det bör vi kanske göra, eller i alla fall vara medvetna om risken för att på så vis undvika att låta det leda till en ond cirkel av hysterisk negativism. Men det finns samtidigt ett flertal faktorer som i mina ögon talar för att Arsenal står bättre rustade den här säsongen än historiskt för att hålla ljuset uppe i det kalla novemberregnet, och under den svåra perioden framför dem.
Arsenal tjänar för det första på att ligan har blivit jämnare och starkare, och att konkurrenterna i toppen av tabellen därmed också tappar fler poäng. Där finns en större förlåtelse än tidigare för svagare perioder under säsongen. Nu är det måhända ett onödigt handikapp att ge sina motståndare, där det förut kunde vara helt förödande.
Där finns också en mer kvalitativ bredd i Arsenal än vad som har funnits på många säsonger. Där finns flera spelare som kan gå in och spela utan att det i alltför hög utsträckning sänker kvaliteten i startelvan eller ökar risken i laguttagningen. Enkelt uttryckt underlättar det för Arsenal att rotera på samma gång som det minskar lagets känslighet för skador.
Arsenal har också ett bättre försvar än vad de har haft under de senaste tolv åren. Det är en lagdel Arsenal har behövt förstärka under många år men sent skall syndaren vakna. Där finns ett starkt mittbackspar i Laurent Koscielny och Shkodran Mustafi, med Hector Bellerin som stark högerback både defensivt och offensivt. Till sist är Arsenals försvar åtminstone bra nog.
Arsene Wengers beslut att försöka lösa Arsenals lika bekanta anfallsproblem genom att flytta upp Alexis Sanchez har också börjat bära frukt. Det har skapat ett bättre samspel mellan Sanchez och Mesut Özil samt gjort Özil mer direkt i anfallsspelet. Det har också förändrat Olivier Girouds roll från nyckelspelare till rollspelare, något som till synes passar honom bättre.
Fyra skäl som vart och ett gör att Arsenal står bättre rustade än tidigare att verkligen ta sig an den här tuffa perioden de har framför sig, och även det hemska novemberspöket. Det dröjer innan vi får slutligt besked om det, särskilt som vi står inför ett landslagsuppehåll, men vi kommer hur som helst att ges en första indikation i dagens jättederby mot Tottenham.
Rollerna inför derbyt känns något omvända. Det brukar normalt sett vara Arsenal som går in i dessa derbyn med skador på flera viktiga spelare och som anses sårbara efter en svit av sämre resultat. Normalt sett har Arsenal ändå haft för vana att klara sig helskinnade ur derbyt. Den här gången är det istället Tottenham som har många skador och vars form är bedrövlig.
Det återstår dock att se om Tottenham klarar sig helskinnade ur det här derbyt, det ser sannerligen inte lovande ut på förhand. Arsenals form är god, självförtroendet är högt och de spelar på hemmaplan. De ser naturligtvis också chansen att öppna upp en litet försprång i tabellen ned till Tottenham. Det är ett sårat Tottenham, och Arsenal känner vittringen av blod i vattnet.
Klarar Arsenal av att eliminera, minimera eller bara allmänt bättre hantera sina vanliga svagare perioder under säsongen så har de en bättre chans än på väldigt länge att ta det sista klivet upp på titelvinnarnivå och göra slut på lagets och Arsene Wengers långa ligatiteltorka. De har inte haft en bättre chans än den här säsongen att lyckas på väldigt länge.
Ingenting varar för evigt. Inte ens ett kallt novemberregn.