El Clásico i La Liga spelades igår och är så klart ett gigantiskt möte mellan två enorma klubbar, fyllt med historia, politik och kultur. Från en engelsk horisont blir dock några observationer ofrånkomliga. Dels att det är förskräckligt skönt att det inte i England, till skillnad från i många andra länder, har försökts göras någon The Classico av någon enskild match på det viset.
Dels att det ändå är en ganska trevlig företeelse med just engelsk fotboll att där finns så många stormatcher av i alla fall jämförbar paritet att det helt enkelt inte är möjligt för en enda enskild match att kunna få någon sådan betydelse i engelsk fotboll. Det är också något som ger just ligaspelet i England en så unik karaktär, den har inte alls samma cupkaraktär.
Mängden derbyn, rivalmöten och hatmatcher inom engelsk fotboll är närmast omöjlig att hålla reda på. Dessutom är det något som förändras med tiden och sällan är helt och hållet identiskt från säsong till säsong. Dessutom finns det flera olika nivåer eller typer av sådana här möten, vilka på olika sätt kan göra livet surt för engelska klubbar.
Vilka är då dessa olika typer av derbymatcher och stormatcher etc? Mitt söndagsprojekt blir att försöka konceptualisera detta i följande begreppsapparat. Och det är naturligtvis fullt möjligt att några av de exempel jag tar upp i själva verket kanske hör hemma under en annan typ, att karaktären på matchen kanske har bytt skepnad.
TYP 1: Kulturella hatmatcher
Den främsta typen av så kallade grudge matches inom engelsk fotboll, sådana möten som kan definiera en hel säsong. Historiskt sett är så kallade stadsderbyn viktiga exempel på sådana här matcher men också andra matcher har av politiska, kulturella eller andra skäl uppnåt liknande status. En typ av matcher som präglas av ömsesidighet i rivaliteten och som är i huvudsak oberoende av de båda lagens positioner i tabell och seriesystem. Vanliga exempel: Arsenal – Tottenham, Man Utd – Liverpool/Man City/Leeds, Newcastle – Sunderland, Liverpool – Everton med flera.
TYP 2: Strukturella rivalmatcher
En annan vanlig typ av grudge matches som även de på sitt sätt kan definiera en säsong, inte minst i rent konkret tabellmening. Det är möten mellan klubbar som av mer strukturella skäl – såsom storlek, ekonomi osv – har hamnat i direkt och förhållandevis permanent konkurrens med varandra och byggt upp en historik med avgörande matcher lagen emellan, som ofta kan ta sig uttryck i rena personkonflikter. Även här är matcherna präglade av symmetri och ömsesidighet i själva rivaliteten även om det också är matcher som i väsentligt högre utsträckning är beroende av närhet i tabellposition. Vanliga exempel: Arsenal – Chelsea/Man Utd, Chelsea – Liverpool/Man Utd, Man City – Liverpool/Chelsea med flera.
TYP 3: Klubbspecifika grudgematcher
En tredje typ av grudge matches sker mellan klubbar där det inte alltid finns någon helt uppenbar koppling vare sig geografiskt, kulturellt, historiskt eller tabellmässigt. Det är en mer svårdefinierad rivalitet mellan klubbar och/eller supportrar som av det ena eller andra ogillar varandra. Det kan vara en gammal storklubb som vill visa den nuvarande att den fortfarande har det. Det kan ligga gammalt groll från tidigare matcher i grunden. Det kan men måste inte nödvändigtvis accentueras av närhet i tabellposition. Det kan men måste inte vara ömsesidighet i rivaliteten. Kort sagt kan det här beskrivas som en motsvarighet för klubbar till personkemi, vissa kommer helt enkelt inte överens utan att riktigt kunna förklara det. Vanliga exempel: Man Utd – Everton/West Ham/Tottenham, Arsenal – Stoke, Chelsea – Leeds med flera.
TYP 4: Regionala prestigematcher
Vanligt förekommande i England är dessutom mer regionala prestigematcher vars betydelse normalt sett går den globala mediabevakningen förbi men som icke desto mindre har en högst påtaglig betydelse för matchen. Det är så klart oftast frågan om den mindre klubben som ställs inför någon av giganterna i sin region, en match som ofta är en cupfinal för spelare och supportrar. Det är inte matcher som präglas av ömsesidighet i rivaliteten, matchen är tveklöst större för ena klubben vilket däremot så klart påverkar också den andra. Däremot är inte rivaliteten beroende av tabellposition. Vanliga exempel: Aston Villa – Wolves, Man Utd/Liverpool – Burnley/Blackburn/Bolton, Chelsea – Fulham med flera.
![television-cash]()
Sedan finns naturligtvis den femte typen av engelska fotbollsmatcher, den typ som ligger utanför den här begreppsapparaten. Det vill säga helt vanliga matcher utan någon särskild betydelse i termer av rivalitet. Som exempelvis dagens tidiga match mellan Bournemouth och Liverpool. Även om det för vissa klubbar, som exempelvis Liverpool, kan vara så att motståndarna, oavsett färg på klubbtröjan, verkar vara alldeles extra taggade mot just dem.
Kanske i synnerhet på hemmaplan.