Kanske var det lugnet före stormen. Allt såg ju så bra ut för Leeds så här strax innan julfotbollen. Garry Monk har till synes fått ordning på laget som spelar en bra och vinnande fotboll och med sin fjärdeplats i tabellen efter 19 omgångar har Leeds gjort sin bästa höst på över ett årtionde. Till och med den notoriskt opålitlige Massimo Cellino har visat upp sig från sin allra bästa sida.
Men säg den frid som varar för alltid. Igår meddelade alltså FA att Massimo Cellino stängs av från alla funktioner inom den fotbollen under de kommande 18 månaderna från och med februari. Anledningen är att Cellino anses ha gjort en otillåten betalning till en agent i samband med försäljningen av Ross McCormack till Fulham för drygt två år sedan.
18 månader motsvarar en och en halv säsong. Med start i februari är det tre transferfönster och två sommarsäsonger som hamnar i limbo. En klubb som siktar på att ta sig tillbaka till Premier League, och eventuellt kan komma att behöva förbereda sig för Premier League, kan alltså i värsta fall befinna sig i ett totalt maktvacuum i vilket inga beslut i praktiken kan fattas.
På kort sikt riskerar det vara en avstängning som kastar Leeds tillbaka in i organisatorisk turbulens och derailar lagets push mot Premier League. Allt det arbete som Garry Monk, hans personal och hans spelare, har lagt ned hittills under säsongen kan visa sig vara förgäves. De kommer i alla fall inte kunna förvänta sig några större beslut som stöd från klubbledningen.
Enkelt sammanfattat tvingas man konstatera att tar sig Garry Monk och Leeds till Premier League så gör de det trots Massimo Cellino, inte, som borde vara fallet, tack vare Massimo Cellino.
Nu saknar inte Leeds utvägar. Massimo Cellino är enligt rapporter nära att sälja hälften av sitt ägande i klubben till Andrea Radrizzani, även han en italiensk affärsman. Något som skulle ge Leeds en aktiv ägare och beslutsfattare även om avstängningen mot Massimo Cellino träder i kraft. Det kan till och med vara så att avstängningen skyndar på slutförandet av affären.
Något som helt säkert skulle välkomnas av Leeds supportrar. Varje moln har sin silverkant. Det riskerar förvisso uppstå en besvärlig situation där en ägare kontrollerar 50% av klubben samtidigt som ägaren av den andra halvan är avstängd. Förvisso en situation som kan bli besvärlig även utan någon avstängning, där två parter hela tiden är tvingade att komma överens.
Hur påverkar Massimo Cellinos avstängning det rapporterade köpet? En risk är självfallet att köpet drar ut på tiden eller till och med avbryts, om Radrizzani får kalla fötter. Det kan få Cellino att vilja skynda på försäljningen. En kanske större förhoppning är att avstängningen kan övertyga Cellino om att istället sälja en majoritetsandel av klubben till Radrizzani, således ett totalt ägarbyte.
Ungefär samtidigt som klockorna ringer in det nya året skulle Leeds i så fall kunna ringa in en ny ägare. Det är inte säkert att gräset nödvändigtvis blir grönare med en ny ägare men det lär inte förhindra Leeds supportrar från att känna att en jobbig period för klubben är till ända, se framtiden an med än större tillförsikt, och snarast känna tacksamhet för FA:s bestraffning.
Med vilken tillförsikt fansen ser framtiden an beror helt säkert också på hur det går på fotbollsplanen. Och där både befinner sig Leeds i en hektisk period och är på väg in i en lika hektisk period under julfotbollen. Viktiga matcher mot Norwich, Newcastle och Aston Villa har avlöst varandra och innan nyår ställs Leeds mot bland andra Reading, Preston och så Aston Villa igen.
Detta naturligtvis efter kvällens tungviktsmöte i toppen av The Championship borta mot tabelltvåan Brighton. En match som beroende på vinst eller förlust kan innebära antingen att Leeds går upp på tredje plats i tabellen eller att Leeds ramlar tillbaka nedanför playoff-strecket, beroende på resultaten i övriga matcher.
Mest imponerande med Leeds säsong är att deras snabba marsch uppåt i tabellen, som innebär att de plötsligt är inblandade i snacket om uppflyttning, har sammanfallit med en svit av tuffare matcher. Om mönstret fortsätter och Leeds kan lämna julfotbollen bakom sig med en bibehållen tabellplacering så har de gett sig själva ett utmärkt läge inför säsongens andra halva.
Lugn, harmoni och stabilitet har varit en nödvändig förutsättning för Leeds utveckling den här säsongen, och är en nödvändig förutsättning för att deras något oväntade uppflyttningskampanj ska rulla vidare. Garry Monk har gjort ett beundransvärt jobb i att ge sina spelare trygghet och förtroende och låta dem fokusera enbart på vad som sker på planen.
Det måste Monk lyckas med också fortsättningsvis, när Massimo Cellinos avstängning riskerar skapa onödiga intriger och störningsmoment. Alltför många gånger genom åren har Leeds varit sin egen allra värsta fiende. Många hoppas säkert att nyheten om Cellinos långa avstängning kan förutspå slutet på detta förhållande, snarare än att historien upprepar sig ännu en gång.
2017 blir i så fall ett stort år i Leeds historia. Något ironiskt vore det ju så klart om Leeds skulle bli fria från Massimo Cellino, i alla fall som enväldig klubbägare, och ta sig tillbaka till Premier League igen efter alla dessa år just 2017. Så övertygad är ju Cellino att numret 17 för otur med sig att han bland annat petat och sparkat spelare som råkat vara födda på det datumet.
17 är ju ett otursnummer i Italien, där siffran med romerska tecken skrivs XVII, ett anagram av VIXI, som ungefär betyder att ”mitt liv är över”. 2017 kan komma att betyda att Massimo Cellinos tid i Leeds är över. Men också att Leeds tid i The Championship är över. Få skulle nog se det som någon tillfällighet om dessa båda saker sammanfaller.
Många skulle nog mena att det ena aldrig inträffar utan det andra.