Leicesters lista av nyårslöften

Det blev snabbt ett helt annat liv för Leicester. Det enorma strålkastarljus som sattes på klubben under våren har försvunnit och förbytts i en slags talande tomhet. Claudio Ranieri som under våren mer eller mindre höll hov inför en hord journalister varje presskonferens berättar nu om lagets vedermödor inför ett halvtomt pressrum.

Helt katastrofal var naturligtvis inte den andra halvan av 2016. Trots att Leicester stötte på motgång efter motgång i ligaspelet så presterade laget mycket bra under sin allra första säsong i Champions League. De vann sin grupp och spelar under våren slutspel, i vilket de lottades mot Sevilla. Favoriter är de inte, men har ändå goda möjligheter att ta sig till kvartsfinal.

Risken för Leicester inför den här säsongen var att laget och spelarna mentalt skulle tillåta sig att leva kvar i den föregående säsongens extas. En risk som med facit i hand framstår som befogad. Vad som har hänt går inte att göra ogjort, men det blir viktigt för Leicester att nu lägga 2016 bakom sig och istället blicka framåt mot 2017.

Vilka nyårslöften är det då Leicester, Premier Leagues regerande mästare, en titel de i själva verket redan har abdikerat, bör ha ställt sig själva inför 2017, som ska få dem att hitta tillbaka till den rätta vägen? Jag har för egen del några idéer:

Sparka inte Claudio Ranieri!

Det kommer säkert att diskuteras i mörka rum i klubben och bland ägarna, om det inte redan har diskuterats. Ju mer påtaglig skräcken för nedflyttning faktiskt blir för Leicester och dess ägare desto mer konkret kommer diskussionen bli, att försöka rädda situationen med ett managerbyte.

Kanske borde Claudio Ranieri ha tackat för sig redan efter förra säsongen, det var uppenbart att den aldrig skulle gå att överträffa eller ens matcha. Å andra sidan är det fullt förståeligt att Ranieri själv faktiskt ville följa med laget ut i Champions League, skörda frukten av sin egen framgång.

Det vore direkt ovärdigt av Leicester att sparka Claudio Ranieri, den manager som mot alla odds vann dem ligatiteln. Naturligtvis måste varje klubb i första hand titta framåt, men det går inte heller att helt ignorera vad som syns i backspegeln. Ranieri bär inte ensam skuld för Leicesters besvär.

Låt laget lösa läget!

Det är laget, det vill säga spelarna, som först och främst har försatt Leicester i det läge de nu befinner sig i. Det är spelarna som inte har haft samma hunger och samma koncentration som förra säsongen. Det bör vara spelarna som får bära ansvaret att också rädda Leicester ur detta läge.

Det kommer så klart vara frestande att försöka handla under januarifönstret, men Leicesters spelartrupp är stark nog som den är för att kunna hålla sig kvar i ligan. Värvningarna i somras har inte visat sig vara effektiva. Fokus bör vara på att få nuvarande lag att prestera efter förmåga, snarare än nya spelare.

Claudio Ranieri talar med kluven tunga i den här frågan. Å ena sidan pratar han om vikten av att managera sina spelare, det vill säga sitt eget jobb och få spelare att prestera också i motgång. Å andra sidan menar han att vad Leicester behöver är spelare. Kanske ett sätt att skjuta ifrån sig ansvar.

Fullt fokus på FA-cupen!

Ligan är vad den är för Leicester den här säsongen. De kommer inte kunna uppnå något i ligaspelet utöver att hålla sig kvar, och hålla sig kvar ska de kunna klara av oavsett andra ansträngningar. Tvärtom är det förmodligen viktigt att ta tillvara de chanser till glädje som fortfarande finns.

En sådan chans är naturligtvis FA-cupen. Det var självklart något som passerade obemärkt förbi förra säsongen att Leicester misslyckades svårt i cupspelet. De är ändå bra nog att kunna ge FA-cupen ett riktigt försök och även ha en bra chans att vinna cupen, även det i så fall för första gången i klubbens historia.

Lätt blir det inte, särskilt inte med Everton på Goodison Park redan i den tredje omgången. Men med ett cupspel mot Sevilla på horisonten så finns det också en anledning för Leicester att visa att de kan vara framgångsrika inte bara som ligalag utan även som cuplag.

Var orädda mot Sevilla!

Leicester är självfallet inte favoriter mot Sevilla, ett riktigt starkt La Liga-lag med tonvis av europeisk cuperfarenhet. Men Leicester är naturligtvis inte ovana vid att spela matcher i vilka de inte är favoriter, tvärtom så var det kanske själva grunden till lagets fantastiska framgångar förra säsongen.

Att spela i Champions League har utan tvekan varit något positivt för Leicester den här säsongen. Spelglädjen har varit större än i ligaspelet, pressen har inte varit densamma. Leicester har samtidigt uppnått vad som var deras enda rimliga målsättning på förhand, det vill säga ta sig till slutspel.

Leicester kan spela helt utan press mot Sevilla, och det vore oerhört trist om de inte gjorde sig själva rättvisa i den matchen. Allra helst som de har fördelen att få avsluta på hemmaplan. Det är första och sista säsongen i Champions League inom överskådlig framtid, lämna inget i omklädningsrummet!

Nystart och farväl till Claudio Ranieri!

Uppfyll lagets fyra första löften och låt säsongen utifrån dessa sluta som den gör. Om Leicester då har presterat ungefär så som de är kapabla att göra så har de klarat sig kvar i Premier League samt har två spännande cupupplevelser under bältet.

Därefter är det dags för nystart för Leicester. Som sagt, det hade kunnat göras ett case redan inför den här säsongen att göra en sådan nystart, eftersom vad som uppnåddes förra säsongen var omöjligt att upprepa, men det fanns även goda skäl att avvakta.

Dessa skäl finns inte efter den här säsongen. Det vore som sagt ovärdigt att sparka Claudio Ranieri, men både klubb och manager bör efter säsongen vara måna om att inte förstöra en relation och ett renommé genom genom att klamra sig fast vid den alltför långt förbi sitt bäst före-datum.

2016 var på alla sätt ett fantastiskt år för Leicester. Nu är det 2017 och dags för Leicester att börja titta framåt.