Arsenals successionsordning kommer förmodligen vara viktigare för dem än för någon annan klubb. Jämförelserna med Man Utd ligger nära till hands, men Arsenal är i själva verket av ekonomiska skäl i en mer utsatt position än vad Man Utd var och är. Champions League-spel är finansiellt viktigare för Arsenal som samtidigt inte har samma möjligheter eller vilja till investeringar i spelartruppen.
Arsene Wenger har samtidigt en om möjligt ännu mer central roll för Arsenal än vad Alex Ferguson hade för Man Utd. Många vittnesbörder pekar på hur Wenger har en personlig närvaro ned i minsta detalj av Arsenals verksamhet, där Ferguson istället åtminstone ju äldre han blev också blev bättre på att delegera. Personens betydelse för Man Utd har blivit tydlig i efterhand, den kommer inte visa sig mindre betydelsefull för Arsenal.
Det har naturligtvis pratats efterträdare till Arsene Wenger i ganska många år redan. Där finns en del uppenbara namn som Pep Guardiola, som å andra sidan inte längre framstår som ett helt trovärdigt alternativ. Mer underhållande har kanske varit dagsländor som kan skrattas åt i efterhand, såsom Owen Coyle, Remi Garde och Roberto Martinez.
Eddie Howe är ett namn som för närvarande nämns både friskt och frekvent i dessa samtal. Bakgrunden är självklart det stora arbete han under ett antal år har gjort med Bournemouth, vilka han under en åttaårsperiod har tagit från den absoluta botten av League Two hela vägen upp till Premier League, där han ser ut att vara på god väg att etablera dem. En imponerande bedrift med vilken som helst klubb, desto mer med en klubb som Bournemouth.
Vad har vi då lärt oss av historien, är Eddie Howe i själva verket just precis samma typ av dagslända som Coyle, Garde och Martinez före honom? Nej, det tycker jag inte man kan säga. Dels har Howe uppvisat en mer långvarig framgång än tidigare dagsländor, där finns en helt annan body-of-work. Dels måste Wengers avgång per definition ligga närmre i tid. Coyle med flera kunde bara bli dagsländor eftersom Wengers avgång aldrig var aktuell.
Det innebär däremot inte att Eddie Howe därför är bättre lämpad som Arsene Wengers efterträdare i Arsenal. Det går inte att ifrågasätta att det vore ett väldigt vackert och modigt beslut av Arsenal, det hade i kategorin av vackra och modiga beslut troligtvis överträffat Man Utds beslut att satsa på David Moyes som ersättare till Alex Ferguson, men förmodligen också i kategorin av dumma beslut. Många argument talar i själva verket till Howes nackdel:
Taktiska likheter är en svaghet – inte en styrka!
Visst, det är inte svårt att förstå tanken. Eddie Howes Bournemouth spelar en snabb, teknisk passningsbaserad fotboll med fokus på ett offensivt balanserat och tänkande mittfält. Att beskriva Howes fotboll och Arsene Wengers fotboll låter sig göras utan att byta ut något annat än namnen.
Men om vi nu i alla fall försöker tänka tillbaka på de senaste tio årens kritik och frustration med Wengers taktiska naivitet och oförstånd så blir det omöjligt att inte ställa sig själv frågan varför man frivilligt går fram till den lätt skäggiga tanten i skolmatsalen och ber om en till portion.
Vi ser exakt samma defensiva svagheter i Eddie Howes Bournemouth som vi har vant oss vid att se i Arsene Wengers Arsenal. Balansen och organisationen i laget är riktad framåt, inte bakåt, vilket gör laget sårbart. Det är i båda fallen ett medvetet val. Det gör inte saken bättre eller problemet mindre.
Eddie Howes meritlista är alldeles för tunn!
Vad Eddie Howe har åstadkommit med Bournemouth ska inte på något sätt undervärderas eller marginaliseras. Det är utan någon som helst tvekan ett av den moderna fotbollens mest beundransvärda managerverk. Men vad finns på Howes meritförteckning utöver den punkten?
Utöver en kort och snabbt avslutad tid i Burnley så har Eddie Howe i själva verket bara varit verksam i Bournemouth. Det reser självklart frågan om Howe är kapabel att nå samma nivå av framgång också i en annan klubb och överföra sina metoder också till en högre nivå.
Det går heller inte att komma ifrån att det är en meritlista som inte når högre höjder än att under avrundat uppåt två säsonger ha lyckats hålla sig kvar i Premier League. Utöver det finns ett antal topplaceringar i Football Leagues tre divisioner. Det är i tunnaste laget för en engelsk superklubb.
Hoppet från Bournemouth till Arsenal är alltför stort!
Eddie Howes tunna meritlista är i mina ögon ett tydligt tecken på hur hoppet från Bournemouth till Arsenal helt enkelt är för stort. I slutet av Thelma & Louise önskade vi alla att bilen skulle kunna nå ända fram till andra sidan, men filmen slutade med bilen svävande i luften av en anledning.
Det kan vara värt att komma ihåg att många också på förhand menade att hoppet för David Moyes från Everton till Man Utd var för stort. Då är Everton ändå en väsentligt större klubb än Bournemouth, som i åratal befunnit sig strax under tabelltoppen, samt med erfarenhet från europeiskt cupspel.
Nu har individer olika personlighet så klart. Kanske har Eddie Howe en större mentalitet än vad David Moyes har. Men det är svårt att blunda för att Howe inte har en enda europeisk cupmatch under bältet, att han aldrig har varit med om en titelstrid eller ens placerat sig på Premier Leagues övre halva.
Säljer inte Arsenal som projekt!
Flera av Arsenals nuvarande stjärnspelare betonar gärna att en stor anledning att de valde att spela för Arsenal var Arsene Wenger. Det kan så klart vara koketteri i viss utsträckning men Wengers respekt och idéarv är absolut något som får stora spelare att välja att spela för Arsenal.
I någon mening är det kanske också det enda skälet. Det finns sannerligen klubbar som både erbjuder mer i lönekuvertet och erbjuder bättre möjligheter till titlar och den status dessa medför. Arsenals främsta säljpitch som projekt och superklubb är och har under lång tid varit just Arsene Wenger.
Som redan har påpekats i inledningen kommer det vara livsviktigt för Arsenal att behålla styrkan i sin säljpitch även efter Arsene Wengers avgång. Hur stor är sannolikheten att Eddie Howe övertygar Mesut Özil och Alexis Sanchez att stanna kvar i Arsenal, eller exempelvis Marco Reus att komma till Arsenal?
Bygger på ett feltänkt tidsperspektiv!
Som sagt, det är inte svårt att förstå tanken. Eddie Howe är 39 år gammal och har naturligtvis många år kvar som manager. Han har redan visat en benägenhet att bli långvarig i en klubb. En lyckad Howe är en manager som blir kvar i Arsenal i 25-30 år om allt vill sig väl.
Det finns någon föreställning i det allmänna fotbollssamtalet att det finns något fint och riktigt att likt den värste gammelsovjetiske planekonom tänka i 25-årsplaner. Som om dessa planer någonsin hade någon förankring i den faktiska verkligheten. Men det är helt feltänkt.
Det är helt meningslöst för en klubb som Arsenal att tänka i mer än ett tre-femårsperspektiv. Vad och vem har bäst förutsättningar att lyckas under de kommande tre åren? Visar sig detta framgångsrikt så leder det självklart till en förlängning. Precis så fungerade det i början även med Arsene Wenger.
Arsene Wenger kan inte återuppfinnas!
Men många tänker inte på att det fungerade så med Arsene Wenger. De ser kanske mest till utfallet eller slutpunkten och jobbar utifrån föreställningen att Arsenal när de anställde Arsene Wenger hade perspektivet att de anställde en manager för de 20 kommande åren.
Från denna felaktiga föreställning har det fötts ett ideal om att det är så en klubb bör tänka. Men det är i själva verket omöjligt att tänka på det viset, ingen kan på det viset förutse framtiden. Det är ett ideal som har en tendens att fördunkla varje managersamtal.
Det är däremot inte svårt att se lockelsen för Arsenal i att försöka anställa en ny Arsene Wenger, det vill säga den Arsene Wenger de och vi nu så här 20 år senare vet att de fick. Frågan är dock om det mer är ett sätt att försöka återskapa och bevara det som varit, snarare än att tänka framåt.
Arsene Wenger kom till England, till Premier League och till Arsenal i en helt annan tid. Engelsk fotboll var betydligt mer isolerad från utländska influenser än vad den är nu. Konkurrensläget i ligan var betydligt mer generöst. Wengers egna erfarenheter hade en mer global touch än Eddie Howes.
Var tid har sin Arsene Wenger. Eddie Howe kanske är den här tidens Arsene Wenger, för Bournemouth. För Arsenal vore Howe däremot kanske först och främst ett missriktat försök att anställa en annan tids Arsene Wenger en gång till. För Arsenal ur led med tiden.
Dessutom har Eddie Howe så mycket kvar att uträtta med Bournemouth, så mycket kvar som kan utvecklas både för klubben och för honom själv personligen. Jag är inte helt förtjust i den här för givet tagna föreställningen att varje ny, het manager mer eller mindre uttalat tillhör superklubbarna.
Jag vill hur som helst först se Eddie Howe följa med Bournemouth hela vägen till slutstationen. Även om jag inte för närvarande har en aning om vad detta innebär.