Avbytarbänken:
Kasper Schmeichel, Leicester
Harry Maguire, Hull City
Ben Davies, Tottenham
Marouane Fellaini, Man Utd
Xherdan Shaqiri, Stoke
Leroy Sané, Man City
Peter Crouch, Stoke
:::
OMGÅNGENS VINNARE
Liverpool. Det var ju knappast något skönspel från Liverpools sida, men det var kontrollerat och det var tre poäng in på kontot. Andra matchen i rad i två tuffa bortamatcher för Liverpool. Två segrar som var och en innebär att Liverpools möjligheter att nå Champions League måste betraktas som mycket goda, för det var samtidigt två matcher i vilka Liverpool kunde ha förväntats tappa en hel del poäng.
Man City. Inte heller Man City levererade väl någon särskilt underhållande match mot Southampton men sedan de väl fått hål på Southampton så började spelet rulla igång på allvar. Man visste så klart att det inte var Southamptons dag när till och med Claudio Bravo lyckades rädda en boll. Glädjen hos Vincent Kompany när han nickade in ledningsmålet gick sannerligen inte att ta miste på.
Tottenham. Det är i en synnerlig form Tottenham befinner sig i. Inför matchen mot Bournemouth lät många Tottenhamfans tvärsäkra på tre poäng i sådan utsträckning att jag tänkte att de möjligen utmanade ödet lite väl mycket i onödan. Det gjorde de inte, i alla fall inte den här gången. Ytterligare tre poäng, förbi i målskillnad mot Chelsea vilket kan visa sig vara ännu en poäng, och i och med Chelseas förlust på Old Trafford så har Tottenham plötsligt visst hugg i titelstriden igen, även om man inte ska fnysa åt fyra poängs försprång, och Chelsea har ett bekvämt spelschema kvar.
OMGÅNGENS CLIFF BARNES (?)
:::
OMGÅNGENS MANAGER
José Mourinho. Har fått utstå både spott och spe av Chelseas fans under säsongen, helt säkert en kombination av att han nu är manager för Man Utd och att fansen nu har hittat en ny darling. Räkna med att Mourinho mår rätt gott över den här segern som inte minst visade att taktiskt kan han fortfarande dansa med de bästa.
OMGÅNGENS MÅL
Romelu Lukaku, Everton 3-1, Burnley (h). Det här är väl egentligen inte snyggast, de som vill se snygga mål ska ratta in highlights från Stoke. Men det är ett mål som jag beundrar för att det innehåller så många element som jag tror att en riktigt stor anfallare i Premier League behöver. Förmågan att ta emot bollen under hård uppvaktning, styrkan att kunna behålla bollen och tränga sig förbi försvarare, och därefter avsluta distinkt och utan tveksamhet.
:::
TRE PUNKTER
Myteri mot Moyes. Missnöjet med David Moyes verkar kompakt i och runt Sunderland. Det höll på att bli smutsiga scener på Stadium of Light mot West Ham där publiken vid fler än ett tillfälle vädrade sitt missnöje och önskan att Moyes skulle lämna klubben. Opinionen på sociala medier är inte precis bättre den. När Wahbi Khazri kvitterade i första halvlek, och allmänt svarade för en energisk insats, efter att inte ha spelat sedan i oktober, var det många som tog det som bevis för att Moyes inte har koll på spelartruppen. Samtidigt puttrar det i spelartruppen. Fabio Borini, bänkad till matchen, gör en knäslidning rakt framför Moyes, ett vanligt sätt att säga in your face till en manager. Typiskt nog var detta en match i vilken Sunderland ändå visade livstecken.
My Darling Clement. Jag har ända sedan barnsben alltid uppfattat den gamla låten My Darling Clementine som en kärleksvisa, ända tills jag för några veckor sedan faktiskt råkade läsa den helt bisarra texten. Lite samma aha-upplevelse har gått att få med Paul Clement i Swansea vars inledande väldigt positiva effekt har avstannat både tvärt och allvarligt. De har nu tappat greppet på flertalet lag ovanför dem, och har bara att hoppas på att kunna ta sig förbi Hull City i en ren shoot-out med dem, samtidigt hoppandes på att Middlesbrough inte plötsligt tar sig samman. Det var inte så melodin lät där i början när Clement tog över Swansea.
Blue Print. Man Utd fick sin seger mot Chelsea och det var rent spelmässigt inget konstigt eller tveksamt över det. Med reservation för att jag kan ha förträngt någon enstaka match så är det inget annat lag än Man Utd som så konsekvent och systematiskt har manmarkerat bort Eden Hazard, vilket visade sig synnerligen effektivt. Om Man Utd för tolv-tretton år sedan ”visade” ligan hur Arsenal skulle besegras så kan det här varit en blue print för andra lag hur de ska besegra Chelsea. Med majoriteten av bollinnehavet och nästan alla skott på mål i matchen går det knappast heller att avfärda Man Utds taktik som någon betongdefensiv. En taktisk triumf för en manager som har påståtts vara slut och äntligen ett break för ett lag som har letat snart en hel säsong.
:::
FÖR ÖVRIGT
Det känns lite tidigt att säga, vi får ge det några omgångar, vänta lite, men det börjar kännas som om det kanske inte blir någon St Totteringhams Day det här året.
Matchen och resultatet mellan Sunderland och West Ham speglade onekligen båda dessa lags säsonger så här långt.
En sak jag har ogillat med José Mourinho den här säsongen är hans alltför stora benägenhet att vilja ge sig själv (och laget) outs i alla sammanhang.
Omgångens Mesut Özil: Jack Wilshere. Det var förvisso en av de tuffare uppgifterna som finns i Premier League, men Bournemouths jobb blev inte det minsta lilla lättare av att Wilshere var fullständigt osynlig på mittfältet.
Football League kör klassisk engelsk dubbelomgång över påskhelgen. Trist att inte Premier League gör det längre.
När Stoke i ensamt majestät presterar de enda riktigt snygga målen under omgången så vet man att det är lite upp- och nedvända världen.
Chelsea fick mindre hjälp än Leicester av Man Utd. Undrar om det är symptomatiskt. Hur många spelare och supportrar förra våren var det som i alla fall till liten del kände att det inte var så illa att förlora mot Leicester?!
Svettig cupsemifinal nästa helg nu.