Ett brott mot mänskligheten. Det var i dessa möjligen skämtsamt överdrivna termer det beskrevs när jag i mitt utseende av årets manager i The Championship valde att vare sig ha med Fulhams Slavisa Jokanovic som vinnare eller som reserv. Av vilket nog bara ska dras slutsatsen att Jokanovic har svarat för en imponerande insats under säsongen.
Vad är i så fall den insatsen? Kanske är det en något uppkäftigt formulerad fråga av mig som inför säsongen tippade Fulham som en fullt möjlig kandidat för nedflyttning. Något som baserades på att Fulham förra säsongen haltade in på en tjugonde plats i tabellen, höll sig kvar på att de gjorde många mål, men därefter sålde sina bästa målskyttar i Ross McCormack och Moussa Dembele.
Men Slavisa Jokanovic visade vad som är möjligt att uppnå genom att sätta ambitiösa målsättningar. Att slåss för att undvika nedflyttning är inte tillräckligt för Fulham menade han, Fulham skulle istället försöka slå sig in bland de sex bästa. Det vill säga ta sig till playoff. Minst sagt ambitiöst. Men, som det skulle visa sig, fullt realistiskt.
Fulham slog sig in bland de sex bästa, tog sig till playoff, även om det skedde i säsongens elfte timme. Bakom lagets framgångar ligger frejdig offensiv. Trots att Fulham tappade målskyttar för drygt 40 mål inför säsongen är det ändå inget annat lag i The Championship den här säsongen som har gjort fler mål än Fulham, som dessutom har gjort flest mål av alla på bortaplan.
Det är en offensiv inte i första hand baserad på en synnerligen målfarlig anfallare. Det är istället baserat på ett offensivt, rörligt mittfält utan egentligen någon renodlad anfallare organiserat runt spelare som Tom Cairney, Sone Aluko, Floyd Ayité, Stefan Johansen, Neeskens Kebano och Ryan Sessegnon, ett recept som låg bakom Fulhams avslutande playoff-push.
Det är en taktik som har satt myror i huvudet på fler än en motståndare i The Championship i synnerhet under våren, och som har inneburit både viktiga och imponerande segrar mot övriga konkurrenter i tabelltoppen. I synnerhet de båda vinsterna mot Huddersfield och Sheffield Wednesday under säsongens tre avslutande matcher gav råg i ryggen.
Möjligen anar man här ett misstag av Slavisa Jokanovic inför Fulhams första playoff-semifinal mot Reading hemma på Craven Cottage, då han valde att återgå till en taktik med Chris Martin som central anfallare. Det föll inte väl ut mot ett disciplinerat Readingförsvar. Fyra minuter sedan Martin bytts ut en timme in i matchen kom också Fulhams viktiga kvittering.
Det mesta talar ändå för att Jokanovic inför kvällens returmatch på Madejski Stadium hittar tillbaka till sin mer radikala anfallsmodell. Dels var den synbart mer effektiv mot Reading i det första mötet. Dels kommer Reading själva vara mer offensivt lagda på hemmaplan, i en match som de precis som Fulham faktiskt måste vinna.
Slavisa Jokanovic representerar en framväxande mer modern metodologi bland managers i The Championship. Den vedertagna sanningen är annars att det är disciplinerad defensiv som leder till uppflyttning. Med den utgångspunkten anställs ofta managers som sägs ha erfarenhet av uppflyttning. Men om Fulham vinner playoff så är det Jokanovics andra uppflyttning.
Ingen aktiv manager skulle i så fall ha mer erfarenhet av att bli uppflyttad från The Championship än Jokanovic, som för två år sedan genomförde bedriften med Watford, även den gången med anfallsglad, attraktiv och framför allt effektiv fotboll. Definitionen av vad som fotbollsmässigt krävs för att lyckas i The Championship har förändrats och håller på att förändras.
Slavisa Jokanovic hör till förändringens förtrupper. Med en anfallsinriktad och modern fotboll och en medveten satsning på unga spelare har Jokanovic tagit Fulham från tabellens källarvåning till två matcher från Premier League på blott ett år. Många har dem som favoriter till uppflyttning. Det återstår att se om det räcker att besegra ett väldigt välorganiserat Reading ikväll.
Oavsett vilket så kanske det ändå var ett sorts brott mot mänskligheten att inte nämna Slavisa Jokanovic i diskussionen om årets manager. Men det är så klart många som gör anspråk på utmärkelsen. För Jokanovic vore en uppflyttning för Fulham hans andra uppflyttning, men första gången han faktiskt får chansen att följa med sitt lag upp i Premier League. Watford dumpade honom.
Men kanske har amerikanska klubbägare allmänt sett större respekt för Genevekonventionen än italienska klubbägare.