Att släkten är värst fick Luton Town erfara i den första playoff-semifinalen mot Blackpool, då deras tidigare spelare Mark Cullen inte bara gjorde ett mål mot dem, inte heller två mål, utan hela tre mål i en match som Blackpool till sist vann med 3-2. Lök på laxen kom efter matchen när Cullen lät meddela att det var en av hans karriärs höjdpunkter.
Om playoff-semifinalerna i The Championship har varit förhållandevis låsta historier så var de första semifinalerna i League Two deras raka motsats. Fem mål mellan Blackpool och Luton visade sig vara den målsnåla matchen då det slutade 3-3 mellan Carlisle och Exeter. Mycket riktigt var Nathan Jones, Lutons manager, också allt annat än nöjd med det egna lagets försvarsspel.
Trots förlusten var Luton långa stunder det bättre laget på Bloomfield Road och ledde också matchen med 2-1. Förståeligt således att Luton känner sig särskilt besvikna både på sin egen insats och på domarens insats när de inte vinner matchen. Samtidigt borde det också ge Luton gott hopp om att kunna vända semifinalen hemma på Kenilworth Road.
Offensivt lider Luton Town möjligen för stunden av något av överflödets förbannelse. Danny Hylton, lagets stora målskytt, har varit avstängd i Lutons två senaste matcher, inklusive matchen mot Blackpool. Men under dessa båda matcher har Luton ändå gjort sju mål, varav Jack Marriott och Isaac Vassell har gjort fem.
Lidandet må betraktas som relativt. Det vore ändå ett absurt beslut av Nathan Jones att ställa över sin överlägset bäste målskytt i Lutons hittills viktigaste match den här säsongen, en match laget måste vinna. Jack Marriott har varit spelaren som i första hand har fått lämna plats åt de andra två, och blir troligen den som gör det igen.
Luton var en av League Twos förhandsfavoriter inför säsongen. På så vis kan kanske ses som en besvikelse att Luton bara lyckades ta sig till playoff. En känsla som helt säkert förstärks av Lutons bistra erfarenheter av playoff. Fyra gånger har Luton deltagit i playoff och förlorat samtliga, bland annat tre raka playoff i National League mellan 2010 och 2012. Inga goda omen precis.
Ändå anser sig Luton redo för att ta klivet upp till en högre nivå. Nathan Jones poängterar inte minst lagets positiva facit mot League Twos tre topplag den här säsongen, liksom att Luton under säsongen i cupspel har slagit ut lag som Aston Villa, Millwall och Swindon. Lutons taktik och spelstil skulle passa utmärkt i League One menar Nathan Jones.
Positiva besked från ännu en manager ur den yngre generation av brittiska managers som håller på att göra sitt avtryck i Football League och så sakteliga rör sig uppåt i det engelska seriesystemet. Influerad av moderna fotbollsidéer och av utländska intryck, mer vidsynt, i en betydligt större utsträckning än vad den äldre generation är som börjar kännas alltmer passé.
Laget speglar sin manager. Där finns en eklektisk blandning av ungt och erfaret, klassiskt och progressivt. Centralt finns erfarna spelare som Johnny Mullins och Scott Cuthbert i försvaret samt Danny Hylton i anfallet. Runt dem finns yngre spelare som ytterbackarna James Justin och Dan Potts, på mittfältet och framåt Pelly Ruddock Mpanzu, Isaac Vassell, Ollie Palmer, Olly Lee med flera.
Luton var en av förhandsfavoriterna att ta sig upp till League One inför säsongen. De slutade fyra. De är definitivt favoriten i detta playoff. Där finns alltså alla chanser i världen för Luton att fortfarande ta sig upp i League One till nästa säsong. Men för att lyckas med det så måste Luton först lyckas med något de aldrig tidigare lyckats med.
Att vinna ett playoff. Mer än något annat är kanske Lutons playoff därför en balans mellan historisk prestation och framtida ambition. Att trotsa historien för att nå en lovande framtid.