Finaler är ju grymma på så vis. Allt fokus ligger på vinnarna. Förlorarna flyter in i historiens glömska. Men lika ofta kan ju de som förlorar finalen förtjäna att nämnas precis lika mycket som vinnarna. Och Readings säsong är ju egentligen precis lika enastående den som Huddersfields.
Dessutom är det ju så att jag själv hade aldrig i mitt liv vågat vinna någon straffsparksläggning mot Jaap Stam. Alltså utgick jag iskallt från att Reading skulle vinna kvällens playoff-final. Och så här hade det kunnat låta då, och kanske blir egentligen inte tankarna mindre relevanta bara för att utfallet nu blev ett annat:
”Reading är tillbaka i Premier League. Men det är inte samma Reading som har varit uppe tidigare. Det är inte Steve Coppells eller Brian McDermotts närmast hårdföra Reading som hade sin trygga plats i det brittiskt funktionella facket av fotbollsidéer. Istället är det ett holländskt influerat bollpassande Reading som nu med segern mot Huddersfield har tagit sig upp i Premier League.
Den stora ironin med detta är så klart att Readings manager är Jaap Stam. Inte precis en spelare vi kommer ihåg och förknippar som den mest uppenbara representanten för något annat än den mest hårdföra varianten av brittisk fotboll. Det höjdes nog på både ett och annat ögonbryn när nyheten kom inför säsongen att Jaap Stam tog på sig ett managerjobb i The Championship.
Skenet och utseendet kan däremot bedra. Jaap Stam gjorde sig möjligen känd som spelare för att metaforiskt mörda motståndaranfallare men som manager har Stam den här säsongen gjort sig känd för att på egen hand ha mördat fotbollens alla räknenissar. I synnerhet den berömda xG-modellen har fått sig en almighty hammering.
Om resultaten hade följt Readings xG-statistik under säsongen så hade Reading spelat nedflyttningsstrid snarare än playoff. Istället för att fira uppflyttning till Premier League hade Reading kanske istället tvingats begrunda en nedflyttning till League One. Det är naturligtvis så vitt skilda utfall som över huvud taget är möjligt att tänka sig.
Med Jaap Stam och Reading har den holländska fotbollsskolan återigen fått en representant i Premier League. Där finns ett stort fokus på bollinnehav, ett ofta långsamt och metodiskt bollinnehav. Att titta på Reading är i själva verket att göra en resa någon säsong eller två tillbaka i tiden och återvända till Louis van Gaals underbara fotboll med Man Utd.
Det var så klart inte någon lycklig upplevelse. Kan Jaap Stam återupprätta den holländska fotbollsskolan i Premier League eller kommer vi få skäl att med viss sarkasm i rösten utnämna även honom till ett managergeni? Det är uppenbart en fotboll som har lyckats betydligt bättre i The Championship än vad någon hade förväntat sig både inför och under säsongen.
Och visst är det en fotboll som kan lyckas också i Premier League. Reading är inte Man Utd. Louis van Gaals fotboll kunde aldrig räcka till för att vinna Premier League. Men Readings realistiska ambition är inte att vinna Premier League, utan att hålla sig kvar och etablera sig i Premier League. För den målsättningen kan possessionsfotbollen vara både annorlunda och effektiv.
Men Readings xG-statistik oroar. När modell och verklighet skiljer sig åt så fundamentalt uppstår två möjliga tankegångar. Att modellen är i behov av utveckling, eller att verkligheten måste återvända till det normala. Det går att slå marknaden under viss tid men inte på längre sikt. Ett intryck är att Reading trots en fantastisk säsong, eller just därför, inte är redo för Premier League.
Det intrycket blir inte precis mindre tydligt när vi betänker att den enda gången under säsongen som Reading har stött på Premier League-motstånd så förlorade de med 0-2 mot Arsenal och med 0-4 mot Man Utd på Old Trafford, inte precis ett motstånd som gjort sig känt för att ösa in mål där under säsongen.
Jaap Stams holländska fotboll har inte heller vunnit väldigt många beundrare bland Readings fans, långsam och omständlig som den så ofta är med sådant fokus på just bollinnehav. Återigen något vi känner igen så klart. De positiva resultaten har däremot hållit missnöjet bara milt puttrandes under ytan. Men vad händer efter en halv Premier League-säsong av mestadels förluster?!
Men kanske är inte det här den rätta stunden att måla fan på väggen. Readings fotboll kan naturligtvis visa sig fungera fint i Premier League. Hur som helst är det i alla fall en seger för fotbollens mångfald i Premier League. Där finns en mängd olika fotbollsstilar representerade av olika klubbar. En på alla sätt global liga. Återigen är den holländska fotbollsskolan med på ett hörn.
Playoff-finalen mellan Reading och Huddersfield var på flera sätt en kamp mellan just två stilar – bollinnehav och bollvinst. Bollvinst har här skördat stora framgångar under senare år. Huddersfields tyskt influerade pressfotboll har också visat sig mycket framgångsrik i The Championship. Men den fotbollen är redan mer än väl representerad i Premier League.
Men idag vann bollinnehavet. Readings och Jaap Stams holländska fotbollskola vann mot Huddersfields och David Wagners tyska. På något vis känns Premier League ändå rikare därför.”
Men så brände Liam Moore sin straff för Reading på ett så där sätt som bara vore möjligt i serietidningarna. Kanske var det räknenissarnas hämnd på Jaap Stam och Reading, xG-modellen lever! Managergeniet blir kvar i The Championship.
Huddersfield är i Premier League. Och inte tusan känns Premier League fattigare för den sakens skull!