Definitionen av Crystal Palaces säsong hittar vi mot slutet av säsongen under några veckor i april då de lyckas besegra i tur och ordning Chelsea, Arsenal och Liverpool för att säkra nytt kontrakt, men även förlora mot Southampton och Burnley och ramla ned i farozonen igen. En tydlig demonstration både av lagets potential och problematik.
Aldrig mer en nedflyttningsstrid kläckte Alan Pardew ur sig inför säsongen innan han kvickt såg till att hamna nedsmetade mitt i den här säsongens nedflyttningsstrid. Det var knappast så Crystal Palace såg säsongen framför sig sedan de avslutat förra säsongen med att ta sig hela vägen till FA-cupfinal på Wembley för första gången sedan 1990.
Crystal Palace satsade också stora pengar under sommarfönstret för att lyfta sig själva i ligan. Klubben sålde förvisso Yannick Bolasie till Everton men i övrigt behölls viktiga spelare och dessutom investerades mer än £50m på spelare som Christian Benteke, Andros Townsend, James Tomkins och Steve Mandanda. Att se sig själva indragna i en nedflyttningsstrid var oacceptabelt.
Många av Crystal Palaces problem går att spåra till Alan Pardews antingen påhittade eller påtvingade vilja att spela en mer offensiv och expansiv fotboll med Crystal Palace den här säsongen. Eventuellt känslig som han var för kritik från läktarhåll och media om att spela en tråkig fotboll. Men det rubbade Crystal Palaces cirklar och orsakade en negativ spiral av dyrbara misstag.
Ett tidigare så defensivt solitt Crystal Palace var plötsligt drabbade av defensiva misstag som var svåra att förstå. Statistiken ger precis den bilden. Offensivt är Crystal Palace på nivå med ligans genomsnitt under säsongen, vare sig bättre eller sämre. Defensivt släpper Crystal Palace till genomsnittligt antal chanser mot det egna målet, men försvarade sig väsentligt sämre än genomsnittet.
Alan Pardew höll ut lagom till julhelgerna, när kråkorna hade börjat göra örnen sällskap ovanför Selhurst Park. Precis innan jul meddelade Crystal Palace att Alan Pardew lämnade klubben och någon dag därefter meddelades att de valt att anställa Sam Allardyce, en påstått levande garanti mot nedflyttning. Back to basics som Steve Parish själv beskrev saken.
Det gick ungefär som väntat, även om med något fördröjd effekt. Crystal Palace är kvar i Premier League men inte utan några rejäla skrämselskott längs vägen. En säsong är mer eller mindre bortkastad och Crystal Palace står än en gång inför en ny säsong och måste fråga sig själva vad det egentligen är de har för ambition i Premier League. Vilken klubb vill de vara?
Managerbetyg: Dance Me To The End Of Love (+)
Det gick bara utför för Alan Pardew sedan han valde att dansa sin lilla discojigg längs Wembleys sidlinje. Crystal Palace skulle tappa ledningen och förlora FA-cupfinalen och höstsäsongen därefter blev ett enda stort bekymmer. Där fanns en säkert vacker ambition att spela mer offensiv och roligare fotboll, men det blev inte bättre fotboll. Den avvägningen går kanske att komma undan med för ett tag i toppen av tabellen, men aldrig i botten av tabellen.
Managerbetyg: Back to Basics (+++)
Man vet vad man får med Sam Allardyce. Och det måste så klart vara så som Crystal Palace också tänkte. Borta var ambitionerna att spela offensiv och rolig fotboll, back to basics var den nya strategin. Att göra vad man kunde, vad man var bra på. För Allardyce var det första jobbet sedan hans förnedrande avsked från den engelska förbundskaptensjobbet. Mycket tyder nu på att det också var det sista jobbet.
Bloggen om Crystal Palace
https://blogg.fotbollskanalen.se/hyllman/2017/01/01/sam-allardyce-ar-the-crystal-palace-way/
Det finns en tendens till taktisk likriktning bland alla klubbar i de stora ligorna. Alla ska spela på samma sätt och gör man inte det så är man inte fin nog att få leka i samma sandlåda som de andra barnen. Kanske var det i grund och botten den fällan Alan Pardew föll i. Crystal Palace är lite annorlunda. Sam Allardyce har en viss historik av att gå på tvärsen med andra klubbars uppfattningar om sig själva, men i Crystal Palace passade han in alldeles utmärkt. Vilket vore klokt av Crystal Palace att ta med sig när de nu letar efter en ersättare till Allardyce.
Årets spelare: Wilfried Zaha
Zaha har varit lovande under ett flertal säsonger, men det här var säsongen när han fick sitt tydliga genombrott också i Premier League. Kunde ofta dominera matcherna och låg bakom mängder av skapade målchanser för Crystal Palace. Ett register i sitt spel som om han upprepar det nästa säsong måste vara fullständigt given i Englands förmodade VM-trupp.
Utvärdering: Underkänd (+)
Premier League. Någon form av glädje måste så klart finnas i att Crystal Palace höll sig kvar i Premier League, men det var inte vad man hoppades på inför säsongen. Satte sig själva i rejäla problem under hösten, tog sig ur dessa problem bara för att slappna av och hamna i problem igen. (+)
Ligacupen. Inte heller Ligacupen var mycket att skriva hem till mamma om, en pliktskyldig vinst mot Blackpool i andra omgången innan det blev respass borta mot Southampton med 0-2 i den tredje. (+)
FA-cupen. Sam Allardyces motvilja mot cupspel är välkänd och det syntes även i FA-cupen. Det krävdes omspel för att besegra Bolton i den tredje omgången innan man programenligt förlorade och förlorade klart hemma mot Man City i den fjärde. (+)
Utsikten inför 2017-18
Crystal Palace har en stark spelartrupp. Det återstår egentligen bara en fråga om vad man egentligen vill med den och, sedan Sam Allardyce meddelat sin avgång efter säsongen, vem som ska ta över ansvaret för den. Melodin från Crystal Palace är att de har en lång lista med tänkbara managerkandidater, vilket möjligen bara är ett vackert sätt att uttrycka att de inte riktigt vet vad de själva vill.
Om Crystal Palace gör en inspirerad anställning av manager så är Crystal Palace en klubb som har potentialen och kapaciteten att faktiskt göra en utmaning upp mot tabellens övre halva och de europeiska cupplatserna. Om Crystal Palace å andra sidan gör den typen av fantasilös anställning som varit deras norm de senaste tio åren så kommer återigen deras bästa förhoppning inför säsongen vara att slippa en nedflyttningsstrid, eller en de facto nedflyttning.
BETYG: Underkänd (+)