Definitionen av Leicesters säsong hittar vi två lördagar i september. Först en 1-4-förlust på Anfield mot Liverpool och två veckor senare en 1-4-förlust på Old Trafford mot Man Utd. En tydlig illustration på skillnaden med Leicester den här säsongen jämfört med förra, då Leicester bara släppte in en fjärdedel så många mål på exakt samma matcher.
Att åstadkomma det omöjliga är naturligtvis svårt nog i sig självt skulle kunna tyckas. Att därefter upprepa det omöjliga måste rimligtvis passera gränsen för allt som är rimligt att förvänta sig. Ingen förväntade sig inför säsongen att Leicester än en gång skulle utmana om ligatiteln, men en respektabel placering strax ovanför mittenstrecket var vad många trodde och hoppades på.
Utmaningen inför säsongen för Leicester var hur de skulle fysiskt och psykiskt klara av den nya värld de skapat för sig själva. Plötsligt skulle Leicester spela Champions League samtidigt som Premier League med vad det innebär i form av slitage. Plötsligt skulle Leicester spela varje match som regerande mästare, med vad det innebär i form av press.
Att det skulle bli svårt var uppenbart. Att det skulle gå riktigt så illa som det ändå gjorde för Leicester och för Claudio Ranieri gick inte riktigt att förvänta sig. Det började illa redan i säsongspremiären när Leicester förlorade mot ett tungt nedflyttningstippat Hull City. Och på den vägen skulle det fortsätta under säsongen ända fram till vårkanten.
Flera av de komponenter som lade grunden för Leicesters framgångar föll inte på plats under säsongen. Backlinjen var inte längre lika homogen. Mittfältet var inte i närheten av lika kompakt som det varit säsongen innan. Stjärnspelare som Riyad Mahrez och Jamie Vardy presterade inte på i närheten av samma höga nivå som säsongen innan.
Vilket vi även kan se rent statistiskt där Leicester den här säsongen till skillnad från förra säsongen endast motsvarade ligans genomsnitt i termer av offensiv effektivitet, men däremot defensivt var ett av ligans svagare lag där de både släppte till fler skott mot det egna målet samt släppte in fler mål på dessa skott. Leicester var ett mer öppet fotbollslag den här säsongen.
Champions League blev något av en räddningsplanka för Leicester under säsongen. Det var första och förmodligen sista gången, åtminstone inom en överskådlig framtid, som Leicester spelade i Champions League, och det var klart och tydligt hur både klubb, spelare och supportrar ville göra mesta möjliga av upplevelsen. Och som de gjorde det!
Leicesters säsong kommer också alltid kommas ihåg till stor del för beslutet att sparka Claudio Ranieri mindre än ett år sedan han lett Leicester till historiens minst väntade ligatitel. Det finns en hel del anledningar varför det var rätt beslut för Leicester att fatta i det läge klubben befann sig i, men fotboll är inte bara logik utan även känslor.
Managerbetyg: Time To Say Goodbye (+)
Oron när Claudio Ranieri först kom till Leicester var hans rykte som tinkerman och att det skulle påverka Leicester negativt. Kanske var det att han lyckades hålla tillbaka de tendenserna under sin första säsong som gjorde Leicester så framgångsrika. Men under den andra säsongen gavs de här tendenserna ett betydligt tydligare uttryck och balansen var därmed rubbad.
Claudio Ranieri misslyckades med två fundamentala saker. För det första att bevara den motivation, disciplin, organisation och arbetsvilja i spelartruppen som var ryggraden i lagets titelvinst. För det andra visade sig få om någon av hans värvningar inför säsongen alls bli lyckade. Misstanken är så klart också att det första hänger samman med det andra.
Managerbetyg: Much Ado About Nothing (++)
Craig Shakespeare var assistenten som temporärt fick ta över Leicester när det beslutats att Claudio Ranieri fick sparken. Back to basics blev hans melodi och det gav omedelbart och synbart resultat. Leicester ryckte upp sig från hotet om nedflyttning och lyckades till sist placera sig runt mitten av tabellen. Till synes en rejäl framgång för Shakespeare.
I någon mening kommer Shakespeares eftermäle oundvikligen bedömas utifrån vad som kommer fram om det politiska rävspel som pågick i klubben under Claudio Ranieris sista månader. Hans fortsatta framtid som manager i Leicester måste betraktas som osäker, framför allt då han var behjälpt av ett bekvämt spelschema samt inte visade att han förmådde vinna mot topplagen.
Bloggen om Leicester
https://blogg.fotbollskanalen.se/hyllman/2017/02/08/dags-for-claudio-ranieri-att-satta-ihop-det-gamla-bandet-igen/
Bloggade i början av februari om hur det var dags för Claudio Ranieri att sätta ihop det gamla bandet igen och gå back to basics. Bakgrunden var att Leicester klart och tydligt brottades med lägre kontinuitet både i laguttagningar och i taktiska uppställningar än förra säsongen. Leicesters säsong befann sig dessutom i krisläge. Bara några veckor senare skulle Claudio Ranieri få sparken och ersättas av Craig Shakespeare vars första åtgärd var att gå back to basics med Leicester.
Årets spelare: Kasper Schmeichel
Om Wilfred Ndidi hade spelat för Leicester hela säsongen är det inte omöjligt att han fått den här utnämningen. Nu blir det istället Schmeichel som är den spelare i Leicester som presterade mest jämnt under hela säsongen, och som även visade viktiga ledaregenskaper också i motgång. Var på så vis central också när Leicester lyckades vända säsongen uppåt.
Utvärdering: Godkänd (++)
Premier League. Slutstationen kan se acceptabel ut men resan dit var allt annat än godkänd för Leicester, som ända in i mars stod inför ett synnerligen realistiskt hot om nedflyttning. Inte precis vad klubben hade förväntat sig inför säsongen. (+)
Champions League. Desto större succé då i Champions League där Leicester både lyckades vinna sin grupp samt ta sig hela vägen till kvartsfinal, längst av alla engelska lag. De pressade Atlético i kvartsfinalen men det är vinsten mot Sevilla i åttondelsfinalen som sticker ut. (+++++)
Ligacupen. Att lottas mot Chelsea redan i sin första match var kanske inte den bästa lottningen Leicester kunde få. Det blev förlust efter förlängning, extra surt kan tänkas eftersom Leicester faktiskt ledde matchen med 2-0. (++)
FA-cupen. Everton tog sig längre i FA-cupen där de besegrade Everton på bortaplan i den tredje omgången, och därefter via omspel också besegrade lokala rivalen Derby County. Men förlusten mot Millwall i den femte omgången var en missräkning. (++)
Utsikten inför 2017-18
Leicester har att bestämma sig för vilken klubb de egentligen vill vara. Boken är nu stängd för det lagbygge som har varit, som har tagit Leicester på sin långa resa från uppflyttning till Premier League, great escape i Premier League, helt osannolika ligavinnare säsongen därpå, och kombinerat Champions League och nedflyttningsstrid sista säsongen. Ett nytt lagbygge måste ta form.
Det är alltså någon form av generationsväxling vi kommer bevittna i Leicester under de närmaste säsongerna. Vi ska alltså kanske inte förvänta oss några storartade insatser, men att Leicester ändå ska kunna undvika nedflyttning och hålla sig runt mitten av tabellen känns som en rimlig målsättning. Ett farligt lag med cupambitioner kanske?
BETYG: Godkänd (++)