Det händer mycket kring Southampton under dagarna. Claude Puel rapporteras om vartannat ha fått sparken eller invänta besked om sin framtid. Liverpool ges en rejäl bitchslap sedan det framkommit att de använt otillåtna metoder att värva Virgil Van Dijk. Och samtidigt kommer också rapporter att Southampton har blivit köpta av kinesiska Lander Sports.
And everything hangs together! – som en klok man sa.
Det som fått störst rubriker de senaste dagarna är naturligtvis historien kring Virgil Van Dijk. Southamptons mittback som Liverpool försökt värva. Plötsligt dök under onsdagen upp ett officiellt uttalande från Liverpool där de bad Southampton om ursäkt för eventuella missförstånd och drog tillbaka sitt intresse för spelaren.
Det är en åtgärd Liverpool naturligtvis bara gör för att de vet med sig att de har passerat gränsen för det tillåtna samt vet att bevisläget är sådant att det tjänar intet till att förneka. Genom en ursäkt och taktisk reträtt hoppas de kunna undvika vidare bestraffning. Ärendet ligger för närvarande hos Premier League som har att utreda frågan.
Det är inte första gången Liverpool upptäcks med handen i kakburken. Det har varit ett återkommande mönster under hela FSG:s ägarskap. För fem år sedan tvingades de be Fulham om ursäkt angående Clint Dempsey. Agerandet vid värvningen av Joe Allen från Swansea var tveksamt. Tidigare under säsongen har de fått en transfer ban för akademispelare efter tapping up.
Nu är det så klart i sådana här sammanhang väldigt lätt att drabbas av hyckleri då alla klubbar förmodligen balanserar ganska svajigt inom den moraliska gråzonen i det här avseendet. Men det gäller så klart att hålla sig på rätt sida gränsen. Och det finns något uppfriskande i att se en klubb som Southampton faktiskt ge den större klubben på käften i en sådan här fråga.
När således det börjar läcka ut att Southampton till sist ska ha blivit köpt av kinesiska Lander Sports för cirka £250m, det har varit på tal under några månader, så förmodar jag att Southamptons supportrar det första de gör är att dra en suck av lättnad över att det inte var Liverpool som köpte dem. Nästa steg är så klart att fundera över vad det kan betyda för framtiden.
Katharina Liebherr har varit på det klara med att hon ser köpet som ett för klubben nödvändigt steg i sin fortsatta utveckling, att det är något som ligger i klubbens bästa intresse. Att det åtminstone ligger i hennes bästa intresse kan man misstänka i och med de skatteproblem hon enligt uppgift brottas med, men det utesluter så klart inte att det också kan vara bra för Southampton.
Les Reed, Southamptons fotbollschef, konstaterade för bara några veckor sedan att Southampton för första gången den här sommaren inte var finansiellt nödgade att sälja någon av sina spelare. Frukten av åren i Premier League och det nya TV-avtalet. Ett förhållande som naturligtvis kan ha gett dem råg i ryggen att sätta hårt mot hårt med Liverpool.
Det är naturligtvis den fortsatta förhoppningen också med nya ägare. Det vill säga att de inte ska befinna sig i en finansiell gisslansituation gentemot större klubbar som Liverpool, Arsenal, Man Utd med flera. Att de faktiskt ska ha de ekonomiska resurserna att i större utsträckning kunna behålla sina bästa spelare och bygga ett lag med långsiktiga ambitioner.
Att Claude Puels situation som manager är osäker måste så klart också ses mot bakgrund av en oklar ägarsituation. Southamptons gamla ägare kan inte rimligtvis fatta något beslut i den frågan för närvarande och på så vis förekomma eventuella nya ägares önskemål. Alltså är det en fråga som får anstå på vidare besked.
Helt okomplicerat kanske inte köpet av Southampton ändå blir. Premier League beslutade nämligen på sitt årsmöte under gårdagen att formulera hårdare krav på nya ägare av klubbar i Premier League. Bland annat kommer Premier League kunna blockera ägare som utomlands har agerat på ett sätt som hade varit brottsligt i England, oavsett om det resulterat i någon dom eller ej.
Vilket skulle kunna sätta en käpp i hjulet för Southampton och för Lander Sports, vars huvudägare Gao Jisheng har medgett mutbrott, men eftersom han vittnade för åklagarsidan själv slapp åtal. Med ett ökat antal kinesiska ägare av engelska klubbar finns också, givet kinesiska statens inblandning, en skepsis mot bristen på insyn i hur ägandet av ägarna egentligen ser ut.
Å andra sidan deltog Southampton på det här mötet som en av klubbarna och var med om att enhälligt rösta fram förändringarna, så de kan inte bedöma saken som diskvalificerande för deras intressen. Dessutom är det väl tveksamt om de nya reglerna hinner träda i kraft om det nu alltså redan är klart att Lander Sports köper Southampton.
Det är med andra ord inte alldeles konstigt om Southampton har börjat agera med ett helt annat självförtroende. De har inte längre någon anledning att bara lämna över lunchpengarna när större klubbar mobbar dem på skolgården. De kan nu välja att inte bara ta fajten utan också kunna vinna den. Liverpool blev bara den första klubben att upptäcka den saken.
Southamptons supportrar klagar knappast över den saken.