Definitionen av Southamptons säsong hittar vi den 25 januari på Anfield, i den andra Ligacupsemifinalen mot Liverpool. Southampton spelade fyra matcher mot Liverpool under säsongen utan att släppa in ett enda mål. Här var det på samma gång som mest osannolikt och som mest viktigt. Att vinna mot Liverpool har fått ny mening för Southampton under senare år.
Det var ännu en säsong av förändring för Southampton som såg Ronald Koeman flytta till Everton, och viktiga spelare som Sadio Mané, Graziano Pelle och Victor Wanyama lämna klubben. Claude Puel fick i uppgift att bibehålla den höga standard Southampton ändå har hållit trots återkommande situationer av det slaget de senaste säsongerna.
Två raka sjundeplatser under Ronald Koeman förmådde inte Claude Puel leva upp till. Men i slutänden blev det ändå en hedrande åttondeplats, och det är kanske inte så illa det heller, särskilt inte som Everton vid sidan av de sex storklubbarna gjorde en riktigt bra säsong, klart bättre än någon av de två senaste säsongerna.
Ändå var det en säsong som mest präglades av ett slit runt mitten av tabellen snarare än tidigare säsongers förhoppningar om europeiska cupplatser. Det stora skälet till detta stavas anfallet där Southampton var ligans minst effektiva lag av alla. Det skapades chanser men Southampton visade upp en strålande oförmåga att göra mål.
Helt rättvis är alltså inte kritiken mot Claude Puel att denne stod för en alltför defensiv och tråkig fotboll. Om Southampton hade gjort mål på sina chanser i normal utsträckning hade både tongångarna och tabellplaceringen varit ännu ljusare. Helt säkert hade det då också gått bättre för Southampton i Europa League där de snöpligt åkte ut i gruppspelet.
En förmildrande omständighet för Claude Puel och Southampton måste också vara att de trots att de tappade flera viktiga spelare samtidigt balanserade ett av de tyngsta spelprogrammen i Premier League med både ligaspel, FA-cupen, Europa League under hösten samt gick hela vägen till Wembley och cupfinal i Ligacupen. Ändå hörde vi aldrig Southampton eller Claude Puel beklaga sig.
Sådant här tas kanske sällan med i beräkningen när supportrarna jämför med två raka sjundeplaceringar. Men ligan har blivit betydligt tuffare den här säsongen och Southamptons egna förutsättningar alltså därtill betydligt svårare än förut. Southampton gjorde en fin säsong. Det tråkiga var kanske att de i slutänden inte fick med sig något att visa upp från den.
Managerbetyg: Claude Puel (+++)
Kanske inte den mest färgstarke managern i Premier League men i bakgrunden har Puel gjort ett bra jobb under svåra förutsättningar. Definitivt en insats som sett till resultaten innebär att han förtjänar att få fortsätta på posten, oavsett rykten om att Southampton skulle vara på väg att ersätta honom. En manager som är uppenbart engagerad i klubben och i laget.
Bloggen om Southampton
https://blogg.fotbollskanalen.se/hyllman/2016/09/25/southampton-har-gatt-fran-malloshet-till-malmedvetenhet/
Bloggade tidigt på säsongen om hur Southampton gått från mållöshet till målmedvetenhet. Något ironiskt kan tyckas givet vad som skulle visa sig vara Southamtons alldeles tydliga problem under säsongen. Men det var en indikation på att Southampton faktiskt spelade ett rakare och mer offensivt spel under Claude Puel än vad de visade upp under Ronald Koeman. Ibland måste man titta bortom målkolumnen.
Årets spelare: Oriol Romeu
Kanske hade Manolo Gabbiadini eller Virgil Van Dijk ryckt åt sig den här utmärkelsen om de hade spelat hela säsongen. Hela säsongen spelade däremot Oriol Romeu och han har svarat för en genomgående strålande säsong som defensiv mittfältare i Southamptons, en av ligans bästa på sin position. En position där vi lustigt nog hittar de bästa spelarna i Premier League utanför de flesta av storklubbarna.
Utvärdering: Med beröm godkänd (++++)
Premier League. Åttondeplats är definitivt inte en placering som ska rynkas på näsan åt, i synnerhet inte utifrån förutsättningarna. Marginalerna nedåt i tabellen är kanske inte enorma, men Southampton höll fortet. (+++)
Europa League. Det här hade kunnat vara så bättre. Åker ut Europa League med minsta möjliga marginal, på bortamål i inbördes möten i gruppspelet, som säger något om små marginaler. Southampton var det bästa laget i en grupp med bland andra Inter, men gjorde inte målen. (+++)
Ligacupen. Eliminerade fyra Premier League-klubbar på vägen till finalen, utan att släppa in ett enda mål. Slog ut Arsenal och Liverpool. Var spelmässigt bättre än Man Utd i finalen, och hade otur med domsluten. Gjorde allt rätt men fick inte lyfta pottan. (+++++)
FA-cupen. Turneringen som fick stryka på foten i det digra spelschemat. Det blev vinst mot Norwich i tredje omgången innan Arsenal blev alldeles för svåra i den fjärde omgången. (++)
Utsikten inför 2017-18
För första gången är inte Southampton i finansiellt behov av att sälja spelare under sommaren påpekade dess klubbledning noga inför sommaren, något de redan demonstrerat med Virgil Van Dijk och Liverpool. Det innebär så klart inte att de inte kommer behöva sälja spelare, om dessa vill lämna. Virgil Van Dijk och Ryan Bertrand är de spelare som omgärdas av flest flyttrykten.
Southamptons närmaste framtid är höljd i oklarhet av de två sammanhängande aspekterna att klubben rapporteras vara på mycket god väg att bli köpt av kinesiska Lander Sports, samt att Claude Puels position som manager inte verkar vara alldeles självskriven. Vilka förutsättningar och vilken ambition som präglar Southamptons kommande säsong återstår alltså att se.
BETYG: Väl godkänd (+++)