Definitionen av Man Citys säsong hittar vi den 3 december på Etihad i matchen mot Chelsea. Matchen innehåller det mesta av vad som präglade Man Citys säsong. Snabb och flödande offensiv, påhittigt anfallsspel, en del oförklarliga målmissar, lagets defensiva sårbarhet med några exempel på huvudlöst försvarsspel. En match som lovade runt men höll tunt.
Det annonserades som början på något riktigt stort när Pep Guardiola några månader innan säsongen presenterades som Man Citys näste manager. Det var Man Citys nästa steg i sin utveckling mot den europeiska eliten, efter en säsong som sett dem ta sig till sin första semifinal i Champions League. Och det började onekligen också väldigt bra.
Man City vann sina tio första matcher under Pep Guardiola som naturligtvis hyllades som ett geni. De sprang iväg i en tidig ledning i tabellen och såg ut precis som de favoriter till ligatiteln som många också menade att de var inför säsongen. Men det skulle, precis som har varit fallet under tidigare säsonger, visa sig vara en något förhastad slutsats.
Mycket av Pep Guardiolas och Man Citys problem skulle komma att spåras till en försvarslinje som varit suspekt redan tidigare säsonger och som inte heller markant förstärktes under sommaren. John Stones var en bra värvning men ännu inte redo att leda linjen, ytterbackarna höll inte längre riktigt samma kvalitet, och målvaktsfrågan blev av egen förskyllan ett onödigt ont.
Pep Guardiola har valt att prata om bristande förmåga att göra mål på sina chanser. Vilket möjligen stämmer så tillvida att Man City borde ha gjort fler mål än vad de faktiskt gjorde. Den stora skiljelinjen mellan Man City och lagen ovanför och runt omkring dem i tabellen hittar vi däremot i defensiven, där Man City helt enkelt alldeles för lätt släppte in mål på motståndarnas chanser.
Man Citys taktik baserad så tydligt runt eget bollinnehav, med deras offensiva kvalitet, och delvis deras försök till hög press innebär av naturliga skäl att motståndarna inte kommer skapa väldiga mängder av chanser mot dem. Men bättre motståndare lärde sig snabbt att det gick att spela över och förbi Man Citys press, och i dessa lägen var Man City alldeles för sårbara.
Det här skulle visa sig om och om igen under säsongen. Det var Celtic och Tottenham som först knäckte koden och därefter befann sig Man Citys säsong i en ständig uppförsbacke. Det började tappas poäng och i synnerhet två raka förluster mot Chelsea och Leicester i början av december blev både dyrbara och demoraliserande.
Så mycket kvalitet finns dock i Man City att de aldrig befann sig i några seriösa problem att missa Champions League. Visst fanns det fortfarande när april övergick i maj en teoretisk risk för att hamna utanför de fyra topplatserna, men Man Citys avslutning på säsongen skulle visa sig bli ungefär lika imponerande som deras inledning. Man City har alltid gillat att spela när solen skiner.
Managerbetyg: Pep Guardiola (++)
Om till och med gud behövde några dagar på sig för att skapa världen så får man kanske förlåta Pep Guardiola för att han behöver mer än någon säsong på sig att verkligen skapa sitt Man City. Det finns ändå skäl för optimismen runt Etihad, Man City spelade en stundtals härlig fotboll och visade på sina bättre dagar vad laget faktiskt är kapabelt till. Det finns naturligtvis även skäl att rikta kritik mot Guardiolas arbete. Han verkade inte alla gånger taktiskt helt förberedd på vad engelsk fotboll faktiskt innebar, många gånger blottades snarare än skyddades spelartruppens brister, och det måste riktas en hel del rätt stora frågor mot hans första transferfönster.
Bloggen om Man City
https://blogg.fotbollskanalen.se/hyllman/2017/02/13/mod-i-motgang-visar-varfor-pep-guardiola-kommer-lyckas-i-man-city/
Det finns sällan nyanser när det kommer till Pep Guardiola. När det går bra så är han frälsaren till jorden kommen. När det å andra sidan går dåligt så blir motreaktionen många gånger att han är en bedragare som bara har ridit på de bästa spelarnas i världen ryggar. När det gick som allra tyngst för Man City och för Pep Guardiola under säsongen så visade han dock exempel på det som gör att hans tid med Man City kommer bli framgångsrik i åtminstone någon utsträckning, nämligen modet att våga satsa framåt och göra nödvändiga förändringar. Det pratades mycket inför säsongen om vad Pep Guardiola skulle lära Premier League, men i samma utsträckning får man intrycket att Guardiola har lärt sig av Premier League.
Årets spelare: David Silva
Han blir inte precis yngre David Silva, men han blir inte precis sämre heller. Var spelaren under säsongen som låg bakom egentligen det mesta av allt som Man City skapade i chansväg. Många gånger briljant och det enda man kanske saknar med Silva är dennes egna avslut. Hur som helst visade Silva att Pep Guardiola fortfarande kan ta hjälp av den gamla Man City-generationen i byggandet av sitt nya Man City.
Utvärdering: Godkänd (++)
Premier League. Inte särskilt övertygande alls men ändå utan att för den sakens skull verkligen flirta med fiaskot. Man City hade självfallet både materialet och ambitionen att slåss om ligatiteln under säsongen, men så blev aldrig fallet. (++)
Champions League. En turnering med sina tydliga berg och dalar. Vinsten hemma mot Barcelona var en av säsongens stora höjdpunkter. Men framför allt på bortaplan avslöjades också Man Citys bristfälliga defensiv brutalt, och att åka i åttondelsfinal mot Monaco var en missräkning. (++)
Ligacupen. Vinst i tredje omgången mot Swansea innan det blev stopp i fjärde omgången på Old Trafford. Inte så mycket att säga om detta annat än att Man City hade kunnat ge sig själv bättre chanser att vinna. (++)
FA-cupen. Längs en besvärlig resa till Wembley slog Man City ut tre Premier League-klubbar, samtliga på bortaplan, samt Huddersfield. Oväntad förlust mot Arsenal i semifinalen i en match de lika gärna kunnat vinna. (+++)
Utsikten inför 2017-18
Lysande. Den enda rimliga tankegången måste vara att Man City bara kan bli bättre under Pep Guardiola. De brister som fanns i spelartruppen bör vid det här laget vara väl identifierade och Man Citys agerande på transfermarknaden har varit övertygande bara på den korta tid av sommaren vi hittills har hunnit med att avverka.
Där finns naturligtvis de fortsatta frågetecknen gällande avvägningen mellan filosofi och verklighet, mellan fakta och fiktion. I vilken utsträckning var Man Citys defensiva sårbarhet den gångna säsongen enbart en produkt av brister i spelarmaterialet, eller i vilken utsträckning var det istället en produkt av Pep Guardiolas taktiska organisation? Nästa säsong bör ge oss ett svar.
BETYG: Godkänd (++)