Detta med managers i Premier League tenderar att pendla. I viss utsträckning skulle vi nästan kunna prata om hur det hela är säsongsbundet. Hur vi i början av sommaren inför försäsongen framför allt inväntar besked från vissa klubbar om vilka nya managers de anställer. Och hur vi i början av säsongen istället får besked om vilka klubbar som istället sparkar sina managers.
Det är på något sätt ett naturligt flöde. Det är när säsongen väl inleds som en klubbs förväntningar möter resultatens kalla verklighet. I vissa fall kan det så klart handla om en klubb som börjar känna krisen närma sig efter en väldigt svag säsongsinledning. I andra fall är det klubbar som länge övervägt att göra ett managerbyte, kanske utan alternativ, men som inväntat sakliga skäl.
Det brukar finnas några normala hållpunkter under säsongen då managerbyten är mer aktuella än annars. Runt de båda landslagsuppehållen i oktober och november så klart. Annars är jul- och nyårstiden även det ett populärt tillfälle, strax inför januarifönstret. Under våren brukar det alltid dyka upp ett och annat exempel när paniken börjar slå in.
Vilka managers är det egentligen som ligger pyrt till under den här säsongen i Premier League? Naturligtvis kan det vara så att resultaten under den här säsongen kan omvärdera rätt många managers jobbsäkerhet i efterhand, men här tänker jag mig enbart de som faktiskt riskerar att bytas ut mitt under brinnande säsong. Vilka är de fem som i stigande ordning leder säckaracet?
(5) Paul Clement, Swansea
Det här är förmodligen inga tankar som Swansea går omkring med i det här läget, om något så tvärtom. Samtidigt har inte Swansea det allra bästa läget inför säsongen och kan mycket väl hamna i en nedflyttningsstrid. Samtidigt har Swansea en viss historik av gärna rycka i avtryckarfingret. Tony Pulis och Sean Dyche kanske förtjänar hedersomnämnanden, men Clement känns marginellt mer osäker.
(4) Rafa Benitez, Newcastle
Möjligheterna är ganska många och varierande när det kommer till Benitez i Newcastle, och det kan lika gärna visa sig bli succé. Och minst lika sannolikt som att Benitez skulle få sparken är kanske att han själv tröttnar och säger upp sig. Relationen med Mike Ashley och klubbledningen framstår inte som alldeles friktionsfri och visar det sig att resultaten uteblir kommer båda parter kanske på att de helst slipper varandra.
(3) Craig Shakespeare, Leicester
Shakespeares ställning i Leicester känns något tveksam. Känslan är lite att sedan Claudio Ranieri fick sparken så fick Shakespeare jobbet på tillfällig grund och gjorde det därefter så bra under våren att Leicesters styrelse kände sig lite halvt tvingade att ge honom förlängt uppdrag. Men går förtroendet inte djupare så är det kanske inte heller så mycket att hålla i om resultaten visar sig inte leva upp till styrelsens förväntningar.
(2) Slaven Bilic, West Ham
Var enligt ihärdiga rapporter på god väg att bytas ut redan under förra säsongen men blev ändå kvar, mycket eftersom West Ham inte hade någon given ersättare, som det sades. West Hams förra säsong var en besvikelse och laget måste visa framsteg den här säsongen, några fler chanser får inte Bilic och känslan är att han lever på lånad tid. Vad händer exempelvis om Rafa Benitez blir tillgänglig, hur tänker West Ham då?
(1) Mark Hughes, Stoke
Det brukar inte precis ingå i Stokes och Peter Coates metoder att vara särskilt otåliga med sina managers. Men Stokes situation känns besvärlig, det finns ett missnöje bland spelarna och Hughes verkar ha svårt att få någon riktig balans i taktiken. Oviljan att värva spelare tyder på en styrelse som är tveksam att satsa mer pengar på Hughes. Det kom en varning redan förra säsongen att Stokes spel och resultat behövde förbättras. Högst osäkert om det blir så.
:::
TRANSFERKOLLEN
Richarlison, Fluminense till Watford. Anfallet har sett oroväckande tunt ut i Watford, den lagdel som förmodligen imponerat minst. Richarlison kan spela både centralt och i ytterposition, även om det spontant känns som att vad Watford möjligen behöver bäst är en central anfallare. Men en intressant värvning som kan visa sig bli värdefull. Väl godkänd – (+++)
Mario Lemina, Juventus till Southampton. Den globala fotbollens häftigaste polisonger kommer till Premier League. Det här är en riktigt bra värvning av Southampton. En mångsidig centralt mittfältare som har legat precis strax under att kunna slå sig in i Juventus a-lag. Ung och utvecklingsbar, en spelare som gjord för Liverpool att försöka värva om några år. Med beröm godkänd – (++++)
Adam Legzdins, Birmingham till Burnley. Sean Dyche måste känna att han behöver bättre backup bakom Tom Heaton. Något annat syfte kan inte gärna finnas med den här värvningen. Något vettigt alternativ i den händelse att Tom Heaton skulle vara på väg att lämna Burnley är det knappast, givet Legzdins begränsade speltid i Birmingham de senaste åren. Underkänd – (+)
:::
LINHEMS TRANSFERKOLL
Martyn Waghorn, Rangers till Ipswich. Waghorn och Ipswichs premiärmålskytt Garner var två av de många Championship-spelarna Warburton tog med sig norrut. Waghorn har ett löjligt namn men han har några fina säsonger i bagaget. Likt Garner har de främst varit på lägre nivå. Förrförra säsongen gjorde han nästan 30 mål för Rangers i skotska andradivisionen, innan han ifjol var klart mindre effektiv. Ingen dum värvning men Waghorn gör ingen större skillnad. Godkänd – (++)
Alex Baptiste, Middlesbrough till QPR. Det är lätt att glömma att Baptiste gick till Boro ifjol, för att han spenderade mer tid av säsongen i Preston. Är en typisk stabil Championship-försvarare. Helst högerback, ibland mittback. Holloway-favorit från Blackpool-tiden. Väl godkänd – (+++)