Watford lever i intressanta tider!

Spola fram några månader till starten av den här säsongen och Watford skulle istället kunna ses som en av Premier Leagues mest intressanta klubbar. En ny manager i form av Marco Silva är ett tungt bidragande skäl till det. Hans förmåga att organisera ett begränsat spelarmaterial med Hull City ger höga förhoppningar om att han ska lyckas ännu bättre med Watfords betydligt bättre spelartrupp.

Ett sådant påstående känns inte omotiverat. Sebastian Prödl och Miguel Britos tillsammans med Younes Kaboul och Craig Cathcart är kompetenta mittbackar. Daryl Janmaat får den här säsongen konkurrens av Kiko Femenia på högerbacken. José Holebas är en bra vänsterback. Heurelho Gomes som målvakt och det finns inga skäl att klaga på Watfords försvar.

Det var å andra mer eller mindre exakt samma försvar som förra säsongen bara släppte in färre mål än Sunderland, Swansea och Hull City. Men mycket av det hade att göra med ett dåligt organiserat försvarsspel. Var det något Marco Silva visade med Hull City så var det en förmåga att organisera ett effektivt försvar, som under våren var nära nog 30% bättre än under hösten.

Men det är mittfältet och offensiven som är den riktiga kickern. Så såg det inte riktigt ut förra säsongen för Watford då avsaknaden av spelidé fick ett andefattigt anfallsspel som följd, och Watford såg många gånger alldeles för beroende av vad Troy Deeney kunde hitta på för att det skulle vara det minsta hälsosamt.

Anfallet var också vad som möjligen såg problematiskt ut även inför den här säsongen. Men Roberto Pereyra är tillbaka från skada och han gjorde ett väldigt spännande intryck redan förra säsongen. Värvningarna av Richarlison och Andre Gray bara den här senaste veckan innebär också att Watfords anfall plötsligt fått en helt annan kaliber än förut.

Med Marco Silva har vi också fått se en annorlunda transferpolicy. Tidigare år har det i stor utsträckning handlat om journeymen från kontinenten. Den här sommaren har Watford istället riktat in sig på relativt unga engelska talanger, där inte minst duon med Will Hughes och Nathaniel Chalobah ger Watfords mittfält en mycket spännande karaktär och utvecklingspotential.

Karaktär är kanske ett passande ord. För plötsligt börjar Watfords former träda fram ur en tidigare ofta oigenkännlig massa. Inte många hade förra säsongen kunnat beskriva Watfords taktiska uppställning och startelva med någon större säkerhet. Den här säsongen framstår det som betydligt lättare, utan att det för den sakens skull beror på brist på alternativ för Watfords räkning.

Watfords nya tänk kring spelarvärvningar kan antas ha lite olika motiv. Ett sådant motiv är tveklöst att föryngra spelartruppen. Åldern på Watfords spelartrupp förra säsongen var näst äldst i Premier League, bara West Brom har en äldre trupp. Ingen spelare som värvat hittills den här sommaren är över 26 år, tre av dem är 22 år eller yngre.

Ett annat motiv kan vara att knyta laget närmare supportrarna, som verkar ha haft svårt att identifiera sig med laget under senare år. Fyra nya brittiska spelare, dessutom två med tidigare koppling till Watford, tyder bland annat på en vilja att få med sig supportrarna. Något som Watford helt tydligt inte hade under förra säsongen med Walter Mazzarri.

Det är inte helt självklart vad som ska förväntas av Watford den här säsongen. Från supportrarnas synvinkel verkar det mest handla om att undvika nedflyttning. Det känns samtidigt inte alldeles orealistiskt om allt faller på plats för Watford att de skulle kunna hugga på övre halvan. Spännvidden är stor för Watford. Utfallet kan rimligtvis tänkas bli något mellan dessa båda ytterligheter.

För Watford som klubb handlar det kanske i första hand om att faktiskt börja visa tecken på stabilitet. Två säsonger i rad har Watford inlett mycket positivt för att sedan falla samman under våren. Farhågen efter förra säsongen var att om detta fortsätter att det med tiden skulle leda till oundviklig nedflyttning. Ett steg i rätt riktning för Watford vore således att bryta denna trend.

Marco Silva har själv identifierat en viktig faktor för sådan framgång, nämligen formen på hemmaplan. Han vill se ett fort på Vicarage Road. Ingen oväntad åsikt från honom givet att han byggt sina framgångar just på ett väldigt starkt hemmafacit. När Hull City förlorade mot Sunderland på hemmaplan i maj, och i praktiken åkte ur Premier League, var det i själva verket Silvas första förlust på hemmaplan på flera år.

Därför blir det en spännande värdemätare just i dagens premiär. Det är inte vilken motståndare som helst, utan Liverpool kommer på besök. Ett utmärkt tillfälle för Watford och för Marco Silva naturligtvis att stämma i bäcken redan från början hemma på Vicarage Road. Och med Liverpool som motståndare, i säsongspremiären, kommer hemmafansen vara på sitt allra bästa humör.

Förra säsongen avslutades i frustration och besvikelse, med spelare, ledare och supportrar strävandes i alla möjliga riktningar. Watford inleder den här säsongen med ett leende på läpparna och ett skutt i stegen. Den känslan kan bära långt på Vicarage Road idag mot Liverpool. Den känslan kan bära Watford långt den här säsongen.

En gammal kinesisk förbannelse lyder: Må ni leva i intressanta tider! Att tycka att Watford känns väldigt intressanta den här säsongen skulle med andra ord kunna framstå som något olycksbådande. Men Watford som precis har upplevt ett eller två fundamentalt ointressanta år ser det förmodligen hellre som en välsignelse.

Detta är intressanta tider för Watford!

:::

TRANSFERKOLLEN

Soufyan Ahannach, Almere till Brighton. Kan nog mest betraktas som en värvning för bredden och för framtiden, givet vad Brighton redan har i truppen och i övrigt ser ut att vara på väg att värva. Knappast en spelare som kommer ha någon större betydelse den här säsongen, men bra att ha packat med i bagaget. Godkänd – (++)