Något som naturligtvis märks mycket tydligt när nu Wayne Rooney igår lät meddela att han avslutar sin landslagskarriär, trots att Gareth Southgate enligt rapporter hade tänkt ta ut honom. Hyllningar naturligtvis för en lång karriär i England men även missunnsamhet och det inte helt uppenbara att lägga all skuld för ett lags underprestation på dess genomgående bästa spelare.
De flesta valde att ta för givet när sommarens flytt till Everton blev klar att det var ett sätt att avrunda karriären. Många hade svårt att över huvud taget se tanken bakom övergången utifrån Evertons perspektiv. En spelare som kräver hög lön som inte ens längre platsar i Evertons startelva var ett mycket vanligt sätt att beskriva saken på.
Även om det bara är början på säsongen för Everton så tar sig verkligheten ett annat uttryck. Everton har gjort två ligamål hittills den här säsongen och det är Wayne Rooney som gjort dem båda. Han har spelat i Evertons samtliga fem matcher hittills och när Everton den här veckan spelar tre-fyra för dem riktigt viktiga matcher är det Rooney som leder anfallslinjen.
Det är inte menat att avfärda de argument som låg bakom uppfattningen om Rooney som mer eller mindre slut som fotbollsspelare. Det fanns mycket litet i Rooneys prestationer i Man Utd de senaste tre-fyra åren som gav indikation om något annat. Men kanske säger oss detta att livet är inte linjärt, att miljö spelar roll, och att gårdagen inte alltid förutsäger framtiden.
Kanske är det mest en fråga om att Wayne Rooney likt de allra flesta människor föredrar att arbeta i en miljö där de känner sig uppskattade. Och någon sådan miljö hade han inte i Man Utd under de sista åren, där han tvärtom fick bära något av rollen som syndabock och hackkyckling för allt som under de här åren gick fel med Man Utd.
Kanske är det utifrån perspektivet att vilja bli uppskattad som vi bör försöka förstå några situationer som folk brukar vilja lasta Wayne Rooney för. Vad var exempelvis kontraktsbråket 2010 annat än ett sätt att vilja bli uppskattad som klubbens ledande och viktigaste spelare efter att åren dessförinnan i klubben mer ha spelat rollen som andrafiol?!
Vad handlade bråket med Alex Ferguson tre år senare om annat än att Rooney kände att han inte hade Fergusons förtroende och inte längre var uppskattad på samma sätt som Robin van Persie?! När Rooney svär in i TV-kameran under VM 2010 reagerar han på att publiken buat ut honom och de engelska spelarna, alltså att han känner sig påhoppad snarare än uppskattad.
På vad beror Alex Fergusons flera gånger uttalade motvilja eller tveksamhet att spela Wayne Rooney när Man Utd mötte Everton på Goodison Park, annat än att han inte litade på att Rooney skulle kunna hantera publikens häckel på ett för laget konstruktivt sätt?! Vilket självfallet bara är ett problem eftersom Rooney bryr sig om Everton och vad Evertonfansen tycker om honom.
Och än en gång, även om det bara är början på säsongen, så visst ser Wayne Rooney lyckligare ut under de här veckorna än vad han egentligen har gjort vid nästan något tillfälle de senaste åren? Det glittrar i ögonen på honom på ett helt annat sätt och verkar han ha lättats i psyket så har han klart och tydligt också blivit lättare på fötterna än förut. Kanske hänger det ihop.
Några berättelser är naturligtvis bara charmiga. Som hur han avslöjar att han faktiskt har sovit i en Evertonpyjamas. Det säger så klart något det också, egentligen oavsett om man väljer att tro honom eller ej. Men det känns inte påhittat, det känns genuint, vilket naturligtvis måste säga något om Wayne Rooneys relation till Everton det också.
Wayne Rooney känner sig uppenbart uppskattad i Everton. De är så klart glada att få hem sin spelare igen. Själv kan han lämna en jobbig situation i Man Utd bakom sig och istället få något av en nystart med Everton, där han inte behöver släpa på samma bagage av missnöje, frustration och den många gånger orimliga bild som andra skapat av honom som spelare.
Även om Wayne Rooney har haft en huvudroll i engelsk fotboll i över 13 år så är han fortfarande bara 31 år gammal. Han har fortfarande ett par år kvar i sig på en mycket hög nivå. Det förtjänas att sägas bara eftersom den här åldern när spelare börjar anses vara mer eller mindre slut hela tiden sänks, trots att fitness och medicin i realiteten gör att den tvärtom hela tiden höjs.
Snarare än att inte platsa i Evertons startelva så leder Wayne Rooney tvärtom lagets anfallslinje. Det säger så klart något att Sandro Ramirez, en av Spaniens mest talangfulla anfallare, har varit på bänken i dessa matcher. Kanske är det en situation som kommer att förändras med tiden. Kanske får Wayne Rooney en annan roll om Everton faktiskt värvar ännu en anfallare.
Everton har i vilket fall som helst fått mer med Wayne Rooney än vad de flesta trodde på förhand att de skulle få. Vi kan vara rätt säkra på att Rooney återigen leder Evertons anfallslinje på söndag på Stamford Bridge. Det kanske han gör också ikväll mot Hajduk Split, åtminstone hade han troligtvis gjort det med ett annat resultat att gå på än 2-0.
En stor del av Wayne Rooneys karriär och eftermäle har präglats av hans oförmåga att överträffa eller motsvara närmast omänskligt höga förväntningar på honom som fotbollsspelare. Det finns något värmande och poetiskt rättvist med att Wayne Rooney i alla fall mot slutet av sin karriär får och tar den chans han egentligen aldrig tidigare haft – att överträffa förväntningarna!
Det är svårt att se någon spelare som är mer förtjänt av det.
:::
LIGACUPEN, TREDJE OMGÅNGEN
Watford, Southampton och Newcastle. Tre Premier League-klubbar föll redan i den andra omgången. Det var å andra sidan en desto bättre omgång för Bristol vars City besegrade Watford på bortaplan och vars Rovers besegrade Fulham på bortaplan. Under tidig morgon lottades tredje omgången borta i Kina och utfallet blev följande:
West Brom – Man City
Everton – Sunderland
Leicester – Liverpool
Man Utd – Burton Albion
Tuff lottning för Man City om nu Mansour menade allvar med det där att försöka vinna fyra titlar den här säsongen. Leicester och Liverpool är självfallet något av en godbit den här omgången. Everton och Man Utd borde kunna räkna hem hyfsat bekväma vinster.
Brentford – Norwich
Wolves – Bristol Rovers
Burnley – Leeds
Arsenal – Doncaster
Burnley lottas mot Leeds, naturligtvis kan tyckas givet att Burnley precis värvat Chris Wood och Charlie Taylor från Leeds. Intressant match hur som helst. Brentford mot Norwich en jämn och intressant match. Och Arsenal gör Man Utd sällskap i att ge föda åt allehanda konspirationsteorier om riggad lottning.
Bristol City – Stoke
Reading – Swansea
Aston Villa – Middlesbrough
Chelsea – Nottingham Forest
Ingen enkel lottning för Stoke. Nottingham Forest blev belönade för sin seger mot Newcastle med ett tufft bortamöte med Chelsea. Inte snällt. Reading och Swansea möts i repris på playoff-finalen 2011. Aston Villa och Middlesbrough känns som det mest intressanta mötet här.
West Ham – Bolton
Crystal Palace – Huddersfield
Tottenham – Barnsley/Derby County
Bournemouth – Brighton
Chans till revansch för Crystal Palace och Frank De Boer på Huddersfield som vann så stort i ligan. Hyfsat bekväma lottningar för både West Ham och Tottenham som båda bör ta sig vidare. Och avslutningsvis ett sydkustderby mellan Bournemouth och Brighton.
:::
TRANSFERKOLLEN
Abdelhamid Sabiri, Nürnberg till Huddersfield. En av de mest lovande spelarna i de tyska ligorna menade David Wagner när han presenterade den här värvningen, en offensiv mittfältare som föredrar att spela centralt men kan spela på flera positioner. Det låter kanske lite bilförsäljare men det innebär inte att värvningen ska avfärdas för det. Godkänd – (++)
Paulo Gazzaniga, Southampton till Tottenham. Hugo Lloris gör en tavla i säsongens första toppmöte och bara några dagar senare värvar Tottenham ny målvakt? The plot thickens! Men snarare borde det handla om att värva en andramålvakt till klubben vilket skulle kunna betyda att Michel Vorm är på väg att flytta. Som sådan bra värvning, annars överflödig? Godkänd – (++)
Sam Clucas, Hull City till Swansea. Det här känns som en riktigt bra värvning av Swansea som behöver förstärka sin ryggrad på mittfältet. Clucas var en av Hull Citys bästa spelare förra säsongen och kommer till ett Swansea som befinner sig i en inte helt olik position den här säsongen. Smart värvning av Paul Clement, både på kort och lång sikt. Med beröm godkänd – (++++)
Davinson Sanchez, Ajax till Tottenham. Tottenham siktar tydligt på att bredda manskapet i backlinjen. Inte så konstigt kanske givet att skador i backlinjen besvärade dem förra säsongen. Sanchez var en av Ajax främsta talanger förra säsongen som ändå upplevdes något begränsad mot tuffare motstånd i Europa League. Behöver växa i Tottenham och kan växa i Tottenham. Med beröm godkänd – (++++)
:::
LINHEMS TRANSFERKOLL
Liam Bridcutt, Leeds till Nottingham. Bra defensiv mittfältare. Spelade för Leeds ifjol när han var frisk. Oklart om Forest behöver honom med David Vaughan i laget men bra spelare skadar sällan. Forest har dessutom ett överflöd av offensiva spelare och Bridcutt är en av de bästa tillgängliga defensiva mittfältarna. Forest har börjat bättre än väntat och detta visar på att man försöker hålla sig kvar i toppen av tabellen. Med beröm godkänd – (++++)
Rafa Soares, Porto till Fulham (lån). Vänsterback med erfarenhet av spel i portugisiska ligan med Academica och Rio Ave. Är han en ersättare till Sessegnon? Eller är tanken att spela Sessegnon som vänsterytter? Soares kan också bara vara tänkt som backup och potentiell Sessegnon-ersättare. Sägs slå bra inlägg och vara offensiv, vilket passar bra in i Fulham. Anländer skadad, tills september åtminstone. Väl godkänd – (+++)