En mystisk ryggskada. En ryggskada som till synes läktes mirakulöst snabbt när det vankades spel med det brasilianska landslaget. En trumpen begäran att få bli utlämnad ur Liverpools Champions League-trupp. Tårar på planen mot Ecuador sedan det stod klart att övergången till Barcelona inte blev av. Philippe Coutinho spelade verkligen ut hela känsloregistret för att få sin vilja igenom.
Huruvida det var rätt beslut att sälja eller inte sälja Philippe Coutinho kan så klart diskuteras i oändlighet. Klart är i alla fall att givet summorna det till sist faktiskt handlade om så framstår både Barcelona och Liverpool som mer eller mindre galna i ungefär lika utsträckning. Där stoltheten går in går vettet ut, som det brukar sägas, och det passar väl rätt bra in här på båda håll.
Att förlora sin bäste spelare, eller en av dem, är så klart aldrig bra, men det är svårt att säga att Liverpool egentligen blir särskilt mycket sämre som lag utan Philippe Coutinho, eller bättre som lag med Philippe Coutinho. Att Coutinho är en spelare som är nyttig för att få hål på låga försvar kan vara sant, men det är samtidigt problem Liverpool bevisligen har haft också med Coutinho i laget.
Att signalera styrka som klubb kan det så klart finnas en poäng med, det är helt klart något som om inte annat gör klubbens projekt mer attraktivt och trovärdigt för andra spelare. Samtidigt är det kanske så att verklig styrka inte signaleras så mycket av förmågan att tvinga spelare kvar i klubben, utan av att dessa spelare inte vill lämna klubben till att börja med.
Men pudelns kärna är hur som helst att Liverpool ville inte sälja Philippe Coutinho, oavsett vilka skälen för detta var eller om detta var bra eller dåliga skäl. Samtidigt var det ställt bortom allt rimligt tvivel att Philippe Coutinho själv ville bli såld till Barcelona. En svår situation för Liverpool, men en situation som de hanterade på bästa möjliga sätt.
Bästa möjliga sätt var ett konsekvent agerande från start till mål. Liverpool sade redan från början att de hade inget intresse och ingen intention alls att sälja Philippe Coutinho. Bud efter bud kom in från Barcelona utan att Liverpools inställning ändrades. Samma budskap upprepades från klubbens alla instanser och det var också budskapet som avslutade transferfönstret.
Att Liverpools budskap aldrig förändrades, trots att buden från Barcelona bara blev högre och högre, visar att klubbens ståndpunkt var helt och hållet genomtänkt redan från början. De fattade ett beslut och höll fast vid det. Det visar att allra minst finns en tanke och en strategi bakom Liverpools agerande, en linje de kommer följa. Därmed minskar risken att gå vilse.
Det skickar också ut en tydlig signal till Liverpools konkurrenter och deras närmaste omgivning. Liverpool bestämmer själva om de vill eller inte vill sälja någon av sina spelare. Det är inget de kan tvingas eller pushas till att göra mot sin vilja, att försöka köra över dem fungerar alltså inte. Den pedagogiska poängen har nu gjorts både för andra klubbar och för spelare och deras agenter.
Det finns i Liverpools tydliga och beständiga budskap också en stor fördel i relationen till Philippe Coutinho. Coutinho kanske inte uppskattar beslutet som Liverpool fattade men han kan inte hävda att Liverpool på något sätt har behandlat honom oärligt, eller respektlöst som ofta är språkbruket i sådana här sammanhang. De har inte sagt en sak och gjort en annan.
Det lägger grunden till en förtroendefylld relation, och vad han än känner måste han också känna sig uppskattad. Coutinho har också alla incitament att fortsätta den relationen på ett positivt sätt. Hans kontrakt löper vidare i ytterligare några år. Bara genom att prestera väl kan han behålla sin plats i Liverpools startelva. Bara genom att prestera väl kan han behålla sitt eget marknadsvärde.
Mycket riktigt var det också svårt att känna sig alltför förvånad över nyheten igår att Philippe Coutinho trots allt ändå blev registrerad i Liverpools Champions League-trupp.
Philippe Coutinhos uttalade vilja att flytta till Barcelona var kanske förståelig utifrån ett mer socialt perspektiv. Att tävla med Real Madrid och Barcelona om sydamerikanska och sydeuropeiska spelares hjärtan är en omöjlig uppgift. Att dessa spelares högsta dröm som barn var att spela för en viss engelsk klubb är kanske något de säger när denna engelsk klubb precis värvat dem.
Men den typen av besvikelse brukar kunna lägga sig. Det är inte heller någon besvikelse som behöver innebära att Philippe Coutinho vantrivs i Liverpool. Det var knappast någon ideal situation Liverpool befann sig i under sommaren med en av deras bästa spelare som ville lämna klubben. Men det var en situation som Liverpool åtminstone hanterade på för dem bästa möjliga sätt.
Den hade, som vi vet, kunnat hanteras betydligt sämre.