Brittisk politik är kanske inte alltid lätt för en utomstående att helt och fullt förstå sig på, men ett av de mer absurda inslagen, inte minst så här i efterhand, var när Man Utds laguttagning till en match i Ligacupen 1994 blev föremål för en debatt i parlamentet. Det var tydligen förfärligt, förfärligt säger jag, att Man Utd valde att lufta ett antal unga spelare snarare än sitt allra bästa lag.
Det finns både ett och annat som går att säga om den här saken. Att politiker väljer att lägga sig i de mest märkliga saker inte minst. Att det väldigt ofta känns som att det är samma personer som klagar på att det spelas kids i cuperna som klagar på att kids aldrig får chansen. Det mest absurda är kanske att politiker anser sig ha något att säga om vad som egentligen är ”bästa laget”.
Det var dessutom en kritik som i ett viktigt avseende missade poängen. Det var inte något problem för Ligacupen att de största klubbarna där valde att lufta sina yngre spelare, något Man Utd var tidiga med och som Arsenal under Arsene Wenger satte i system. Det gav Ligacupen en fräschör, en annorlunda feeling, det gav supportrarna en känsla för framtiden fast här och nu.
Ligacupen hade egentligen inga större problem så länge det bara var på det sättet. Sedan har Ligacupen på samma sätt som FA-cupen drabbats av att Champions League har växt till ett sådant monster och av att Premier League blivit allt rikare. En kombinerad utveckling som har spätt på retoriken av att de båda cuperna inte längre är lika viktiga.
Men det större problemet för Ligacupen, och delvis även för FA-cupen, som under de senaste tio åren har börjat växa fram är att den inte längre är till vare sig för något som kan kallas för ”bästa laget”, eller för kidsen som blodning inför framtiden. Istället har det i hög utsträckning blivit en eller två cuper för de engelska klubbarnas alla misfits, åtminstone i de tidigare omgångarna.
Vi lär få se flera exempel på detta ikväll. Arsenal och Man Utd som båda var någon form av föregångare med detta att spela kids kommer den här kvällen med säkerhet vädra ut spelare som Per Mertesacker, Calum Chambers, Jack Wilshere, Chris Smalling, Luke Shaw (?) med flera, spelare som med varierande sannolikhet vare sig tillhör klubbens nutid eller framtid.
Vi kommer hitta exakt samma mönster hos både Chelsea och Man City, där det vore märkligt om inte spelare som Kenedy, Michy Batshuayi, Eliaquim Mangala, Fabian Delph och Yaya Touré dyker upp. Det här är inte något som är speciellt eller unikt för de engelska superklubbarna, utan vi hittar liknande mönster för många engelska klubbar både i Premier League och i EFL Championship.
Det här är trist på så vis att för varje plats som tas upp av så kallade misfits blir det mindre plats för kids. För var och en av de redan uppräknade tio misfits som går ut på fotbollsplanen ikväll minskar direkt proportionellt chansen att istället få se kids som Phil Foden, Brahim Diaz, Andreas Christensen, Axel Tuanzebe, Scott McTominay, Demetri Mitchell, Joel Pereira, Chuba Akpom med flera.
Det går att marknadsföra en cup eller turnering som i hög utsträckning bygger på framtiden och på kids. Det går att engagera sig i en cup eller turnering som ger oss en känsla för och en relation till viktiga framtida spelare i klubben. Det är däremot betydligt svårare att marknadsföra eller engagera sig i en turnering för misfits och rejects, spelare som inte är aktuella nu och än mindre i framtiden.
Vad blir i det avseendet Ligacupen annat än ett levande monument över de engelska klubbarnas bristfälliga värvningsstrategi och personalpolitik? Ett skyltfönster över deras många misstag. Det finns ingen manager och väldigt få supportrar alive som gillar att skylta med sådana saker, alltså är det kanske inte så konstigt att de gärna pratar ner i det här fallet Ligacupens betydelse.
På sätt och vis kanske detta tjänar till att visa att ingen cup eller turnering i slutänden är bättre än sina respektive beståndsdelar, i det här fallet deltagande klubbar. Klubbarnas egen relativa oskicklighet påverkar även statusen på de cuper de deltar i. Blir engelska klubbar bättre på att värva och på att rekrytera och utveckla unga spelare hjälper det även statusen på de båda cuperna.
Det är väl osäkert om ens den frågan vore något för det brittiska parlamentet att diskutera. Det är en annan tid nu så det är väl knappast aktuellt, även om politiker sällan missar chansen till billig populism. Klart och tydligt är hur som helst att Ligacupens första och främsta problem inte är ett överflöde av kids, utan ett överskott av misfits.
Eller kommer Arsenal, Chelsea, Tottenham, Everton, Man City och Man Utd med flera visa på något annat den här säsongen?
Onsdagens matcher: Arsenal – Doncaster; Chelsea – Nottingham Forest; Everton – Sunderland; Man Utd – Burton Albion (TV); West Brom – Man City. Lottningen av den fjärde omgången direkt efteråt.
:::
Jürgen Klopp: ”I don’t feel pressure to win trophies at Liverpool.” – Tydligen inte, men det kanske du borde.